Det förlorades kapitel…

Dags för Lukas 15 i ”Anta utmaningen”. Här är det mycket som tappats bort – ett får, en dyrbar penning och en son, ja egentligen två. Och allt blir återfunnet, därför att någon sökte så ivrigt efter dem. (Jo, jag tror att även Fadern i berättelsen sökte ivrigt, även om det inte står att han for bort till främmande land och sökte. Visar inte hans iver det, när han skyndade emot sonen, när han såg honom komma?) Allt utom den avundsjuke brodern/sonen som inte förstod vad han ägde, och tycks ha sett sig mer som slav än barn i huset; ”Här har jag slavat för dig…” (vers 29). Är lite glad att berättelsen här slutar med faderns övertalande ord, och inte sonens hårda. Kanske slutade det ändå med att han kom med in, och var med på festen? Så att hela kapitlet även kan kallas, det återfunnas kapitel…