Helgen förgår, men påsken består …

De blommar fint nu i rabbaterna – påskliljorna, mer än vad de gjorde i påskas. Brukar vara så, även om påsken inföll lite ovanligt sent i år. Känns lite som en påminnelse att det bara är den här helgen – för att minnas påsken – som är förbi för detta året. Medan den verklighet som påsken står för – att Jesus dog för vår synd för att försona oss med Gud – lever kvar idag och i all evighet. Så – all ytlighet kring påsken plockas undan, men jag behåller tavlan, som jag lätt nämner för vårtavla, lite till. (Fastän mannen skakar lite lätt roat på huvudet åt det sistnämnda.) För övrigt bygger grävbin (tror det är sådana) bon i vår trädgård. Såg ett som grävde sig ner mitt i marken, gav upp eller tog en paus och flög vidare. Medan ett av dem som redan byggt bo grävde sig  upp – förmodligen för att hämta pollen åt barna sina. Alltmedan flera surrar runt i syrenen, med sina växande bladknoppar med ännu smått gömda knoppande blomster.