Närkontakt …

Av , , Bli först att kommentera 6

Hur mångfaldiga är inte dina verk, Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du har skapat. (Ps 104:24)  Kunde inte motstå igår, att försiktigt lägga mitt finger på påfågelfjärilens sammetsmjuka yta. Och jo, den var precis så mjukt som den såg ut som. Det tycktes inte skrämma den – kände hur den rörde med sina vingar mot mitt finger,  och sen flyttade den sig en liten bit bara. Närkontakt av den behagliga graden …

Bli först att kommentera

Stora små detaljer …

Av , , Bli först att kommentera 2

Hur mångfaldiga är inte dina verk, Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du har skapat. (Ps 104:24)

Violerna blommar om, och på prästkragarna väntar myrlejonen på att förvandlas till skimrande guldögonsländor. Så små ting, men ändå så detaljrikt och fint i grund och botten …

 

Bli först att kommentera

Bara ett bi …

Av , , Bli först att kommentera 2

Hur mångfaldiga är inte dina verk, Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du har skapat. (Ps 104:24)

Bara ett bi, säger jag ofta, då vi går på insektsspaning och går lite ointresserad vidare. Helt ointresserad är jag inte förstås, då alla insekter vi träffar på är intressanta. Och visst är jag glad att det finns så gott om dem, inte minst med tanke på vilken nytta de gör. Men just att de är så vanliga gör dem lite ointressanta som fotoobjekt. Finns ju många arter förstås, och ser jag ett lite annorlunda än de vanliga solitära bina (dem som liknar honungsbin) så försöker jag gärna fånga dem på bild. Men några stycken har jag fotat och sparat ändå, även från denna sommar.

Blev ganska förfärad igår då jag läste om de fyra miljoner bin som dött häromnatten i Italien. Så sorgligt med tanke på bina, och för biodlarna en katastrof. Enligt artikeln vet man inte varför, men man misstänker bekämpningsmedel. Det har ju varit på tapeten förr då det gäller bidöd. Ganska upprörd blir man!

Så just nu känner jag ganska stor bisympati. Gör jag väl i och för sig alltid, men kanske med ett litet svalt intresse. Ska försöka låta bli att säga och tänka – bara ett bi, när jag ser dem. Vi har dem dagligen här hemma hos oss också. Det är extra trevligt, och blir gärna några sparade foton!

Bli först att kommentera

Om blomflugors skönhet och nytta …

Av , , Bli först att kommentera 2

Hur mångfaldiga är inte dina verk, Herre! Med vishet har du gjort dem alla, jorden är full av vad du har skapat. (Ps 104:24)

Träffade på en gigantisk blomfluga häromdagen. Nej, inte den på fotot ovan – det är bara en liten mellanstor, om ens det. Var lite svårt att få ett foto på den gigantiska, där det riktigt syns hur stor den egentligen var. Den var så lång, funderade nästan på om det var en jättegeting – men nejdå, det var en helt vanlig blomfluga. Vanlig och vanlig, den var som sagt väldigt stor … Den var till och med större än fönsterblomflugorna. Tycker för övrigt att det är ovanligt gott om dem i år. Både här hemma hos oss, och ute i markerna och planteringar. Just denna är jag lite osäker på. Liknar en fönsterblomfluga, men lite olika ändå – men mycket vacker! Dessa är dock säkra kort, om man så säger. Lite olika arter – är lite dålig på det – men allesammans fönsterblomflugor. Finns för övrigt så många, stora, små och en massa där emellan. Som denna vi träffade på igår. Trodde jag fotade en lite speciell humla. Men när jag tog fram fotot så var det en blomfluga. Finns ju några sådana arter, humlelik blomfluga av lite olika slag. Gissar att det är en sådan – någon av dem. Finns en del som missförstår då man säger blomflugor. Som tror att det är sådana här små svarta sorgmyggor, dagg- eller bananflugor som brukar angripa våra krukväxter. Men tror det framgått att jag menar dem som med rätta här i Sverige bär namnet blomflugor, för att de ofta besöker blommande växter utomhus. 

Ofta ser man dem, till synes stilla i luften framför någon blomma – hovrar som det så vackert heter. De har en avancerad flygteknik, de är snabba vid starten och kan flyga, manövrera och landa snabbt och exakt. Dessutom är de nyttiga – förutom att de är viktiga pollinerare lever några arter av att äta upp bladlöss och spinnkvalster. De finns i en mängd olika arter, och har påträffats på alla kontinenter utom på Antarktis. Och en del är som sagt små – väldigt små! Ett par länkar för den som kanske vill läsa mer …

https://www.dinosaurier.nu/nyheter/fina-och-nyttiga-blomflugor-2/

https://www.dinosaurier.nu/nyheter/blomflugar-mer-fantastiska-an-vi-trott/

 

Bli först att kommentera

Det här med detaljer …

Av , , Bli först att kommentera 2

Träffade på några påfågelöga idag – Inachis io, som de vackert heter på latin. När jag tog fram fotona så la jag märke till några nya detaljer jag inte tänkt på förut – den randiga kanten längst upp på vingen. Konstigt att jag inte tänkt på det förut, på de foton jag tagit tidigare år. Lite roligt också att en god vän också för första gången lagt märke till den där randiga kanten idag, på ett foto som hon tagit.   Gillar färgskimret där i mitten också, de lysande blå ögonfläckarna ja, allt – en så fantastiks design. Ögonfläckarna är för övrigt för att lura fåglarna. Mimikry, som det heter – skyddande likhet. Till och med höns har drivits på flykten säger forskningen.

Se mer info i länken – https://www.dinosaurier.nu/nyheter/fjaril-jagar-hons-pa-flykten-2/

Bli först att kommentera

Utveckling …

Av , , Bli först att kommentera 2

 Och så en morgon satt den där i solen, fullt utvecklad. Kan förstås varit en annan individ av hårig bärfis (Dolycoris baccarum) som kommit på besök. Men jag tycker om tanken att det var den nymf som hållit till i vår trådgärd, genom några olika stadier. Ofta har den hållit till på en och samma prästkrage. Suttit stilla på en blomma, eller klättrat omkring lite på stjälken … Det sista jag såg av den som nymf höll den till på bladet av en kärleksört … Och nu satt den där som sagt – om det nu vara den – fullt utvecklad, imago som det så vackert heter. Det är så fascinerande det där, med hur olika arter utvecklas hos en och samma individ. Tänkte på det senast igår, då jag såg ett bladluslejon. Hur denna lilla larv, med betoning på liten, utvecklas till skimrande vackra guldögonsländor (Chrysopidae). Inte för att de är särskilt stora som imago heller – men jämfört med larven är det ändå en väldigt stor skillnad. Förutom den genomgripande skillnaden utseendemässigt. För att nämna ett av många exempel, som det finns så rikligt av. Och som vi just nu bevittnar dagligen, inte minst hos våra kära nässelfjärilar (Aglais urticae) som så flitigt besöker oss!  

Bli först att kommentera

Att läsa och läsa om, en extra gång …

Av , , Bli först att kommentera 1

Blir en hel del att läsa om just nu, då det gäller böcker. Tror jag väljer denna nästa gång –  Det största loppet av Eric T. Eichinger (Sjöbergs förlag 2018). Boken handlar om Eric Liddell, som var den mest berömda engelsmannen av sin tid, tack vare sitt ärofyllda OS-guld på 400 meter i Paris. En lite annorlunda sak Liddell blev känd för var att han som troende vägrade att delta i lopp som arrangerades på söndagar. Oavsett hur viktiga de var, och oavsett vilka påtryckningar han fick.

Eric Liddell väljer dock bort sportkarriär och berömmelse, för att följa sitt hjärtas kallelse som Kina-missionär. Citerar från Sjöbergs förlag:“Hans karaktärsstyrka gjorde att han valde en osäker framtid i Kina mitt under brinnande världskrig för att hjälpa det kinesiska folket. Han levde med mål och mening, även när världen omkring honom stod i brand och trots att han tvingades genomlida en skräckfylld tid i ett japanskt fångläger. Erics berättelse handlar om att känna hopp i en osäker tillvaro, att visa beslutsamhet trots att oddsen är dåliga och är en inspirerande påminnelse om vad som är viktigt i livet, även när slutet närmar sig …”

Den här biografin fängslade mig alltmer ju längre jag kom in i handlingen. Och min beundran för Liddells karaktärstyrka på olika områden, kopplad till hans tro, bara växte. Men kanske beundrade jag honom mest, då han av kärlek och barmhärtighet till de barn han är satt att leda, väljar att slå av på sina principer. Funderar på att läsa om Lars Adaktussons bok, Världens bästa bok, också (Ekerlids 2011). Han har hunnit med mycket den mannen. Så mycket jag inte visste, innan jag tog del av det här i boken. Rent språkmässigt är det en njutning att läsa. Jodå, jag har en massa nya böcker också, som står på en hylla nära sovrummet. Men just nu är jag lite inne i att läsa om. Tycker att många böcker är så värda att man gör det – läser dem en extra gång. Ibland ännu flera …

Bli först att kommentera
Arkiv
Etiketter
Sidor