Genom mina ögon, Battle of Botnia 2
David Häggströms glada hoppande får representera känslorna efter helgen! Happy time!
Invägningen, Fredag
Thorpe försöker dra en rövare och säger till pressen att det inte är någon hemlighet att han vill ta ner Tor på marken och avsluta på submission. Vi tänker att han borde dra den om påskharens förhållande med Jultomten och renen Rudolf också. Han chansar på att vi inte har kollat upp honom i förväg och försöker lura in Tor till att byta slag stående. Bäck gör succé som vanligt med sin vildavästern overall med bajslucka. Han förklarar för skotten Mark Connor att vi minsann har en skotsk restaurang i Umeå. McDonalds heter den… Hamid ger Ivan Buchinger den elakaste ”staredown” blicken jag sett. Davids motståndare Samuel Alm är så deffad att det har börjat växa horn ur skulderbladen på honom. Alla som bantat stinker ammoniak. Alla klarar vikten på första försöket utom Tor som precis som vanligt behöver ett extra försök. Den berömda handduken kommer fram för att skyla kronjuvelerna när de sista grammen från kalsongerna bortrationaliseras. Jag börjar tro att han medvetet bastar för lite för att få chansen att näcka offentligt. Umeå, Skellefteå och Göteborg knallar efteråt gemensamt iväg för att hetsäta kinesmat. Damen som tar upp beställningarna har extremt begränsade svenskakunskaper och kommunikationen går sådär. Mela lis, vållullar och fyla små lättel smakal bala bla föl hungliga magal.
Kvällen avrundas med ett lätt uppmjukningspass på klubben. Romeo (jycken) får hänga med på ett hörn och roar sig med att springa runt och försöka slicka folk i öronen när de brottas. Han ser sugen ut på att utnyttja grabbarna från Skellefteå sexuellt. Stämningen är avslappnad och uppsluppen.
Matchdag, Lördag
Jantelagen har tydligen slagit till när de delade ut omklädningsrummen. Tor, Bäck, David och Ante Stål med tillhörande coacher tvingas in i ett omklädningsrum av samma omkrets som en större städskrubb eller ett ”bås” på ett erotiskt inriktat underhållningsetablisemang. Vi upptäcker att vi kan smita in i bågskyttehallen istället. Stämningen är mycket god och alla hjälper till med sina små ansvarsområden för att få maskineriet att rulla på utan missöden. Simon, Jonny och Peter värmer upp grabbarna en efter en. Bäck får tag i en pilbåge och funderar på att gå in till ringen som Zeldafigur. Vi får eminent hjälp av Törnberg från Nordic Fighters, Luleå som är en av Sveriges få praktiserande ”cutmen”. Han anlitas främst av finska proffsboxningsgalor och vet verkligen hur händer skall tejpas och hur man förebygger och stoppar blödningar. Först ut är Ante Stål från Skellefteå. Jag märker att han är nervös inför debuten. När jag tejpar hans händer drar jag konstant dåliga skämt för att han ska tänka på något annat och garva av sig lite av nervositeten. Törnberg kör samma taktik med Jessica, David, Bäck och Tor. Han berättar sakligt om när han själv fick händerna tejpade innan en Thaimatch. När den mycket omständiga tejpningen är klar inser han plötsligt att han måste skita. Det är akut. Händerna är helt obrukbara, orörliga, tejpade och lindade i knuten ställning. Han inser kyligt faktum och säger till sin tränare ”Jag måste fan skita, och du måste torka mig”… Att vara tränare kan vara ett jävligt tufft jobb.
Ante går upp och krigar som en björnhona som fått sina ungar kidnappade av djurrättsaktivister. Jag ser bara delar av matchen då jag försöker hålla koll på våra grabbar i omklädningsrummet. Jag missar Jessica, Kenji, Pavel och Björnander av samma skäl. Det är den enda nackdelen med att coacha eller tävla själv. Man missar alltid en massa matcher man vill se. Som tur är filmades allt och kommer att finnas tillgängligt på nätet.
David Häggström vs Samuel Alm
David visar på sin bredd som fighter i denna match. Han får inte den utdelning stående som han vill ha och beslutar sig klokt för att ta matchen till marken där han dominerar med slag tills domaren går in och bryter. En suveränt genomförd match av David och speciellt roligt att han får visa publiken att han kan så mycket mer än att bara slå och sparka stående. David Häggström kan gå precis hur långt som helst inom den här sporten. The sky is the limit… Eller Nevada State Athletic Commission.
Thomas Bäck vs Mark Connor
Det känns i luften innan matchen att det här kan gå vägen. Bäck är mycket mindre nervös än vanligt. Han brukar vara helt obstinat innan matcherna men är harmonisk den här gången. Skotten däremot har nerverna utanpå kroppen. I månader har vi kämpat med att ändra hela Bäcks sätt att fightas och även hans tankesätt när det gäller fighting. Jag vet inte hur många gånger man skrikit halsen hes på träningen för att få Bäck att gå från en defensiv försvarsinställd guardspelare till att bli en offensiv fighter som utnyttjar sin styrka och clinchkunskaper. Vi har velat ha mycket mindre ”Sakuraba” och mycket mer ”Dan Henderson” för att göra en liknelse vana MMA tittare förstår. Bäck, David och Jonny har lyckats skapa en finfin bermudatriangel på sparringpassen på klubben där alla hjälps åt att höja varandra ett snäpp och nå nya nivåer. När matchen börjar så får vi kvitto på att vi har tänkt rätt. Ett kvitto på det var värt alla timmar som kollektivet tillsammans och framför allt fightern själv lagt ner. Bäck går framåt direkt, sätter en höger från helvetet i nyllet på Connor. Han driver upp honom mot repen, krånglar till sig en giljotin och går på den. Den sitter. Connor klappar ut. Vi i ringhörnan får nästan en kollektiv orgasm av eufori. På pappret så var oddsen inför den här matchen glasklart till skottens favör. Connor skulle komma till Sverige och få en vinst till på sitt record. Men fru fortuna och en envis finlandsvensk ville annorlunda. Fullständigt strålande!
Hamid Corassani vs Ivan Buchinger
Buchinger visar sig vara en riktigt ”nasty little bugger” som besitter ett stort fightinghjärta och en bra blick. Hamid får problem stående och väljer att ta ner slovaken på marken genom hela matchen. Hamid får dock inte till det riktigt i markkampen och de konstanta nedtagningarna tömmer honom på energi. Sista ronden var kontroversiell. Hamid är för trött för att lyckas med ett effektivt försvar och får ordentligt med stryk i denna rond. I matchens slutskede går Ivan på ett ”bulldog” choke men lyckas inte få Hamid att klappa. När domaren bryter matchen så faller Hamid ihop av utmattning. Domarna resonerade som så att Hamid vann de första två ronderna och förlorade tredje vilket gör honom till segrare. Min personliga åsikt är att den sista ronden var en 10-8 rond i slovakens favör. Detta hade gjort matchen oavgjord. Det hade varit betydligt rättvisare. Men att vara poängdomare är inte ett lätt jobb i en bedömningssport och man gör bedömningen rond för rond. Hursomhelst så bjöd grabbarna på en fantastisk insats och en fantastisk show, så hatten av för båda krigarna.
Ovanstående var det första intrycket efter att ha sett fighten live. Efter att ha sett fighten på video nu i lugn och ro i efterhand så lutar jag mer åt att domarna tog rätt beslut och att Hamid vann med 2-1 i ronder. Buchinger dominerar bara i ca två minuter av femton och den sista är ingen solklar 10-8 rond. Hamid har övertaget nästan hela matchen. Man påverkas av publik och intryck runtom och domarna har ett mycket svårt arbete.
Tor Troeng vs Matt Thorpe
Stämningen innan ”the main event” är elektrisk! Publiken står upp och när Tor går in till ”The Hero” av Amon Amarth så lyfter nästan taket. När matchen börjar så får vi vår första kalldusch. Thorpe hade gjort sin hemläxa och gjort den mycket väl. När matchen inleds så ser vi att Thorpe tajmar sina slagserier perfekt när Tor närmar sig för att clincha upp honom. Det smäller bra. Tor är på väg mot de sälla jaktmarkerna ett tag innan han lyckas trä upp Thorpes långa armar. Törnberg stryker en stor klick vaselin på min hand och säger ”vänster tinning”. Två sekunder senare kommer en ny klick och han säger ”höger tinning”. Två sekunder senare är han tillbaks igen då Tor återigen har fått ta emot några riktiga pärlor. Den här gången så lyssnar jag inte på Törnbergs instruktioner utan säger med desperation i rösten ”ge mig hela jävla burken”. Men plötsligt händer det! Tor lyckas vända på steken och går på kimura. När han lyckas trä över foten överhuvudet på britten så börjar vi hoppas. Det är ett ”trademark” lås som Tor gör väldigt bra och har mycket hög andel avslut på. Låset sitter. Om vi fick en kollektiv orgasm av Bäcks triangel så drabbas hela Gammliahallen av en ”second coming” i de nedre regionerna efter att Thorpe klappar ur. Jag hävdar att det här var den viktigaste vinsten i Tors karriär. Han låg under, fick kämpa och vända vad som såg ut att bli en fatal förlust till en stor seger.
Höga på livet steppar vi ut i Umeånatten och en fantastisk fest i gemenskapens och förbrödningens tecken tar sin början. Stort tack till alla killar och tjejer som ställde upp, jobbade utan ersättning och tillsammans gjorde denna helg just så fantastisk som den blev.
Söndag
Jag vaknar upp och konstaterar att Bäck har varit flitig under natten och gjort om mitt vardagsrum till en abstrakt konstinstallation genom att ställa alla möbler ovanpå varandra. Kontorsstol på strykbräda, tvättställning på soffbord, golvlampa på hylla, leriga joggingskor på förstärkare etc etc. Ack denna instängda konstnärsjäl! Mot nya stordåd…
Senaste kommentarerna