DNA-register och Engla

Har under dagen tagit del av tidningsartiklar som ganska tydligt visar att all den här integritetsfobin som gått fram som en ångvält över alla debatter bygger på okunskap (och kanske fobi). Det DNA som behövs uppges kallas ’skräp-DNA’ som inte kan användas av obehöriga och försäkringsbolag etc. Och om så vore varför skulle försäkringsbolag mm ges tillgång till ett DNA-register? Med andra ord är det obegripligt att vi inte har effektivare DNA-register. Det skulle kosta ca 7 kr per svensk med ett heltäckande DNA-register över hela befolkningen. Jag är beredd att betala ’70 x 7′ för att slippa det trauma vi genomlevt och genomlever. Den lag som trädde i kraft 2006 hindrar att DNA tas på t ex blottare för att det brottet enbart ger dagsböter. Denna lag hindrar alltså att våldtäktsmän och sexmördare åker fast eftersom början på denna vålds- och härskarkarriär oftast är blottning. Det pågår nu en allt högljuddare folkvrede mot bl a DNA-lagarna. På andra sidan, hos integritetsapostlarna, är det knäpp tyst. Och jag förstår dem. Att i dag kleta i ansiktet på Englas familj att det är offer man får ta på integritetens altare vore väl magstarkt. I sammanhanget ska vi också komma ihåg att Hagamannen i skydd av våra DNA-lagar i över 10 år kunde hålla halva befolkningen i Umeå fångna i en begränsad tillvaro och i rädsla och skräck. Med tanke på väktarstatens handlingsförlamning vid Estoniakatastrofen och Tsunamin i Thailand är nog inga krafttag att vänta. Däremot kan vi med säkerhet vänta på nästa onödiga våldsoffer.