Hans mänskliga höghet Westling

Hans kungliga höghet kan man väl inte säga även om en hoper veckotidningsläsare naturligtvis önskar detta av hela sitt monarkistiska hjärta. Det är som, Ola Nordebo bloggar, ovärdigt att överhuvud taget ha åsikter i frågan om obekanta personers val av livspartner. Ibland kan man ju inte låta bli t ex när Åmselemördaren eller Fritz i Österrike får äktenskapsinviter på löpande band. Men i grunden skiter jag i vem diverse prinsar, statsministrar och prinsessor väljer till sin äkta maka. Jag har under några årtionden ofta ställt frågan i debattartiklar och insändare hur vi kan kollektivt döma några utvalda nyfödda att bli något som staten bestämt i förväg. Prins, prinsessa, eller tronarvinge spelar ingen roll. Dessa stackare är dömda till en ställning i staten som de med minst 99,99% säkerhet inte passar för. Jag påstår att detta är ett brott mot de mänskliga rättigheterna och en form av slaveri. Ingen har någonsin bemött denna argumentering utan man förirrar sig i nonsensargument som att ’kungen är älskad och uppskattad’ eller att ’kungahuset gör ovärderlig reklam för Sverige utomlands’. Visst! Överjordiska figurer i alla former har alltid sin hängivna undersåtliga publik oavsett om det är helbrägdagörare eller prinsessor. Den genetiska tombolan kan ge oss vilka puckon som helst som tronarvingar. I Spanien, för några hundra år sedan, var nästan hela kungahuset inskrivna som brukare hos den kommunala särskilda omsorgen. Men strunt i det, min poäng är att inget barn skall behöva vakna upp till ett liv som slav åt ett lands befolkning och som sysselsättningsgarant för en armé av lismande kändisjournalister. Jag tillhör den fjärdedel av svenska folket som verkligen unnar människorna i kungafamiljen ett liv som de själva valt.