Flygplatshysterin i södra Lappland

Var någonstans i världen hittar man 4 st fullvärdiga flygplatser på 38 000 invånare? De flesta av Sveriges kommuner med minst 60 000 invånare har 0 st flygplatser men tycks ändå ha företag. Restiderna är mycket korta, inga rödljus, inga stoppmärken, bara att tuffa på i 100 km/tim eller vad som nu står på skyltarna. För att vinna en halvtimme i restid har staten skyfflat in flera hundra miljoner på dessa politikermonument över obefintligt mellankommunalt samarbete i främst Lycksele och Vilhelmina. Storuman är dock knappast helt oskyldig. Tänk om dessa hundratals miljoner kronor i stället satsats på vägarna i samma område! Staten har pekat med hela handen och sagt att staten tar bort sina subventioner till Gunnarns flygplats. Detta beslut är solklart och kan inte missförstås. Det kan väl knappast kallas heroiskt att stoppa huvudet i sanden och låtsas som man inget hört.

Storumans kommun står inför ekonomiska prognoser som pekar på att kommunen 2010 och 2011 kommer att ha klart mindre pengar i realt värde än i dag. Det innebär i dessa sammanhang personaluppsägningar. Det är rent hyckleri att påstå att inte 4 miljoner till den vunna halvtimmen till flyg skulle påverka annan verksamhet i kommunen. När äldreutredningen pekar på det snabbt ökande demensproblemet och därav följande behovet att öka demensvården blir den sannolika effekten av flyg-tunnelseendet att stora personalneddragningar inom vård-skola-omsorg i stället står för dörren 2010 och framåt. Det blir något att förklara inför väljarna vid nästa val. Många i Tärnabygden är glada över att demensvården i Tärnabygden, enligt äldreutredningen, bör förstärkas snarast och man ser ett möjligt öppnande av gamla Stefansgården igen. Med gårdagens flyg-rymd-äventyr i fullmäktige är det lätt att inse att alla sådana tankar måste baxas in i en avlägsen framtid. Framtida uppsägningar inom omsorgen kan knappast ske utan minskning av antalet boendeplatser. Den prognos som serverats innebär att nämnderna får oförändrad ram i löpande penningvärde 2010 och 2011, vilket de facto innebär mindre reala pengar och personalminskningar i storleksordningen ett 20-tal personer. Dessa behöver inte naturnödvändigtvis drabba omsorgen om andra verksamheter gör desto radikalare nedskärningar. Men vem tror att de andra verksamheterna går med på det?

Den majoritet i fullmäktige som är flygplatsfrälst gamblar med kommunens ekonomi eftersom risken är stor att kommunen går med underskott 2009 och framåt även utan sponsring av guldgruvebolagens halvtimmar i restid. Den lågkonjunktur som alla talar om i stora vida världen har inte trängt över gränsen till Storumans kommun. Den ende som använde det ordet i gårdagens fullmäktige i Hemavan var undertecknad. Här satsar man till och med pengar som egentligen inte finns. Man säger att man tar ur det överskott (som en kommun enligt lag måste ha långsiktigt) som troligast är ett underskott.

Denna ryska roulette med kommunens ekonomi riskerar att drabba de svagaste och mest utsatta i vårt samhälle, de gamla, de dementa, de stödbehövande barnen etc. Att öka antalet demensplatser kostar ca 700 000 per plats i genomsnitt beroende på hur man räknar. Dyrt är det i alla fall. Kommer det behovet att omfattas av samma enorma politiska engagemang som flygplatsfrågan? Inte kan man tro att omsorgen inom några år kommer att vara kommunens i särklass största verksamhet. I budgetsammanhang är det snarare så att först ska icke obligatoriska verksamheter ha sitt, subventioner av hyror i industrihus, flygplatser, SUAB och liknande. Sedan får de obligatoriska verksamheterna, kommunens huvuduppgifter, dela på det som råkar bli över.

Jag kan knappast underlåta att nämna att kommunen i Svenskt Näringslivs ranking hamnade på 280:e plats av 290 trots att näringslivet fått njuta av halvtimmesvinsten till Gunnarn i åratal. Så viktig är nog inte flygplatsen för kommunens näringsliv som framhävs.

Vi har inte råd och därför röstade jag nej till flygplatsäventyret i går.