Samverkan mellan inlandskommunerna

Endera är jag dövblind eller så händer inte särskilt mycket. Ett visst samarbete sker runt räddningstjänst, kommunväxlar, socialtjänst och komvux och lite till men vad händer i övrigt på skolområdet? Gymnasieutredningen pekade på nödvändigheten av samarbete mellan inlandets tre gymnasier. Nu minskar elevunderlaget för gymnasierna i snabb takt och jag befarar att det blir mer av ’i tomma krubbor bits hästarna’ än av samarbete. Någon måste ta initiativet. Vem är då denne ständige ’någon’? Kanske alla slår en telefonsignal samtidigt på måndag? Vem vet? Jag har länge förespråkat att gymnasiesamarbetet måste ha en fast organisatorisk form med en gemensam gymnasiechef. För att något ska komma till stånd måste man börja prata med varandra och även då på hög politisk nivå. Och ödmjukt med ungdomarnas bästa, i hela södra Lappland, för ögonen.

En annan verklighet som kommunerna måste titta på är samverkan mellan grundskolor i de olika kommunerna. Jag åker ofta inlandsvägarna runt Dikanäs-Umnäs-Slussfors-Forsmark och slås av närheten mellan grundskolorna i Slussfors och Dikanäs. Vore Storuman och Vilhelmina en och samma kommun vore samarbete inget problem men kommungränserna liknar nu ibland järnridån. Nu vill man i Storuman ha ’frid i klassen’ och fullmäktige har rent av förbjudit inviter till Vilhelmina om samarbete i mellanbygden. Samtidigt blöder skolorna i Slussfors och Dikanäs av bristen på elever. Det är bara att titta på elevstatistiken över utvecklingen de närmaste 7-8 åren. Kanske skolorna på båda sidorna kommungränsen går i putten och eleverna drabbas av skolresor på 6-12 mil när de flesta skulle kunna klara sig med 2-4 mil genom samverkan. Vägverket kommer att bygga om grusvägen Morkan-Dikanäs. Enligt uppgift blir den nya vägen inte belagd. Om Storuman och Vilhelmina beslutar sig för samverkan om grundskoleeleverna i området och påpekar detta för Vägverket kunde mycket väl Vägverket ändra sig. Nu försitter kommunerna denna möjlighet eftersom vägbygget snart kommer att börja och kommunerna ifråga tjurar på var sitt håll.

Det jag föreslår här är inte bland det mest smärtsamma som kommunerna måste göra de närmaste 3-4 åren. Mycket värre sparåtgärder stundar.