Nedläggning av flyget – ett skämt.

Utflyttade storumanbor runt om i Sverige börjar tycka att flygnojan i Storuman skämmer ut kommunen i omvärlden. Att ha eget flyg från Gunnarn är för en del så allvarligt att det är fråga om man vågar sig på att skämta om det. Flyg från Gunnarn är en så allvarlig fråga att behoven i åldringsvård och skola inte nämns överhuvud taget trots att vargatider stundar för dessa sektorer som en följd av mångmiljonrullningen till ett flyg som inte löser något kommunalt problem. Att säga upp personal på flygfältet är naturligtvis tråkigt och tragiskt men att säga upp personal inom vård och skola åstadkommer inte ens en axelryckning. Den personalen är väl till för att offras för flygnojan. Och vad värre är, elever och åldringars behov offras på flygets altare. Eftersom rationella argument inte biter måste det vara något heligt över detta flyg.

Nu görs en stor sak av att flygplatsens avveckling skulle kosta så mycket att vi absolut måste fortsätta resan mot den kommunalekonomiska avgrunden. För en avgrund är det som väntar. Martin Ljungs sketch om hypokondrikern "Viking" är en bra illustration. Han bar omkring en stor sten på scenen och frågade på slutet publiken om de inte undrade över varför han bar omkring på den stora stenen, varpå han själv svarade: "Det är för att jag är så svag att jag inte orkar kasta bort den".

Ingen tvingar kommunen att riva flygplatsen och plantera skog. Det finns många alternativa möjligheter. S k malpåse eller att hyra ut den för andra aktiviteter. Eller sälja den till Vilhelmina och kalla den för "Sagadal". Eller sälja den till Lycksele och därmed rädda friden på kyrkogården i Lycksele.

En annan liknelse. Du är ensam och har fastnat med handen i ett valsverk. Du har två möjligheter. Hugga av handen eller ingenting göra och valsas till döds. Kommunen har samma typ av val. Fortsätta mot  den kommunalekonomiska avgrunden eller hugga av den del som orsakar allt elände, flyget i Gunnarn.

På morgondagens fullmäktige kommer med säkerhet  ledamöterna att utsättas för en kampanj utan like om nödvändigheten av att fortsätta miljonrullningen till flyg för Storumanbor. Och Kramforsbor. Däremot kommer kommunens ledning förmodligen inte att informera om behoven i skola, fritid, kultur och omsorg och hur de ska klaras under 2010 och 2011. Det underskott på minst 11 miljoner flyget orsakat ska tas igen samtidigt som vi har minskade inkomster p g a lågkonjunkturen, ökade behov inom omsorgen och så detta JÄTTEBEHOV för några att tjäna en halv lunchrast till flyg som kommer att kosta mångmiljonbelopp varje år. Hugg in den kommunalekonomiska ekvationen i en sten utanför kommunalhuset.

Eller res ett monument utanför kommunalhuset över de (hittills) förlorade 11 miljonerna.