Utredning av flygplatser

 

Jag har efterlyst någon form av utredning av samhällsnyttan med 4 st flygplatser för södra Lapplands befolkning på snart bara 37 000 inv.  Hur kan man då räkna på sådant? Jag gjorde ett försök till kalkyl för 2-3 år sedan men OK jag försöker en gång till. Ännu har ingen försökt visa en bättre kalkyl än min. Vad är marginalnyttan med fler än en flygplats på denna lilla befolkning? Statens definition på tillgång till flyg är att man ska kunna nå en flygplats inom 2 timmar vilket gäller för hela Sverige. Här utesluts Hemavan från möjligheterna att vara den enda flygplatsen för södra Lappland. Vilhelminabor och Lyckselebor hinner inte inom 2 timmar. Hemavanflyget är viktig för turismen och Tärnaby-Hemavan är ett snabbväxande turistcentrum så att den flygplatsen kanske har en framtid och jag utelämnar Hemavan från vidare diskussion. Inte minst för att den upphandlas och bekostas av staten.  För Storuman, Lycksele och Vilhelmina klaras 2 timmarsgränsen med stor marginal även om endast en flygplats trafikeras.
Vad är då marginalnyttan för resenären av att t ex Gunnarn trafikeras. Enligt det som gällde förra året med mellanlandning i Kramfors tjänade en Storumanbo 5 minuter till Arlanda jämfört med flyg från Vilhelmina. Jämfört med Lycksele några minuter till. Överhuvud är det så liten förtjänst i tid att jag vill kalla marginalnyttan för = 0. Om känslolivet påverkas positivt, vilket det tydligen gör, så hör det i alla fall inte hemma i en kalkyl. Vad är marginalnyttan för en Lyckselebo eller Vilhelminabo av att ha egen flygplats? Det är bara att räkna på samma sätt och jag överlåter det åt läsarna.
För besökande personer kan man räkna på samma sätt, vad är marginalnyttan med det ena och andra. Redan nu måste jag konstatera att förmodligen går det inte att räkna hem några kommunala förtjänster för Storuman  med att i rådande läge satsa kommunala driftsmedel på eget flyg i Gunnarn i trots mot staten. Men vi kan räkna OM det skulle ge kommunala intäkter via kommunalskatten. En helårsanställd betalar ca 55 000 kr i kommunalskatt. För att dra in 1 milj/år behövs 18 st helårsanställda i besöksnäringen i Storumanområdet. För att dra in 6 milj/år behövs 108 st helårsanställda. Vars anställning helt och hållet beror på befintligheten av en flygplats i just Gunnarn! Och att vederbörande besökare INTE  hade kommit till Storuman om endast flygplatserna i Lycksele och Vilhelmina stått till buds. Jag tror inte jag överdriver om antalet helårsarbeten i besöksnäringen p g a flyg i Gunnarn kan räknas på ena handens pekfinger. Observera att kommunalskatten från de anställda i flygverksamheten inte ska medräknas här då det inte är en kommuns huvuduppgift att ha anställda eller att bedriva rikstrafik. Det är en annan sak med gymnasiet eftersom kommunen är pliktig att betala för gymnasieutbildning och att skicka elever till andra kommuner innebär att avgifter ska betalas till annan kommun. Men det är en annan femma. Om staten betalar hel eller viss del av lönerna till flygplatspersonal kan man räkna in kommunalskatten för dessa anställda i vågskålen. 55 – 60 000 kr per st.
En del har hävdat sedan okt 2008 att om vi bara satsar hej vilt och håller ut så ska staten falla till föga och upphandla flyg i Gunnarn. Staten ska GE SIG och vi ska VINNA. Detta har inte inträffat och kommer inte att inträffa och pengarna minst 22 milj är felsatsade driftsmedel. Det är statens (regionens) sak att stå för tillgång till flyg för södra Lapplands invånare.  Staten har sent omsider insett att det är utmanande med 3 st flygplatser Gunnarn, Lycksele och Vilhelmina. Nu fegar man och upphandlar Lycksele och Vilhelmina . Har man gjort det enda rätta och valt en flygplats torde Gunnarn ligga bäst till. Hade samma summor som Storuman förött  på flyg utan marginalnytta satsats på att subventionera bussresor kunde kommunens medborgare åka buss gratis ToR Umeå i ett stort antal år.

Det skulle vara intressant att se en samhällsekonomisk utredning av vad en storsatsning på nya landningsbanor i Vilhelmina har för effekt på sysselsättning och kommunal ekonomi. Som jag visat måste varje miljon i driftskostnader/underskott motsvaras av 18 st anställda som har sin helårsanställning helt och hållet på grund av att turister kan landa på Sagadal. De turister som åker buss, bil, tåg eller landar i Lycksele, Hemavan eller Umeå kommer ju ändå. Ett par hundra helårsanställda torde det röra sig om. Var skulle dessa återfinnas? Om staten upphandlar och betalar underskotten är det väl bara att gratulera.

Och den sista och väsentliga frågan. Hur har Storumans kommun kunnat dra på sig sådana enorma kostnader utan tillstymmelse till kommunalekonomisk utredning? Varför utnyttjas inte expertis? Vi har ju ett universitet med ekonomisk och regional forskning i vårt eget län!
Anonym pajkastning i kommentarspalterna av folk som påstår sig vara positiva men inte har något intelligent märkbart att komma med är på den nivå som man väntar sig av individer som är bundna i ett snöre vid en liten koja. Anklaga folk för att ha sitt ursprung i Stockholm som vore det mindrevärdigt  t ex! Med sådana töntar som anonymt spyr ur sig i kommentarspalterna skulle vi behöva många fler inflyttare från Stockholm i vår kommun!  Gärna med akademisk utbildning men framför allt med bildning och folkvett. Men är det lockande att komma hit om man får nedanstående granne. Den som framförallt sett vad den skriver som döljer sig bakom signaturen ”Britta” förstår exakt vad jag menar.
Etiketter: , , , ,

9 kommentarer

  1. Sunt Förnuft

    Håller i stort med dig!
    Det finns skäl att dela upp hela frågeställningen i tre delar.
    A: Skall en norrländsk inlandskommun ensam bekosta ett flygfält?
    Då svaret på fråga A självklart är nej går vi vidare
    B: Är det vettigt att ha mer än ett flygfält i västerbottens inland (även jag vill särskilja Hemavan)?
    Då även svaret på B självklart är nej så återstår då den sista frågan.
    C: Vilket flygfält bör då utifrån ekonomiska och praktiska skäl sattsas på?
    Har tidigare redovisat min syn på fråga C. Det jag kan tillägga är att du har så rätt, staten duckar och har duckat fegt i denna fråga under lång tid, någon förändring tror jag inte kommer att ske där.
    Tyvär för oss skattebetalare vill jag tillägga.
    Det finns flera orsaker en en att Lycksele kallas Lapp stockholm, det finns flera orsaker ärn en att Vilhelmina sägs ha Lycksele svartsjuka och inte blir det bättre av att vissa Storuman bor kör huvet i väggen i debatten heller.

  2. Gunnar Andersson

    Gran canaria. 790000 innevånare 2,8 miljoner turister (varav ingen kommer med egen bil eller med buss) 1st flygplats.

  3. Håkan Rombe

    Sunt Förnuft har kokat ihop hela frågan till ett antal frågor och svar. Det borde räcka med det men nu är tron så stark att det behövs väldigt mycket, tror jag, innan något sipprar in något bakom pannbenen. Det som är självklart för en stor majoritet av kommunens befolkning är inte självklart för ”flygpartiet”. En oberoende utredning av kvalificerat folk har sannolikt inte kommit till stånd eftersom ”flygpartiet” kanske innerst inne förstår vad resultatet skulle bli. Det jag skrivit är ihopkastat på kort tid men innehåller analyspunkter som en seriös utredning skulle innehålla. T ex begreppen ”tillgång till flyg” och ”marginalnytta”. Vi är alla överens om att vi ska ha tillgång till flyg men vi har tydligen olika uppfattningar om statens definition ska gälla eller hur nära den egna farstubron flygplatsen ska ligga för att det ska räknas. Hävdar man att man inte har tillgång till flyg om man blir tvungen åka till Sagadal 56 minuter bort eller Lycksele 1:20 bort då tar jag mig för pannan. Och det gör också större delen av övriga Sverige! Marginalnyttan av flyg just i Gunnarn är i princip lika med 0 (noll) för besöksnäringen, företagen och de 4 600 själarna i östra kommundelen. 10-tals miljoner har blåsts iväg till nästan ingen nytta för skattebetalarna. Jag vill se en seriös utredning som visar motsatsen, inte en sandlådediskussion om vem som är mest för utveckling.

  4. sune lind

    Vi får inte glömma bort resande till och från Dorotea, Borgafjäll, Klimpfjäll och Kittelfjäll i diskussionen. Dessutom från stora delar av Stömsunds kommun, Frostviken och Tåsjö t.ex.

  5. Lars Valler

    Jag vill inte utmana herr Rombe i denna fråga men jag undrar bara stilla om vi gör enligt alternativkostandsmetoden, samhällsvinster etc ska man inte då räkna in allt som tex företagens merkostnader, allmänna tidsvinster etc listan kan göras lång men jag skulle välkomna tex ett examensarbete i frågan.

    Jag skulle inte heller avstå från en liten utredning om hur omvärlden ser på kommunen utifrån den mediala bevakningen som skett.

  6. ivar

    Tittar man på vilken flygplats som är centralast i länet om man räknar bort fjällen så är det Lycksele. Ungefär lika långt till alla kommuncentra i hela länet. Men då skriker nog kustborna om de skulle måste åka till L-sele för att flyga. Tittar man på vilka flygplatser som finns i inlandet så är det Östersund,Vilhelmina, Storuman, Lycksele och Arvidsjaur. Ö-sund och A-jaur har internationell trafik. Vilhelmina ligger mitt emellan de 2 orterna så det är mest logist att satsa på en utbyggnad av den flygplatsen.

  7. Lejja

    ”Den som sett vad de skriver som döljer sig bakom signaturerna ”Roland” och ”Britta” förstår exakt vad jag menar.” Skulle vara intressant och läsa vad dessa människor har skrivit så jag undrar vart deras kommentarer finns att läsa?
    Har letat men jag hittar dom inte 🙁

  8. Håkan Rombe

    Svar till Lars Valler (2011-02-21 14:28)
    Lars Valler. Jag vill gärna bli utmanad på en saklig nivå och du håller dig till saken. Bra! Visst kan en utredning innehålla mycket mer än det lilla jag skrivit. Som jag visat är det väldigt lite företagen förlorar i tid och det är ju tiden som är pengar. Om kostnaderna då ökar, rudimentärt vill jag påstå, kan företagets vinst minska. Aktiebolag betalar ingen kommunalskatt så det är då ganska ointressant för kommunens kassakista. Intressant blir det först om det är sådana kostnader att man måste minska sin personal och dit tror jag det är långt. Och som jag visat behövs det många helårsarbeten á 55 000 kr för att motivera några miljoner i kommunala kostnader. Frågan lever vidare i många år pga att förlusterna ska återställas. Det är och blir ett stort bekymmer för bl a omsorgsnämnden som sliter med stora sparbeting sedan ett år tillbaka. Det borde räcka med flygutgifter nu tycker jag.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.