Vilseledande om löner

LO har gjort en undersökning om löneskillnader. Inget fel i att det görs studier på viktiga samhällsområden, t ex lönestrukturer. När man gör jämförelser mellan olika yrken borde det dessutom framgå av studien om yrkesutövarna har studerat på högskolenåvå och därmed ådragit sig studieskulder.

Om man jämför elektriker och grundskolelärare påstås båda yrkesgrupperna ha likvärdig lön ca 26 000 kr i månaden. Efter skatt blir det kanske 17 000 kr. Grundskolläraren har i de flesta fall studielån som ska betalas med lågt räknat  500 kr per månad icke avdragsbara kronor. Det innebär att elektrikern har 17 000 kr i månaden att bekosta bostad, mat och blöjor för medan grundskolläraren har 16500 kr. Du som tror att studier lönar sig. April, april!

Dessutom föreligger följande skillnad. Medan grundskolläraren studerar på existensminimum i 4-5 år hinner elektrikern tjäna ihop brutto uppåt 1½ miljon kr. Detta förhållande påverkar den s k livslönen mycket negativt för grundskolläraren. Signalen från vårt samhälle är glasklar. Det lönar sig inte att investera i egna studier om det gäller arbeten inom den offentliga sektorn. Och det räcker inte med detta. Den som väljer att bli t ex grundskollärare förväntas sponsra samhället med någon miljon i missade inkomstmöjligheter.

Våra lönestrukturer är skadliga för vår välståndsutveckling. Bland annat.

Etiketter: , , ,

14 kommentarer

  1. Andreas Lundgren

    Må vara att studier ska löna sig. Men du glömmer räkna med att i många LO-yrken orkar de flesta inte arbeta ända till pensionen.

    Hur har du tänkt värdera det inkomstbortfallet?

  2. Ivar

    Ackordslön. Det är ackordslönerna som har drivit upp lönerna inom byggsektorn och inom industrin så är det bristen på yrkesfolk. Det är marknadsekonomin som har styrt lönerna. Inom offentlig sektor så är det inte så stor efterfrågan på vissa yrken utom vissa specialister. Tar man läkarlöner och jämför så blir det annat.

  3. Rolf Lundqvist

    Vilseledande om löner.
    Ja det var en lämplig rubrik till dina slutsatser.
    Eftersom de flesta som saknar eftergymnasial utbildning, tex sjukvårdsbiträden och andra kvinnodominerade yrken tjänar betydligt mindre än 24 000.

    Att dessutom säga att de som studerar sponsrar samhället är väl inte snällt mot de som börjar arbeta och leverera in skatt direkt efter gymnasiet.

    Att sedan några ”arbetargrupper” tex elektriker, plåtslagare med flera tjänar lika bra som en lärare är ju bara ett resultat av tillgång och efterfrågan.

    Om alla kvinnliga lärare i stället valt att bli elektriker så skulle nog löneutvecklingen bromsas även där.

    Om din point är att lärare ska tjäna mer så inte mig emot. De får gärna tjäna 35-40000 den dag det finns en mobbningsfri skola, då man har fasat ut alla lärare som inte är pedagoger och de slutar att gnälla om sina långa arbetsveckor (som faktiskt är priset för en lång semester).

  4. Håkan Rombe

    Svar till Rolf Lundqvist (2011-06-30 13:59)
    Jag svarar de 3 hittillsvarande kommentarerna gemensamt. Alla dessa begåvade studenter som valt bort att bli lärare förstår jag. Må så vara att folk inte vill bli lärare på det personliga planet. Allvarligare är det för vår gemensamma skola att lärarpersonalen håller på att vara enkönad och att man kan komma in på lärarhögskolorna med nästan vilka betyg som helst. Den enkönade skolan medför problem på många olika områden. Troligen även när det gäller mobbningsproblemet. Med bl a lönen rekryteras lämplig personal. Skolan har uppenbara problem att rekrytera lämplig personal sedan årtionden tillbaka. Det problemet är omvittnat så det problemet har jag inte hittat på.

  5. Aroon

    Det gör ju inte saken bättre nu när svensk näringsliv tänker försöka styra högskoleubildningar som inte är eftertraktade på arbetsmarknade genom sämre villkor i studiemedlen. IT-sektorn är starkt efterfrågad. Då får man väl istället sponsra de utbildningarna. Hela arbetsmarknaden borde ses över. Regelverk m m.

  6. Aroon

    Beträffande löner m m, vill jag bara säga att om man börjar jobba vid 17-års ålder kan det bli ganska kämpigt nå pensionsåldern och ha nytta av den. Som regel får den som inte har någon (högskole)-utbildning ta de tyngsta och obekvämaste jobben. Redan vid 30 kanske man börjar känna av i kroppen. Då vid 30 för en högskoleutbildad kanske en anställning eller ett jobb börjar. Inte undra på politikerna som flänger runt i riksdan är beredda höja pensionsåldern. Dessutom har kapitalisterna tagit över politiken och försöker styra den så att de kan tjäna ännu mera pengar samtidigt som den s k ”valfriheten” för en vanlig medborgare blir till ett liv under förmyndarskap och slaveri. Jag kan hålla med att skolan är jättviktigt i samhället. Samtidigt tittar man (näringslivet) på kostnaderna och anser det viktigare än ge barnen god undervisning och till ett liv de själva har möjlighet välja ett arbete som de trivs med. Tjäna pengar på andra går före en bra skola.

  7. Håkan Rombe

    Svar till Aroon (2011-07-01 08:05)
    Det håller inte på att finnas särskilt mycket fysiskt tunga jobb längre. Man spakar maskiner eller sitter vid dataskärmar. Inom vård och omsorg finns fortfarande tunga lyft och annat tungt arbete. Enligt media får lärarna i årets avtalsrörelse sänkt reallön. Jan Björklund öppnar för statligt ingripande i någon form. Ett huvudproblem för skolan är att staten ansvarar för kvaliteten på nationell nivå medan kommunerna som lärarnas arbetsgivare stirrar på sin årsbudget och skiter i om Sverige som nation tappar i konkurrenskraft och lärarkandidater knappt kan räkna. Hur kunde man vänta sig något annat som följd av kommunaliseringen. Den som trodde på en statushöjning för lärarna p g a kommunaliseringen kan inte vara riktigt klok.Tar inte staten kommandot över lärarnas lönebildning kommer resan utför mot avgrunden att fortsätta. Så säkert som att jorden är rund. Amen.

  8. Aroon

    Det är en alldeles riktig beskrivning och orsak varför skolan inte fungerar som den ska. Beträffande jobben har tunga, obekväma och farliga i det närmaste förbättrats avsevärt. Istället har nya ”lättsamma” jobb tillkommit. Ett av dessa är inom IT och Data. Speciellt för en som sitter vid datorn dagarna i ända, samt även en som kanske sitter och spakar en maskin kan det i längden kräva sitt offer. Naturligtvis har jag valt och genomfört en längre utbildning är det just för att få ett ”bättre” jobb med bra lön och bra anstllningsvillkor. Det tråkiga är att under sossarnas storhetstid kunde en utbildad ratas och istället tog man in en partimedlem som inte sällan var lite ding. Inte undra på att det gick sämre å sämre för Sverige. Kanske lite överdrivet men fanns det något ”bra” ledigt jobb fick någon partimedlem detta. Det där lever ju kvar och vissa kommuner verkar bibehålla den trenden. Troligtvis blir det samma sak när den här regeringen suttit tillräckligt länge. Jag vet inte hur det blir vid nästa val om det blir så mycket längre. Kd ligger nära till fallgropen. Man hade ju en förmåga prvatisera på ställen som var klanderfria innan.

  9. Håkan Rombe

    Svar till Aroon (2011-07-02 06:51)
    Någon har roat sig med att ta reda på utbildningsnivån hos sossetoppen på riksplanet och funnit att s-partiet på detta område utmärker sig negativt. Väldigt få har en fullständig akademisk examen vilket väl kunde accepteras för 60-70 år sedan då fattigt folk inte hade råd att studera vidare. I dag är situationen en helt annan. Aaron har rätt i väldigt många sossedominerade kommuner, åtminstone i norr där jag har pejl på situationen, har det varit lönsammare för karriären att ha varit aktiv SSU-parti-medlem än att studera och slå sig in på arbetsmarknaden på vanligt sätt. På så sätt finns på viktiga poster i kommunerna s-märkta individer som är ljusår från någon akademisk examen. Den genomsnittliga utbildningsnivån är skrämmande låg på sina håll.

  10. Ivar

    Du skriver att det inte nästan finns nästan några fysiskt tunga jobb kvar utan man sitter bara vid spakar och dataskärmar. jag vill säja att det finns kvar många tunga jobb. Har du sett nån som sitter vid en dataskärm och bygger hus? Besök ett större bygge och kolla vilken medelålder det är på arbetstagarna. Ut i verkligheten och kolla. Jag vet ett jobb som har varit tungt men som har ersatts vid att man sitter vid spakar, det är dikesgrävning.

  11. Ivar

    Du verkar se ner på de som inte har haft möjlighet att studera. Som om de skulle vara dumma och efterblivna. Du har inte tänkt på att de kanske inte hade ekonomisk möjlighet att fortsätta studera. Jag vet inte om det skulle vara enfördel om alla inom politiken har en högskoleexamen, det finns risk att mångfalden skulle gå förlorad och alla skulle tycka på samma vis. Titta på bilindustrin, där har de flesta formgivarna gått samma utbildning och använder samma dataprogram. Det är svårt att se någon skilnad mellan de olika märkena, det är bara i nosen det skiljer. Skulle vi vilja ha en så likriktad politik. Skulle det föra landet framåt? Jag tror inte det, det är mångfalden som ger den största framgången.

  12. Håkan Rombe

    Svar till Ivar (2011-07-04 09:18)
    Nej jag ser inte ned på dem som inte haft möjlighet att studera. Jag går inte in på individnivå, det ska man inte när man diskuterar ett eventuellt samhällsproblem. Men när det finns ett mönster på makronivå kan man dra nyttiga slutsatser. Vi ska inte ha minimibetygskrav på politiker. Här är sunt bondförstånd nog viktigast.

  13. Håkan Rombe

    Svar till Ivar (2011-07-04 09:05)
    Jag vill hålla blogarna så korta som möjligt och då försvinner saker och ting på vägen. Jo byggnadsarbete är bland det tyngsta man kan syssla med. Jag vet, för jag har byggt flera hus från avverkning av träd i skogen till färdigt hus. Men i industrin i övrigt är nog bristen på motion ett större problem än fysiskt betungande arbete. Inom vård och omsorg är det svårt att mekanisera arbetet. Här är också kvinnodominansen i personalen bedövande stor. Bra uppfinningar lanseras på marknaden för att motverka skadliga lyft och det är väl frågan om kommunerna har råd att ligga i framkant på det området. Mojängerna kostar ofta åtskilliga slantar.

  14. Magnus

    Hmm, du bortser helt och hållet ifrån att en elektriker måste gå som lärling ett antal år för en lön som inte ens är lika mycket som A-kassan. Sen måste en fullfjädrad elektriker med behörighet även bekosta sina behörigheter, inte heller gratis. Även studier krävs. Man går ju inte från Gymnasiet och ut som elektriker direkt för full lön (om man då inte går som lärling först).

    Alla har ett val, vill man plugga, gör det då, men klaga då inte sen över studieskulder. Den som pluggar i ett antal år hade samma val att istället börjar arbeta som den som inte pluggar.

Lämna ett svar till Aroon Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.