Skolans tillbakagång

Av , , 6 kommentarer 1

 Vilhelminasonen och idéhistorikern professor Sverker Sörlin har i dagens DN skrivit en mycket tankeväckande artikel om den svenska skolans färd på det sluttande planet. Skolan som ett fält för aktieklipp har inte varit någon hit ur elevsynpunkt. Friskolor med idéburna ägare har enligt Sörlin klarat sig bra. Den anorektiska nedvärderingen av lärarnas arbete som pågått i minst 40 år och accelererat efter kommunaliseringen får sig en släng av professorn. Han har härvidlag ett kortare tidsperspektiv än jag angett men han har inte heller mina erfarenheter av lärarfackligt arbete 1971 – 1995. Jag ställer inte upp på precis allt han skriver men i artikeln angriper han problemet skolan i Sverige med åtskilliga kubikmeter lärdom i ryggsäcken. Jag rekommenderar läsning!

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/den-svenska-skolans-odesvag/

Etiketter: , , , ,

6 kommentarer

  1. Sunt Förnuft

    Det mesta som Sverker skriver är klart tänkvärt. Måste dock be dig förbättra din faktakontroll.
    Sverker Sörlin är inte någon Vilhelmina son, är från en kommun söder om Vilhelmina, Åsele.

    Svara
  3. Håkan Rombe

    Svar till Sunt Förnuft (2013-06-13 05:58)
    Han gick vad jag vet Malgomajskolan i Vilhelmina där jag tjänstgjort som lektor. Av ren lokalpatriotism kallade jag Sverker för ”vilhelminason”. Men visst har du rätt, när det gäller lokalpatriotism ska man vara noga.

    Svara
  5. Sofie Johansson

    Hej Håkan!
    Jag heter Sofie Johansson och är hemmahörande i Örnsköldsvik, Ångermanland. Jag läser min sista termin på lärarprogrammet (grundskolans tidigare år) och har, liksom du, läst Sverker Sörlins debattartikel i DN. När jag sökte vidare på denna artikel hamnade jag här på din blogg och såg att du skrivit några rader.
    Jag håller på med mitt examensarbete inom kompetensområdet Mångfald, etik och värdegrund och har läroplanerna som undersökningsobjekt, kan man säga. Jag tror att det i det största är/blir en litteraturstudie som innefattar samhällets kritik mot skolorna, eller bilden av skolorna. Sörlin skriver att skolan har degraderats och det är denna allmänna uppfattning som jag vill bemöta i min undersökning. Bland annat genom att studera de underlag som ligger till grund för läroplanerna (specifikt LGR62 och LGR11).

    Det som gör mig nyfiken är att du skriver att du inte håller med allt han skriver i sin artikel, kan du ge exempel?

    Vänliga hälsningar,
    Sofie

    Svara
    • Håkan Rombe (inläggsförfattare)

      Jag tycker till skillnad från Sörlin att föräldrar och elever ska kunna välja skola. Vilka utförare som ska finnas diskuteras f n och regeringen backar från tidigare ståndpunkter. Riskkapitalbolag ska bort och minst 10 års uthållighet ska garanteras tycker numera regeringen inklusive Björklund. Detta tycker jag är bra! Personligen tycker jag också att religiösa friskolor ska förbjudas eftersom risken för indoktrinering är uppenbar. Det har också visat sig att sådant förekommer. Jag ser inget fel i betyg i lägre årskurser, nationella prov och skolinspektion. Föräldrar och elever har nytta av den information som betygen ger och informationsvärdet har också relevans. Nationella prov och skolinspektion minskar risken för oacceptabla skillnader mellan skolorna. Kommunaliseringen har gjort dessa inslag ännu nödvändigare eftersom kommunerna prioriterar olika. Lärarnas status i samhället har åkt hissen nedåt ända sedan jag började i branschen i början av 1970-talet och farten nedåt ökade markant i och med kommunaliseringen. SKL har drivit på utvecklingen mot detaljreglering av lärarnas arbetsdag och har utstrålat massiv misstro mot lärarna. När skoldagen är slut har lärarna resten kvar och den resten är lika stor som förr. Planering, rättning, föräldrasamtal etc. Skolan behandlas som om den vore en cementfabrik med stämpelklocka. SKL är en skolhaverist och i detta håller jag med t ex Maciej Zaremba som gjort djupdykningar i skolans vardag. Hans artiklar är som musik. I Finland litar man på lärarna och där har lärarna hög status.Har själv gjort studiebesök i Finländska skolor och frapperats av den ordning och reda som rådde i skola och klassrum. Inlärning kräver faktiskt lugn och ro för eleven. Här har vi nog en viktig faktor för nedgången i Sverige.
      Något som vore intressant att se forskningsresultat på är den betydelse som lönehissen nedåt har på resultaten i skolan och lärarnas status i samhället. När kreti och pleti kommer in på lärarhögskolarna under 10-tals år torde det ha betydelse för kvaliteten på lärarna. Man får vad man betalar för.

      Svara

Lämna ett svar till Sunt Förnuft Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.

Presentation
Sysselsättning: Pensionerad rektor och lektor i företagsekonomi. Författare. Bloggare Född: 1940 Familj: Hustru 3 vuxna barn Bor: Långsjöby Storuman Bil: Subaru Forester Husdjur: Inga Första minne: Tyska stridsflygplan som dånade över Långsjöby 1944 Bästa minnet: Bröllopet 1961 Favoritmat: Stekt röding. Biffar av älgfärs. Smultronställe: Fritidshuset i Skalmodal. Avkoppling: Läsning böcker i samhällsvetenskap, idéhistoria och samtidshistoria Bästa egenskap: Ingenting är omöjligt. Alltid verksam. Det bästa med Storuman/Tärnaby 1. Blandningen nybyggarkultur- samisk kultur. 2. Närheten till fjällen 3. Jag har mina rötter och mina jaktmarker/fiskevatten här 4. Bredband i byarna
Senaste inläggen
Senaste kommentarerna
Sök
Kategorier
  • Inga kategorier
Arkiv
RSS Nytt från vk.se