Östeuropa och EU

Östeuropa var förslavade av kommunismen och och ockuperade av Sovjetunionen 1945 – 1990. Det var slutna samhällen bakom den s k järnridån, ett begrepp som Winston Churchill myntade. Det kalla kriget som pågick under samma tid var en tävling mellan gott och ont, en tävling mellan öppna demokratier och slutna diktaturer, en tävling mellan marknadsekonomi och planekonomi. Kommunismen kunde inte tillgodose människornas behov av konsumtionsvaror och kapitalvaror, ej heller normala mänskliga behov av frihet i allmänhet och frihet från skräck och rädsla. Under hela kommunismens era var angiveri det normala i byar och städer vilket öppningen av STASI:s arkiv visade.

Satsningen i Sovjetunionen på att skapa kapacitet att utplåna hela västvärlden knäckte ekonomin under 1980-talet och det var en bankrutt stat som kollapsade 1991. Kommunismen som politiskt och ekonomiskt system visade sig nu passa bäst på historiens sophög. Många har ansett detta hela tiden!  Efter att ha förstört människornas sinnen under 45 år visade det sig svårt att få Östeuropas länder inklusive Ryssland att hux flux bli fungerande marknadsekonomier med äganderätt och demokrati. Det torde ta ytterligare årtionden innan t ex det tidigare Östtyskland kommer ifatt Västtyskland i funktion och levnadsstandard. Tyskland är på sitt sätt ett underverk med fungerande demokrati och frånvaro av kungar och kungahus. Tyskland är dessutom nu Europas klart mäktigaste stat både sett till antal invånare, 80 milj, och sett till BNP.

Tyvärr så är inte kommunismens skadeverkningar slut med ovan relaterade omständigheter.  Ungern, Tjeckien, Polen och andra f d öststater har blivit alltmer främlingsfientliga. Här finns en gammal historia av antisemitism och nu poppar rasismen upp i samband med flyktingkrisen. Mycket värre än i länder som Tyskland och Sverige. Dessutom förekommer längtan efter ”starka män” som monterar ned pressfrihet och ger sig på rättsstatens principer med åtskillnad mellan lagstiftande makt och dömande makt. Exempel på det är att regeringar ges rätt att tillsätta och avsätta mediachefer och att regeringar lägger sig i utnämning av domare och domstolarnas domslut.

Övertydligast i denna utveckling är Ryssland som går i riktning mot ren despoti. Det fanns en fläkt av hopp om demokrati i Ryssland på 1990-talet men nu nedmonteras demokratin på alla områden och statyer av Stalin får vara kvar och dessutom har rehabiliteringen av denna historiens värsta folkmördare och förbrytare tagit fart. Allt i intim samverkan med den ortodoxa kyrkan och dess prelater. Rysslands führer Putin hotar också demokratierna i världen med kärnvapen vilket hittills bara monarken och dårfinken i ärftliga monarkin Nordkorea Kim Jung Un sysslat med. Vilka såta bröder!! De utför också enorma kraftprestationer, rider på björnar, gör 8 mål under en ishockeymatch, simmar bland krokodiler etc etc.

Av detta drar jag slutsatserna att demokrati är en investering som tar lång tid att få att fungera och att det efter en lång tid med diktatur tar årtionden innan man kan vänta sig en fullt ut fungerande demokrati med Västtyskland som ett lysande undantag. I länder som varit kommunistdiktaturer och omgärdade av järnridå är människorna helt ovana vid människor med annat utseende, annan kultur och annan religion. Antagligen tar det årtionden innan främlingsfientligheten antar ”normala” proportioner.

Kommunismen är onekligen en dyr erfarenhet för mänskligheten.

http://www.expressen.se/kultur/karin-olsson/karin-olsson-den-rasistiska-jarnridan/