Glesbygd-Landsbygd vad är det? 50 öre hit eller dit?

Nu pågår en slags tävlan i populism när det gäller bensin-dieselpriser. Det påstås från några partier att glesbygden skulle tjäna si och så mycket på en sänkning av drivmedelspriset med 50 öre eller en krona per liter.

Jag saknar faktaunderbyggnad på dessa politiska sagor. Hur många och vilka bor ute i spenaten långt från arbeten och service? Sanningen är att storstadsbor kör sina bilar längre per år än invånarna i gesbygdskommuner. Storstadsområden ca 1500 mil per år och glesbygdsområden ca 1350 mil per år, ungefärligen. Geografer på våra universitet borde kunna bringa klarhet i hur det ser ut.

Vad jag ser med egna ögon är att befolkningen i glesbygdskommuner till största delen bor i centralorterna och delvis i större byar med en viss arbetsmarknad, t ex skog, maskiner, skola, hemtjänst mm. I centralorten i glesbygds-landsbygdskommuner har de flesta gångavstånd till sina arbeten vilket nog vore drömmen för många storstadsbor.

En mindre del i glesbygd-landsbygd bor kvar i byar och reser in till centralorten i bil, ensam eller genom samåkning. Ett i sammanhanget litet fåtal i glesbygd reser kanske 5-15 mil dagligen till sina jobb. Alla har möjligheter att flytta närmare sina arbetsplatser och har att bedöma bostadskostnaderna och resekostnaderna. Så har det alltid varit och det är upp till var och en. Ingen tvingar en att bo 15 mil från sitt arbete.

Det har visat sig vara svårt att dela upp landet i bensinskatteområden av uppenbara skäl. När nu populistpartierna basunerar ut sina femtioöringar blir resultatet att den minskade skatt som blir följden i första hand gynnar tätorter och städer av varierande storlek som ofta har gång- och cykelavstånd till jobbet och boende i storstadsområden som kan välja mellan kollektiva färdmedel och egen bil.

Det som skulle gynna glesbygdskommuner och träffa problemet precist är utökade skatteutjämningsbidrag men det pratar M, KD och andra partier om med mycket små bokstäver eftersom de stora väljarmassorna bor i storstadskommuner med omkring 30 % i kommunal-regionskatt och vi som samma partier försöker lura bor i kommuner med 34-35 % i kommunal-regionskatt! Denna skatteskillnad är för en normal inkomsttagare ca 15 000 kr per år och har inte ett dugg med kvaliteten på samhällsservicen att göra. Detta motsvarar ca 800 liter bensin! Försök ändra på det frimurande moderater och andra istället för att leka hästskojare!

Etiketter: , , , , ,

4 kommentarer

  1. Ove

    Jag hoppas att åkarna slutar att ploga vägen till långsjöby, så du förstår innebörden av dieselpriset. Till och med elbilarna behöver plogade vägar . Vi måste tanka våra traktorer, vi blir straffade för att det snöar.

    • Håkan Rombe (inläggsförfattare)

      Min text handlar om privatbilismen. Högt dieselpris är förstås betungande för näringsidkare-jord- och skogsbruk. Blir det bestående måste entreprenörerna-åkarna kunna ta igen dieselpriset på sin egen prissättning. I Norge har de väl fortfarande ”skattefri diesel” för t ex jordbrukare, yrkesfiskare m fl.

  2. brorson

    Ett inlägg med många kloka tankar, som tål att diskuteras. Under 1960-talet talades det fortfarande om att de korta avstånden var en fördel med att bo i glesbygd, att man klarade sig bra utan bil. Vad hr hänt, när det nu bara är jämmer och elände? Och jag tror att sydsvenskarna snart börjar tröttna på klagovisorna från kustnorrlänningar, om att de måste kompenseras för de fattiga kusinerna på landet. Och inlandets egna politiker instämmer i kraven ”att nu måste Norrbotniabanan, byggas, för inlandsbanan kan vi bara glömma” (Samma M-politiker, som frågade hur mycket jag får betalt av Putin, när jag skrev samma sak, som Kristersson sa i förrgår om Putins intentioner betr. Sverige -, kanske för attKristersson inte framstå som en alarmist.).

    Varför är det så viktigt med vägarna till kusten, och varför så viktigt att äka tåg mellan Umeå och Siellefteå på 55 minuter, när det möjligt på 39 minuter mellan Storuman och Vilhelminas på den järnväg som redan finns, t. o.m utan dyrbar upprustning? På samma räls, som trafikerades med de hastigheterna, när den låg på Västra stambanan Stockholm – Göteborg, men nu på Inlansbanan..Vilhelmina hade för 40 år sedan en mycket duktig S-politiker, som hette Yngve Laurits, men verkar alla begåvningar under 80 års ålder ha flyttat – till kusten eller söderut. Jag tycker att Statistiska centeralbyrån bör utlokaliseras från Örebro till Vilhelmina, så arr de får räknekunnigt folk som rekryteringsunderlag för politiska uppdrag i den kommunen.

    Maria Kristofferson, C, som enligt egen utsago började sin politiska bana med kampen för BB i Vilhelmina, uppträder nu som en fullffädrad kustpolitiker, som tror att ju mer som dukas upp på den rikes bord, desto större smulor faller ner till den fattige under borde. Tror hon på full allvar at ökade födslotal i Umeå och Skellefteo, men minskade födslotal i Storuman oh Vilhelmina ska rädda BB o Lycksele? Ett förslag från mig att bygga ett nytt storfängelse i inlandet avfärdade hon som totalt orealistiskt, i samma andetag som hon på samma sätt avfärdade ett förslag från en anan bloggkommentator att återuppta driften vid sågverkerket i Vhilelmina. som ägs av bondeägda Norrskog, som hr byggt nytt vid kusten.

    Nu mende jag förstås inte att fångarna ska springa omkring på byn och öka födslotalen, vilket en Umeåpolitiker, som menade att fängelset i stället ska byggas vid kusten. För att fångarna i stället ska snyga i buskarna vid havsbaden? Jag råkade bara ifrågasätta varför de nya fängelserna ska byggas i brottsplatsernas närhet, och varför de farligaste förbrytarna ska ha permissioner över huvud taget. Och varför skatteintäkterna från alla nya sttliga jobb ska tillfalla kommuner av samma storlek som Umeå, som drömer om att göra den aningen mindre kuststaden Skellefteå till en sovstad.

    Bristen på befolkningsunderlag för all nödvändig offentlig och kommersiell service i de små cenntralorterna i inlandet, kan kompenseras genom ett ökat utbyte mellan inlandskommunerna, genom ökat utnyttjande av sådant som finns i en grannkommun. Men i stället för att samsas om en gemensam flygplats i Gunnarn, som råkar ligga i Storumans kommun, har kommupolitiker, som åker på skattebetalarna bekostnad sia egna kommunala flygplatser, medan vanligt folk. som ska vidare ut världen, tar bilen till flygllatserna i Umeå och Skellefteå.

    Inte konstigt att det blir dyrt med bil för inlandsborna. Men den skattesänkning på bensin och diesel, som oppositionen, M, KD och ’SD har enats om, om som L troligen hade stött om L hade tillfrågats tidigare, var inte menad som en kompensation till just glesbygden. Och har mig veterligt inte
    marknadsförts som en sådan av de tre partierna .Jag hr nu inte hela prisbildningen för drivmedlen klar för mig, men man är missnöjd med att man betalar moms på skatten ,och dessutom ökar ju momsen med 50 öre, om priset på varan ökar med 2 kr. Denna oplanerade (?) ökning av statens skatteintäkter bo

    • brorson

      Denna oplanerade (?) ökning av statens skatteintäkter borde kanske betalas tillbaka till bilisterna och ägarna av dieseldrivna motorredskap, oavsett var i landet de bor?

      Och shutligen måste jag ifrågasätta ”bidragsmentaliteten” bakom systemet med att staten göder de stora oc medelstora städerna med löner till de nya jobben varefter en av storstadsregionerna (Stockhlom )förväntas betala skatteutjämningsbidrag till de kommuner som behövde de nya arbetstillfällen men inte fick dem.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.