Vindkraftsmotstånd

Det har idag blivit i stort sett omöjligt att bygga landbaserad vindkraft genom den kommunala vetorätten. Diskussioner om att avskaffa denna vetorätt har trots löften på riksnivå runnit ut i sanden. Här står vi nu mitt i behovet av snabbt utbyggbar elenergi och en tillståndsprocess som i stort sett avstannat. Mycket av motståndet bland befolkningen har sin grund i buskpropagandan på sociala medier med en kumulativ eländeskatalog som byggts på under lång tid. Inga överdrifter bortfaller och nya tillkommer.

Motstånd mot förändringar är ett begrepp inom organisationsteori och det är naturligtvis något som förekommer även när det gäller vindkraftsutbyggnad. Stöds motståndet genom desinformation på sociala medier blir det svårt. ”Allt ska vara som det alltid har varit”! Alltid i detta fall handlar förstås ”alltid” om den egna livstiden på denna planeten. En av strategierna för att minska motståndet mot förändringar handlar om att involvera personalen på ett tidigt stadium. I ständigt krympande glesbygdskommuner borde det ha börjat med ett omfattande studiearbete bland befolkningen. Hur är läget för kommun om inget nytt händer? Hur ser framtiden ut i vår kommun om vi inget gör? Vilka möjligheter finns att bryta den reella och uppenbara negativa utvecklingen?
Studiecirklar som förr i tiden när vi skulle gå med i EU!

Nu har Storumans politiska partier börjat i totalt fel ände och tar tidigt ställning mot vindkraftsprojekt utan att ha redovisat de effekter på kommunens ekonomi, sysselsättningen som förevarande projekt skulle ge. En förlängdamärgsreaktion? Kommunens politiska partier borde redovisa följande inför folket.

1. Hur många tillkommande sysselsättningstillfällen är det fråga om vid driften av vindkraftsverken?
2. Hur många arbetstillfällen är det fråga om vid snöröjning och vägunderhåll?
3. Hur många arbetstillfällen är det fråga om vid vätgastillverkningen?
4. Vad betyder dessa arbetstillfällen för sysselsättningen i övrigt när det gäller butiker och annan service i kommunen, inklusive kommunens skatteintäktsökning?
5. Vad betyder sysselsättningsökningen i vindkraft och vätgas för den kommunala ekonomin, t ex skatteintäkter?
6. Vad betyder den stora inkomstökningen till de privata markägarna för den kommunala ekonomin, t ex skatteintäkter?
6. Vilka utbildningsinsatser behövs för att möta vindkraftsbolagets och vätgasfabrikens behov.
7. Vilka diskussioner med markägarna Svea Skog och Statens Fastighetsverk har kommunen fört angående möjligheterna att dessa statliga företag avstår en rejäl del av vindkraftsarrendet till
kommunen och föreningslivet?

Hur mycket av dessa självklara beräkningar har de politiska partierna, som tidigt deklarerade sitt stora motstånd mot förändringarna-vindkraften, genomfört? Är det bara ryggmärgsreflexer? Var är svaren på frågorna 1-7? Det jag hittills sett av våra politiska partier är inte seriöst! Jag har i gott minne slöseriet på eget flyg för ett årtionde sedan som kostade skattebetalarna tiotals miljoner och som medförde en minskning av kommunens likviditet till farliga nivåer. Nu vill jag se era beräkningar om nej till vindkraft och vätgasproduktion! Tack.