Invånarna i Årjängs kommun har folkomröstat om 2 st byskolor ska läggas ned. Fullmäktige hade innan folkomröstningen beslutat lägga ned ifrågavarande byskolor pga för få elever och därmed stora kostnader per elev. Nu blev det folkomröstning och resultatet är enligt media att 59 % av antalet röstande ( 4000) vill att skolorna ska drivas vidare. Hur ska då detta resultat tolkas?

Antalet röstberättigade var 8900 och valdeltagandet alltså 45%. Av de röstberättigade röstade 26,5 % för att bevara byskolorna. I en folkomröstning av det här slaget kan man säkerligen anta att de som ville ha kvar byskolorna gick man ur huse till valurnorna. Röstskolket var däremot säkert stort hos dem som inte kände sig berörda av valfrågan.

Det problematiska med sådana här folkomröstningar är att de som röstar, i detta fall en fjärdedel av alla röstberättigade, slipper ordna upp följderna av beslutet. T ex mindre pengar till åldringsvård, mindre stöd till elever med särskilda behov mm mm.

Det är naturligtvis vällovligt att försöka förbättra demokratin men detta med folkomröstningar är kontraproduktivt. Ett snedsprång. Folkomröstningar kostar dessutom stora pengar som kunde användas till förbättrad kommunal- och landstingsverksamhet i stället.