Etikett: Kommuner

Sverige korrupt? Lägenhetsaffärer mm.

Av , , 1 kommentar 3

Jag har tidigare skrivit om Sverige och korruptionen. Enligt oberoende institut som mäter korruptionen i världen ligger Sverige mycket bra till och de skandinaviska länderna är i topp. Vi är inte bäst bland de bästa så utmaningar finns men 7:e plats i världen är inte fy skam!

De senaste avslöjandena handlar om riksdagsmäns över-utnyttjande av riksdagens generösa regler för dubbelt boende. I några fall blir det fråga om återbetalning eftersom man gett felaktiga uppgifter. När det gäller vår folkvalda lagstiftande församling är ett enda fall ett fall för mycket. Nolltolerans ska gälla. Talmannen har nu aviserat en översyn av reglerna för bostadsförmåner vilket är nödvändigt. Riksdagsmän som är inblandade i fack och folkrörelser har ytterligare möjligheter att sko sig när dessa är förvaltare av fastigheter och lägenheter. Ja de skor inte endast sig själva utan även sina familjemedlemmar.

Den till omfattningen största korruptionen handlar dock om kommuner, regioner och landsting. Upphandlingar och tillsättande av tjänster är områden för omfattande korruption. Politiker och tjänstemän gynnar företag på bekostnad av andra. Vänskapskorruption och intressekorruption, lokaler byggs för att hyras ut till  visst företag mm. Pengar och nyttigheter som hamnar i fel fickor. Vitvaror som lastas av vid någons fritidshusbygge är autentiska exempel. Datorer och TV-apparater kan också hamna helt fel och då kan det faktiskt handla om ren stöld från sin arbetsplats. Till detta kan fogas nepotism, tjänster som tillsätts med anhöriga och partikamrater, ibland handlar det om nyuppfunna tjänster och utan vederbörlig utlysning. Kreativiteten på detta område kan vara stor, inte minst i Västerbotten! De stora tankarna kan väl också ibland tänkas i slutna föreningar av typen ”hemliga klubben” som en del politiker tycker att det är förståndigt att vara medlemmar i!

Hur kan det komma sig att korruptionen i kommuner och regioner kan upplevas som värre än tidigare. En förklaring kan vara att antalet tidningsredaktioner utanför de stora städerna minskat kraftigt. I  glesbygdskommuner är den mediala granskningen i stort sett noll. Kommunpolitiker kan besluta om galna projekt med mångmiljonförluster och komma undan med det. Kommunens välfärd får betala för tokigheterna och vid nästa val är allt glömt. Vi skulle behöva en redaktion av typen ”Uppdrag granskning” i varenda kommun. Tänk om någon mångmiljardär skulle få för sig att bli odödlig genom att skapa en stiftelse som anställer granskande journalister ute i Sveriges kommuner. Oavsättningsbara som ledamöterna i Svenska Akademin. Detta för att göra dessa journalister oåtkomliga för maktens hämnare.

Men trots bristerna är Sverige bland världens minst korrupta länder men det kan och måste bli bättre. Dagens fråga kan väl vara, hur ser det då ut i Ryssland som ligger i den sämsta kvartilen av världens länder?

Västerbottningar minglar i Almedalen

Av , , 3 kommentarer 7

Visby är en trevlig stad för den historieintresserade. I dessa dagar är drösvis med politiker på kommunal- och landstingsnivå i Almedalen i Visby för att sätta sig själva och kanske kommunen-länet på kartan. Eftersom Sverige består av 290 kommuner kommuner och 24 län är det lättbegripligt att man måste gallskrika fruktansvärt högt för att märkas. I Visby har mängder av lobbyister samlats för att vinna politiker för sina intressen. Risken för excesser i ryggdunkningar och flödande representationer finns där. Frågan är om Sveriges lokala politiker inte också tar tillfället i akt att befrämja sin egen privata karriär. Eller kanske till och med har det som huvudmål. Främjas demokratin av sådant?

Min huvudspaning är att nyttan för kommunen – länet av att lokala politiker åker till Visby för att träffa varandra torde vara åtskilligt överreklamerad. I vår digitala värld kan säkert avsevärt mer uträttas genom kontakter per telefon och internet. Och mycket information kan tas in genom läsande på den egna studerkammaren.  Och vedertagna former för länets kommunala politikers träffar är redan etablerade. Och då slipper man också bli på lyran av både det ena och det andra. Vore intressant att veta hur mycket skattebetalarna i enbart Västerbotten får lägga ut för den dryga veckans minglande i Visby!

Almedagsveckan började som forum för partiledarna men börjar mer och mer likna åkomman elefantiasis. Är utvecklingen bra för demokratin? Jag hänvisar till en intressant artikel nedan.

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/soran-ismail-almedalsveckan-hotar-demokratin_3715936.svd

Skolhaveriutredningen.

Av , , Bli först att kommentera 3

Enmansutredningen om försämringen av skolresultaten presenteras på måndag men redan 2 dagar innan går SKL:s expert i utredningen ut och kritiserar utredningen för att vara ovetenskaplig och enkelriktad. Ganska unikt med sådan kort stubin. Kantänka att någon känner sig trampad på tårna? Enligt ”avslöjandet” från SKL:s sida pekar utredaren entydigt ut kommunaliseringen som huvudorsak till de fallande resultaten i skolan. SKL-representanten skyller på staten som hade ansvaret för skolan före 1990. Ostridigt är väl i alla fall att SKL och kommunerna haft 23 år på sig att sköta skolan och därvid misslyckats kapitalt. SKL och kommunerna gick ju direkt ut i strid mot främst lärarna på direkten efter maktövertagandet. Här skulle lata lärare sättas på plats, lärarnas arbetstid skulle kontrolleras nästan i detalj, arbetsåret utökas mm. Kontroll var ledordet.  Lärarna har hela tiden ålagts alltfler arbetsuppgifter utan att några samtidigt tagits bort. Löneutvecklingen har på dessa 23 år inte heller hängt med. Alla lärare skulle ha samma löneläge oavsett längd och djup i sina utbildningar och oavsett stadium. Vi ser resultat av detta i ansökningarna till lärarhögskolan. Några enstaka söker idag naturvetenskapliga inriktningar eftersom lönen för lärare ligger minst 15 000 kr per månad under vad liknande utbildningar ger på privata marknaden. Språklärare med akademisk examen tjänar mindre än industriarbetare. De för resultaten viktiga rektorerna tjänar obetydligt mer än bäst betalde lärare etc.

SKL hävdar att lönehissen nedåt började redan på 1960-talet när staten hade arbetsgivaransvaret och det är helt riktigt. På 1960-talet tjänade en gymnasielektor och en riksdagsman ungefär lika mycket. Idag har riksdagsmannen dubbelt upp, ca 2 st lektorslöner.  Men denna utveckling fritar inte SKL och kommunerna från ansvar när de haft 23 år på sig. I sammanhanget en evighet!  Andra konstigheter som påverkat professionen i skolan är uppfattningen att en lärare inte behöver djupa kunskaper i de ämnen hen undervisar i. Läraren skulle vara ”coach” och eleven skulle lära sig själv. Det skulle räcka att läraren var i nivå med klassens bästa elev. Detta kunskapsförakt utnyttjades på sina håll även när skolledare tillsattes. Jag vill minnas det rabalder som uppstod när alla skolledare i Boden sades upp i samband med omorganisation och alla uppsagda skulle få söka jobb iden nya organisationen. Det lär ha slutat med att Bodens då nyanställda skolledare hade en sammanlagd akademisk poäng på  80 vill jag minnas. En halv akademisk grundexamen. Är det sådant som kallas för KLASSRESA??

Till denna nedmontering av lärarnas och skolledarnas status på arbetsmarknaden kommer de elevorättvisor som uppstår mellan olika kommuner när var och en av Sveriges 290 kommuner gör som de vill. Det blir ordning på torpet först när staten återtagit ansvaret för skolan. Alltfler politiker och riksdagspartier inser detta och en säker spådom är att detta sker inom ett mindre antal år, senast år 2020. Vid höstens val kommer dock inte frågan upp i konkreta vallöften eftersom partierna bundit sig för andra angelägna frågor, t ex jobben, statens finanser, Sveriges konkurrenskraft mm. Sedan verkar valet också komma att handla om återställare av höga skatter och bidragsberoende i storleksordningen uppåt 70 miljarder om de rödgröna ska samsas om budgeten. Och återställare brukar inte vara någon bra lösning på de problem man har. Återställare fördjupar problemen i stället. Utom i ett specifikt fall. Kommunaliseringen av skolan var en katastrof.

Staten (statsrådet Jan Björklund) har det nationella ansvaret för skolan men är bakbunden till händer och fötter när det gäller vår internationella konkurrenskraft eftersom det är kommunerna 290 st som har bestämmanderätten. Den som har ansvaret ska naturligtvis också kunna bestämma!

http://www.vk.se/1116587/manga-larare-vill-forstatliga-skolan

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/sa-mycket-satsar-sveriges-kommuner-pa-skolundervisning_8978006.svd

Kommuner har inte vinst

Av , , 2 kommentarer 4

Dessa jämförelser mellan kommuner där budgetöverskottet kallas vinst är ren desinformation utom för det fåtal som läst företagsekonomi. Ett företag redovisar vinst när företaget varit bra på att producera varor och tjänster till ett pris som ger överskott och dessutom nöjda kunder.

En kommun kan ge budgetöverskott, "vinst", tack vare att kommunen pungslagit sina medborgare med onödigt hög skatt eller att kommunen producerat tjänster som håller undermålig kvalitet genom skadliga besparingar. Synnerligen missnöjda konsumenter av kommunala tjänster kan ge stor "vinst" på grund av att nämnder och tjänstemän inte använt de pengar som skattebetalarna levererat in.

Det vore bättre att media redovisade mått på kundernas – brukarnas nöjdhet med de tjänster kommunen levererar i stället för de "vinsttabeller" och "vinstrankingar" som inte gör annat än förvirrar folk.

Det är t ex inte speciellt skickligt av Umeås politiker att år efter år visa att de lagt beslag på mer av medborgarnas pengar än som behövs för verksamheten.

 

2 kommentarer
Etiketter: , , ,