När vi ställer krav på att staten vidtar åtgärder för att förbättra miljön eller sänka koldioxidhalten i atmosfären ser vi ofta att effektiva politiska beslut dröjer och dröjer……. I svallvågorna kommer populistiska förslag i motsatt riktning t ex minskad bensinskatt och hävdande av billiga flygresor in absurdum.

Jag tror att två saker kommer att få fart på beslutsfattandet.

1. Väljarna. Inom en tioårsperiod kommer sannolikt de nytillkomna väljarna att ställa strängare krav på de politiska partierna i klimat- och miljöfrågor samtidigt som äldre väljare passerar bäst-före-datum och helt enkelt dör. S k gröna partier har också gått framåt i några länder det senaste året. Det sätter press på förstockade partier.

2. Marknaden. Marknaden styr mer än vi vanligen tror. Företag som vill vara relevanta på marknaden utvecklar produkter och tjänster i rasande fart för att motsvara kundernas framtida krav. Detta är konsumentmakt.

Jag kan nämna ett tydligt exempel. För ett par årtionden sedan pressade miljöorganisationer på politikerna för att få ett mer miljövänligt skogsbruk i Sverige. Det blev ett jäkla liv på skogsägarna när politiken försökte införa skarpare miljöregler t ex certifiering. Men så hände det saker! Slutkunderna på kontinenten, konsumenterna av skogens produkter, började ställa krav på miljövänligt skogsbruk t ex certifiering. Det gällde Europas köpstarkaste land Tyskland t ex. Plötsligt hade Sveriges skogsägare inte Sveriges politiker, sågverk och massafabriker som ”slutkunder” utan konsumenterna på kontinenterna. Det var nästan komiskt att se hur insnöade många var i sin bubbla. Skogsägarnas slutkunder var inte sågverket eller massafabriken utan livs levande konsumenter som ställde krav! Himmel och pannkaka! Vilken våldsam förändring av världsbilden. Kanske någon skogsägare måste gå i terapi p g a omvälvningen?

Det slutade med att vi fick en certifiering enligt konsumenternas krav och en annan ”skogsägarcertifiering” som konsumenterna till nöds kunde godkänna.

Jag hör inga klagomål från dagens skogsägare och konsumenterna köper batteridrivna bilar som aldrig förr. Marknaden styr. Vi har bananer i överflöd i butikerna överallt i Sverige. I planekonomins kommunistiska republiker fick familjer en banan inför varje helg. Den delades på lördag kväll i 5 delar om familjen bestod av 5 personer. Om bananen eventuellt kom i rätt tid eller överhuvudtaget.

Med detta sagt finns det gränser. T ex staten ska ha fullt ansvar för skolan för att kunna garantera likvärdighet i hela landet. Skolan är ingen marknad. Friskolor av alla slag bör snarast avvecklas.