Lärarförbundet visar hur lärarna under 50 år släpat efter i löneutvecklingen vilket fått till följd att männen överger läraryrket. I dag är bara var fjärde lärare i grundskolan man och från förskola t o m åk 6 är kvinnodominansen total. På gymnasiet är samma utveckling på väg. Lärare inom naturvetenskap, teknik och företagsekonomi måste vara rena idealister för att välja läraryrket. I näringslivet är lönerna minst 10 000 kr högre per månad  redan efter några år. I slutskedet av karriären är löneskillnaderna ofta ofantliga. En  gymnasierektor i Umeå tjänar mindre än en gymnasieingenjör som jobbar på Vattenfalls olika regleringskontor. Något måste göras, men när?  När även gymnasielärarna till över 90 % består av kvinnor?

Det som gör utvecklingen en smula problematisk är att skolan har en fostrande och danande roll och då är det viktigt att den 12 år långa skoltiden inte tillbringas i en skola med lärare och personal bestående av uteslutande ett kön.

Jag finner några orsaker till att det blivit som det blivit.

1. Under tiden lärarna var statstjänstemän behölls tarifflönerna alldeles för länge. Individuella löner skulle ha genomförts redan på 1970-talet när andra yrkesgrupper inom stat och kommun började lämna tarifflönesystemet.

2. Kommunaliseringen i början på 1990-talet påskyndade hissen nedåt trots att individuella löner började införas. Lönemässigt är kommunaliseringen en katastrof för lärarna. Det är bara att titta på utvecklingen som varit och är.

3. Den allmänna lönenivelleringen som Sverige är världsbäst-sämst på  beroende på vilka preferenser man har. I denna process utgjorde skolan en egen värld, alla inom skolan skulle ha lika lön oavsett utbildningsnivå och vad man gjorde. Problemet med denna avskildhet från övriga arbetsmarknaden blev synlig när det inte gick att rekrytera yrkeslärare. En byggnadsarbetare tjänade kanske 10 000 mer i månaden än en byggnadslärare. Men i regleringssamhället fixade man även detta något så när. Yrkeslärare fick segla ifrån skolans övriga lärare lönemässigt, som ett undantag. I en internationell jämförelse är också svenska lärarlöner unikt låga. Jämför vi här skolledarnas löner är skillnaderna uppseendeväckande.

4. Minskad utbytbarhet med övriga arbetsmarknaden. En lärare på högstadium – gymnasieskola är numera mycket mer specialiserad än förr. Filosofie kandidater och filosofie magistrar hade ofta en kompetens som kunde ge chans till många andra jobb på arbetsmarknaden. En uttunning av ämneskunskaperna gör detta svårare. Men undantag finns.  När en lärare går till en marknadsförings- eller personalavdelning på ett företag får han/hon oftast betydligt högre lön och det är väl OK.  Men när en examinerad lärare går till ett okvalificerat jobb på en massafabrik och får högre lön än som lärare har det väl spårat ur.