Som alla vet som gått folkskolan dog Gustav II Adolf 6 nov 1632 i slaget vid Lützen. Slaget var ett av dem som utkämpades i det stora religionskrig som kallas 30-åriga kriget. Nu var inte bara religion inblandad utan den svenske kungen hade stora maktpolitiska ambitioner och kunde ha blivit Europas mäktigaste kung-kejsare om han lyckats. Det svenska folket tillfrågades inte om de ville skicka sina söner till en relativt säker död för att tillfredsställa kungars makthunger på den tiden. Soldaterna som inte slaktades på slagfälten dog av sjukdomar som härjade i fältlägren och under marscher. De som dog i strid var faktiskt en liten andel av totala antalet döda. När föräldrar och syskon tog avsked av den inkallade soldaten var det oftast sista gången man sågs i jordelivet.

Krig var ofta en ofrånkomlig del i kungahusens bodelningar och arvsskiften och för detta fick verklighetens folk lida. Kungahusens bodelningar och arvsskiften går lugnare till i våra dagar  i de fåtaliga stackars länder som inte lyckats göra sig av med den forntida kvarlevan monarkin. Sverige är ett av de länder som inte kan klassa sig som fullvärdig demokrati av den orsaken.

Religionskrig tycks däremot vara svårt att utrota. Att tro på fel gud eller fel apostel är på många håll i världen än i dag fullkomligt livsfarligt.