Maria Magdalena Mathsdotter föddes 21 mars 1835 på Gitsfjället i Vilhelmina i en samefamilj, Mats Påhlsson och hustrun Magdalena Andersson. Hon var näst äldst i en syskonskara på fyra flickor och blev tidigt intresserad av kristendom vilket manifesterades genom att hon i sena tonåren gick en missionsskola i södra Lappland i två år. Intresset för missionerande i norr var väldigt stor, även internationellt. En fransk pastor Henri Roerich kom att betyda en hel del för den s k lappmissionen genom bl a insamling av pengar i Stockholmsområdet till barnhem och skolor i Lappland genom bildande av en understödsförening – Femöresförening – som snart blev en succé ett antal år. Mycket tack vare Maria Magdalena. Hon lovade på sin storasyster Sigrid Reginas dödsbädd att gå till kungen i Stockholm och be om två saker. Dels att nybyggarna skulle åläggas att upprätta stängsel runt sina ägodelar (höhässjor på myrar o liknande) dels att kungen skulle förordna om pengar till barnhem i Lappland.

Maria Magdalena tövade inte och startade 29 år gammal i slutet av februari 1864 sin stockholmsresa från trakten av Örnsköldsvik där familjen uppehöll sig med sina renar. Hon åkte skidor! Efter en vecka nådde hon Gävle där snön tog slut. Därifrån fortsatte hon med den hästdragna postvagnen till Stockholm. Maria Magdalena hade med sig rekommendationsbrev från ”domare och prästerskap” när hon promenerade gatan fram iförd klänning av renskinn och en stor röd mössa. En äldre dam kom fram till henne och frågade varför hon kommit till Stockholm och Maria Magdalena berättade att hon bett mycket till Gud om att han skulle påverka människornas hjärtan så att hennes önskan om flera skolor till Lappland skulle bli uppfylld och att hon ville träffa kungen. Den gamla damen blev först alldeles tyst men sa sedan -din bön har blivit hörd redan innan du kom hit! ”Igår samlades det in en kollekt för Lappland och jag ska ta dig till pastorn som pålyste kollekten!” Pastorn var ingen mindre än den nämnde Henri Roehrich! Han beskrev henne senare på följande vis: En kvinna klädd i renhud och på huvudet en stor röd mössa. Hennes anletsdrag voro öppna och intelligenta, hennes blick, hennes ord, allt tillkännagav en överlägsen kvinna. Det som även förvånar när man hör henne tala är denna uppfattning av de mänskliga lidandena, denna följdriktighet i resonemanget, denna bestämdhet i resonemanget. Vidare samtalar hon med fullkomlig ledighet och försvarar sin mening utan att förskräckas av dem som åhöra henne o s v.

Henri Roerich ville rentav kalla Magdalena för Nordens Apostel! Femöresföreningen blev tack vare Maria Magdalena en succé och hade på drygt ett år samlat in 19.000 riksdaler. Själv hade hon med sig totalt 127 riksdaler till Vilhelmina.
Maria Magdalena gjorde en stockholmsresa till i oktober 1866 om problemet med höhässjor på myrarna och renarnas förkärlek för denna lättillgängliga föda. Sockenmännen i Vilhelmina hade beslutat att vända sig till kungen i denna fråga men ingen ville åta sig resans vedermödor men Maria Magdalena åtog sig att resa som ombud för Vilhelminas sockenmän! Hon gjorde en avstickare till landshövdingen i Umeå på hemvägen för att informera om resans resultat och sedan finns inget skrivet om Maria Magdalena fram till hennes död 31 mars 1873 i Nätra Ångermanland, endast 38år gammal Denna fantastiska kvinna borde ha fått leva minst dubbelt så länge.

Jag har hämtat denna information i tidskriften Västerbotten nr 4. År 1973.