Etikett: Resultat i kommuner

Äldreomsorg och kommuners resultat

Av , , 1 kommentar 15

Begreppet resultat i resultaträkningar bör inte användas synonymt när vi pratar om kommuner och företag eftersom det leder tankarna fel. I företag visar resultatet vad som är viktigt i företag, att gå med vinst. Annars är snart företagets saga all. I kommuner visar resultaträkningens resultat INTE hur kommunen skötts av de folkvalda. Är överskottet (vinsten) stor och köerna till äldreomsorg långa, anställningsförhållandena usla har inte de folkvalda lyckats åtgärda bristerna med de pengar som anförtrotts dem.

Exempel på dåliga anställningsförhållanden är låga löner, delade turer, oönskade deltidsanställningar och brister i ledningsstrukturen vilket orsakar den katastrofalt låga tillströmningen till gymnasiets undersköterskeutbildningar.

Delade turer.
Vilka anställda i manligt dominerade yrken skulle acceptera att få en arbetsdag med arbete kl 0700 – 1100, lunch 1100 – 1500 och arbete 1500 – 1900? Bor man t ex i en by 30 km från arbetsplatsen blir det att slå dank i centralorten 4 tim per dag och få ett söndertrasat familjeliv.

Oönskade deltidsanställningar.
Vilka män skulle godta oönskade anställningar på 92%, 87, 76 % o s v med dito avdrag på månadslönen?

Brister i ledningsstrukturen.
Inom organisationslitteraturen talar man om lämpligt kontrollspann, d v s hur många anställda varje chef har som direkt underställda. Det finns naturligtvis ingen ”regel” för detta men 15 – 25 direkt underställda talas det om. Inom omsorgen finns det exempel på kommuner med chefer som har över 60 direkt underställda som vederbörande ska leda och handleda, ha medarbetarsamtal och lönesamtal med och att lönesätta. Inom omsorgen är ofta personalomsättningen hög och introducering och personalutveckling är en viktig uppgift. Man talar om lärande organisationer vilket innebär att man frekvent, 1-4 veckor, håller personalmöten där man t ex går igenom vad som fungerat bra och dåligt sedan senaste mötet och fattar nödvändiga beslut. Sådana möten hålls lämpligen av närmaste chef.

Inom omsorg och skola genomförs enkäter bland ”brukarna” som visar på nöjdheten med verksamheten och personalens ansträngningar brukar visa på bra resultat, åtminstone vad jag sett i Storuman. Nöjdheten med politikerna visar sig vid valet till fullmäktige vart 4:e år. Den närmast totala frånvaron av medial granskning i de små kommunerna som nedlagda lokalredaktioner medfört gör att väljarna har små möjligheter att bedöma de folkvaldas insatser.

VK, VF och Lokaltidningen har förstås meddelat oss väljare att Storumans kommunala resultat är över 20 milj för 2021. Är det bra mot bakgrund av några av bristerna jag redovisat?

Det är inte mer än drygt 10 år sedan kommunen hade ett kommunalt flygbolag som flög bort över 20 miljoner på drygt ett år och som orsakade en nedgång i kommunens kassalikviditet till 0,9 vilket medförde att kommunen var nära att behöva låna till löneutbetalningarna. Det var på vippen att kommunpolitiker hade lyckats skapa en majoritet för att flyga ett år till vilket med säkerhet hade blivit en katastrof för kommunens ekonomi. Flera av dessa politiker är fortfarande verksamma i kommunen.

Slutkläm: Näringslivets resultatbegrepp bör ersättas med något annat som relaterar till vad det i verkligheten handlar om nämligen vilka nyttigheter politikerna lyckats skapa av de pengar som skattebetalarna överlämnar till de folkvalda.