Etikett: Storuman

Kommunala butiker

Av , , 6 kommentarer 27

En del politiker i Storuman vill bygga butikslokaler åt en butikskedja med miljardomsättning. Förslaget lanseras med samma hyperaktivitet som när kommunstyrelse och fullmäktige för några år sedan antog förslaget att subventionera flygbiljetter från Gunnarn med 25 miljoner under 1½ år. Kommunkassan höll efter 1½ år  på att förblöda så några kloka politiker tillsammans med sossarna stoppade vansinnet. Men den hårda kärnan stred våldsamt för att få flyga bort ytterligare 10-tals miljoner. Till synes nedbrutna lämnade de fullmäktigesammanträdet. En effekt av åkomman tunnelseende. Efter flygkalaset var kommunens likviditet i botten och soliditeten var allvarligt skadad. Om det vore fråga om ett privat företag var siffrorna sådana att man skulle använda benämningen ”kritiskt läge”. Kommunen håller så sakteliga på att återhämta sig efter magplasket och många har förhoppningar om att viktiga investeringar ska kunna göras. Jag har nämnt några i föregående blogg men kan lägga till behovet av att skapa demensavdelningar i befintliga särskilda boenden som kommer att kosta skjortan. När nu ”butiksbyggarna”  går igenom alla kommande stora kommunala lokalinvesteringsbehov, badhus, kulturhus i Tärnaby, Glesbygdsmedicinskt Centrum, demensavdelningar etc så kommer man på den lysande idén. Vi skiter i allihopa och bygger butikslokaler åt en stor butikskedja vid Entré Storuman i stället!

Det intressanta i denna kråksång är att de synnerligen aktiva tillskyndarna av butikslokaler åt visst företag till övervägande del är SAMMA PERSONER som förödde den kommunala ekonomin med att subventionera flygbiljetter från Gunnarn!! Vilket förtroende kan man ha för sådana politiker? I stort sett all massmedial bevakning av inlandets småkommuner har ju upphört så väljarna är nog lyckligt ovetande om vad som sker med deras inlevererade skatter.

Nu hävdas det att kommunen måste börja bygga butikslokaler eftersom bankerna inte lånar ut några större pengar till lokaler i glesbygd. Tänker man lite längre än näsan räcker inser man ju snabbt att våra surt förvärvade skatteslantar inte räcker långt om byggande av butikslokaler upphöjs till en allmän doktrin för glesbygdskommuner. Att upphäva glesbygdsproblemet med sjunkande fastighetspriser genom samhälleliga subventioner är som att försöka tömma Atlanten med en sked.

Den tänkta kommunala understödstagaren, den stora butikskedjan, påstås vara en bombsäker hyresgäst under årtionden framåt. Jaha, varför bygger de inte själva då när de tänker vara kvar i årtionden? De är kanske inte själva är så bombsäkra på det? Eller så jublar man över att ha hittat en kommun som övertar en del av deras affärsrisker? Bingo! Ett privat företag flyttar eller lägger ned när lönsamheten blir för dålig. Sådan är den krassa verkligheten.

Men när vi nu ändå är inne på avdelningen kommunal galenskap. Ska inte kommunen ta och bygga nya lokaler åt Konsum? Deras butiksläge är inte optimalt. Som gammal konsumkund önskar jag ett bättre butiksläge för Konsum! Det är väl sådant vi politiker ska syssla med? Eller?

Storumans kommun bygger butikslokaler

Av , , Bli först att kommentera 20

Det är inte 1.april utan faktiskt sant. Om Kommunfullmäktige låter sig förtjusas av detta galna förslag vill säga. Planeringen av ett handelsområde vid Östra vägkrysset E12 – E45, Entré Storuman,  är välkommen och området borde vara attraktivt för olika typer av handel och service. Men att sedan komma på idén att bygga lokaler åt ett företag som enligt uppgift ägs av en koncern med miljardomsättning är synnerligen märkligt. Jag har aldrig hört talas om något sådant i hela mitt liv. Bastubadssamarbete kommun – näringsliv?

Detta horribla förslag är långt utanför vad en kommun ska syssla med. Tänk om Umeå kommun skulle få för sig att bygga lokaler åt IKEA? Då hade nog de flesta skrikit ”Hjärnsläpp!!”

Storuman har ett allt större överskott på butikslokaler och andra lokaler. Låt näringslivet sköta det näringslivet ska sköta och låt kommunen sköta det kommunen ska sköta. Kommunen  ska inte klafsa ut i näringslivets fastighetsbyggnationer med skattebetalarnas pengar som riskkapital. Förutom det galna i idén som sådan bidrar kommunens operationer på butikslokalsmarknaden till att snedvrida konkurrensen i näringslivet. Kommunens politiker ska hålla sig utanför sådant och koncentrera sig på sina huvuduppgifter.

Kommunstyrelsen försenade utbyggnaden av demensboendet i Stensele med minst ett år efter fullmäktiges beslut genom förhalning och fick tummen ur först efter allvarliga påstötningar. Detta påfund och förslag om byggande av butikslokaler kommer kommunstyrelsen störtande med i sådan hastighet att kommunstyrelsebeslutet kom samma dag som fullmäktigebehandlingen, genom ett extra insatt kommunstyrelsesammanträde. Det beslut om återremiss som följde i fullmäktige borde  ha gett tid till eftertanke inför nästa veckas fullmäktige i Tärnaby. Förhoppningsvis har vi valda fullmäktigeledamöter som förmår tänka efter!

Kommunen saknar inte investeringar som hör till kommunens huvuduppgifter. T ex kulturhus i Tärnaby, badhus i Storuman, glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman, trygghetsboende för äldre. För att ta några exempel ur högen. Äldreboendestrukturen i Storumanområdet borde också rationaliseras, inte minst p g a personalkostnaderna. Ska delade turer minska och heltidstjänstandelen öka blir det ännu dyrare med utspridda enheter.

Extra allt i Storuman

Av , , 8 kommentarer 18

Kommunfullmäktige beslöt i tisdags att återremittera förslaget om att kommunen skulle bygga handelslokaler för 17 milj vid Entré Storuman. Bra det så får fullmäktigeledamöterna tid att fundera över  klokheten i att ge sig in i butikslokalsbranschen i Storuman centralort. Vi ska genast konstatera att oavsett om det är ett helägt kommunalt bolag som bygger eller kommunen själv så är det kommunens finansiella muskler som drabbas av åderlåtning. Det är kommunen till 100 %! Bolagen är inga friseglande satelliter!  Kommunen har en hel rad olösta investeringsproblem t ex badhus i Storuman, Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman, kulturhus i Tärnaby, sannolika behov av fler äldreboendeplatser i Storuman, trygghetsboende för äldre i Storuman, utbyte VA-ledningar i Storuman. Eventuella investeringar i bostäder mm om storgruvan i Rönnbäcken blir av.  Det finns säkert mera än denna uppräkning som kommer att ställa stora krav på upplåning, soliditet, likviditet mm.

När nu ritningar börjar uppstå på butikslokalsbyggnad vid Entré Storuman så börjar leken ”Allt Åt Alla” eller snarare ”Allt Åt Ett Håll” i stället för prioriteringar mellan angelägnast och mindre angeläget. Nu är tunnelseendet helt inriktat åt öster till korsningen E12 – E45. Många rusar plötsligt åt samma håll utan eftertanke. Som tur är dock ej alla! Som jag tidigare bloggat finns ett stort butikslokalsöverskott i Storuman och det har vuxit kontinuerligt i många år. Som jag ser det är det total galenskap att fylla på de växande lediga ytorna med ännu mera kvadratmetrar med skattebetalarnas pengar som insats och riskkapital. För risker är det. Skulle den stora hyresgästen schappa av någon orsak står kommunen med lokaler som ingen betalar ens halva hyreskostnaden för när alternativen är en uppsjö lediga butikslokaler. Det blir förhyrarens marknad så det osar om det. Vi lever i en föränderlig värld och att spå säkra hyresinkomster på nybyggda och dyra butikslokaler 10-tals år in i framtiden i en glesbygdskommun är mer än blåögt! Vad har t ex Rysslands Putin hittat på om 10 år? Vi kan få en helt annan situation än nu.

En fullmäktigeledamot utbrister, ”vad ska vi politiker hålla på med” och det för honom självklara svaret är visst att fullmäktiges ledamöter ska hålla på med just svindlande affärer på den privata marknaden. Skola, Omsorg, miljö, planarbete, myndighetsutövning, kultur, V/A ledningar etc hör till vårt uppdrag men det hör man sällan några bra idéer om. En åhörare ställde frågor till fullmäktige om hur politikerna kunde godta att omsorgsnämnden  år efter år går med stora förluster utan några märkbara åtgärder. Omsorgsnämndens ordförande kunde förstås bara konstatera att prioriteringen mellan olika sektorer är en uppgift för kommunstyrelsen och fullmäktige. Och där finns mera lockande diskussionsämnen än kommunens huvuduppgifter vad jag förstår. Bolagsordningen för det kommunala fastighetsbolaget ändrades under fullmäktige så att uthyrning av butikslokaler ingår i verksamheten. Vissa skäl kan tala för att det är lämpligt om bolaget råkat komma över en fastighet med både/och men nog är det andra tider. Allmännyttan kan väl i framtiden byta namn till Handelsnyttan?

Flyga med jätteförluster på 25 milj, bygga riskfyllda butikslokaler för 17 milj,  borga på hyreshus i utdöende byar med mångmiljonbelopp i förluster, bygga Tärna Fjällpark i Hemavan med kommunal förlust 45 milj hör INTE till det primära kommunala uppdraget. Kommunens elbolag som säljer el runt hela Sverige har gjort förluster på ca 20 milj de senaste åren. Kommunen sitter med ett aktiekapital i detta bolag på 20 milj och har ställt elhandelsgarantier upp till 31 milj. Det bokförda värdet på bolaget är 7 milj och marknadsvärdet kanske inte ens det!  Alla borde inte sova gott om nätterna. De uppräknade tokaffärerna har inneburit en total kommunal förlust i 100 milj-klassen. Det är inte ”illa” i en kommun på numera under 6000 inv. En del av dessa förlustaffärer har lanserats under stor pompa och ståt med timtals av ensidig propaganda.  Enligt mina liberala värderingar är kommunens opererande på den privata företagsmarknaden djupt olämpliga, förlustbringande och riskabla. Mitt lokala folkparti gillar inte mina ställningstaganden i dessa avseenden och jag har därför sagt upp mitt medlemskap i Folkpartiet i Storuman eftersom de äldre i partiet här verkar stå för planekonomi och prioriterar affärer med skattebetalarnas pengar som riskkapital. Månne de nya unga i partiet kunna ändra på det? Det är då helt nödvändigt! Jag stannar kvar i fullmäktige i alliansen året ut på det mandat väljarna gett mig genom att kryssa in mig på första plats för Folkpartiet i Storuman trots att lokalavdelningen försökte putta ut mig från fullmäktige inför innevarande period! Detta och att jag fick 100% rätt om flygandet för 25 milj under 1½ år i Gunnarn är förstås svårsmält och skapar sur mage.

Entré Storuman är i sig en god tanke som jag själv framfört i olika sammanhang. Men jag kunde inte föreställa mig att kommunen skulle börja bygga butikslokaler där eller någonstans i Universum!  I fullmäktige i Storuman och bland företagarna finns många kapitalstarka personer. Varför inte gå ihop i ett fastighetsbolag och satsa och riskera egna pengar i stället för att satsa och riskera skattebetalarnas surt förvärvade slantar i affärsverksamheter helt utanför det kommunala uppdraget. Ett aktiekapital på 12 miljoner räcker förmodligen för att bygga för 17 miljoner. Lätt som en plätt. 24 st satsar 500 000 vardera så är det klart. Det skapas ingen sysselsättning genom att butiksinnehavare flyttar runt i olika lokaler i samhället. Vi köper inte mera mat eller elspisar för att säljare av dessa ting flyttar omkring. Men kommunen skall inte stöka till det och snedvrida konkurrensen mellan näringsidkarna genom att börja bygga butikslokaler som det redan finns övernog av!

Bra att Umeå växer.

Av , , Bli först att kommentera 3

Efter en tid med mer och mindre hurtfriska uttalanden om glesbygdens ljusa framtid är det en lisa för själen att läsa Lars Westins syn på förhållandet stad contra landsbygd i dagens VK. Det är en synnerligen improduktiv sysselsättning att satsa samhällets resurser på att bibehålla exakt samma folkmängd på varje kvadratkilometersruta i detta land. Hade det varit svensk politik sedan 1950-talet hade vi levat i ett u-land idag sett till genomsnittsinkomst per invånare. Umeå är stort i Västerbotten men i ett internationellt perspektiv för litet för att dra till sig högutbildat och innovativt folk och innovativa företag. Tack vare universitetet går det ändå ganska bra och det ska vi alla västerbottningar vara evigt tacksamma för. Umeå är motorn för ett blomstrande Västerbotten. Precis som professor Westin säger gäller det för oss i glesbygden att göra våra kommuner attraktiva genom att erbjuda miljöer som attraherar moderna människor.

Det finns i Storuman tecken på att attraktiv miljö blir viktigt i den framtida kommunala strategin.  Vindkraft och gruvor ger jobb men känns ganska stendöda som magneter för moderna kvinnor. Vindkraften har den fördelen att de flesta som får stadigvarande jobb är skrivna i kommunen. Den eventuella gruvan i Rönnbäcken kommer däremot inte att vara den invånarhöjare som vi inbillar oss. Historien visar att de flesta blir inpendlare som betalar skatt i annan kommun. Bygga lägenheter och bostäder är fråga om investeringar som skall vara i minst 40 år och det finns väl knappast den livstiden på den tilltänkta nickelgruvan. Vi riskerar att få barack- och husvagnssamhällen. Jag är inte emot gruvetablering om man kan klara miljökraven men inser samtidigt att den tilltänkta gruvan inte kommer att vara till någon fördel för kommuninvånaren i gemen. Snarare en påfrestning. Ett brukssamhälle med sina speciella kännetecken mitt i turistparadiset känns inte som någon turistmagnet. Historien visar att när typiska brukssamhällen förlorar det stora företaget står man där med en arbetskraft som inte är anpassad till ett kunskapssamhälles arbetsmarknad. Man säger kanske som en nybliven arbetslös sa för ett par årtionden sedan när företaget konkursade och skola och Arbetsförmedling erbjöd omskolning: ”Aldrig att jag sätt mä på en skolbänk na mer”!

http://www.vk.se/1065052/vasterbottens-landsbygd-behover-starka-vaxande-stader

http://www.expressen.se/ledare/malin-siwe/battre-att-flytta-for-forsorjningen/

Stålbad väntar kommunen

Av , , Bli först att kommentera 5

Inför pågående mandatperiod kom någon på den lysande idén att räkna upp varje års budget med 0 kronor. Sedermera har det blivit någon procent utöver 0. T ex innevarande år + 1,5 %, lika för alla verksamheter oavsett demografisk utveckling och andra förändringar. När lönerna dessutom stiger 3 % per år och behoven utvecklas olika för nämnderna är det lätt att räkna ut vad som händer. Omsorgsnämnden har varit kroniskt underfinansierad så länge jag minns med undantag för det år Gunnar Åström och Bengt-Göran Burman var kommunalråd. I år är det prognostiserade underskottet för Omsorgsnämnden 5,8 miljoner. Innan året är slut kan underskottet ligga betydligt högre.

Jag har i ett årtionde predikat att Kommunstyrelsen borde ha ett strategiskt utskott som bevakar de långsiktiga förändringarna i behoven och i god tid föreslår åtgärder som måste vidtas. Jag har talat för döva öron! När det nu är helt uppenbart för alla att Kommunstyrelsen måste rycka ut öronpropparna och vidta åtgärder är man alldeles för sent ute. Nästa budgetår börjar 1 januari 2014 och eventuella beslutade omstruktureringar får inte full effekt förrän sommaren år 2015. Större omstruktureringar inom skolan kan inte genomföras förrän höstterminen 2014 och många anställda har 1 års uppsägningstid för att ta ett exempel.

Med andra ord blir också år 2014 ett förlorat år.

Vad kan då göras? Först och främst måste pengar sparas in genom omstruktureringar av verksamheter och skolan är här ett typexempel på verksamhet som kört vidare rakt fram trots att vägen svängt. Byskolorna i Gunnarn och Slussfors måste ses över. För Slussfors del bör många i upptagningsområdet tycka att det är bättre att åka 2,5 mil till Dikanäs än att åka 7 mil till Storuman eller Tärnaby. Dags för det mellankommunala samarbete alltså som många politiker inte törs ta i fast de geografiska förhållandena är uppenbara för alla som kan läsa en karta. Eleverna i Stensele skola bör kunna flyttas till Storumans tätort och en väsentlig besparing bör vara möjlig. Egentligen ska man ju inte prata om två orter i dessa sammanhang. Stensele och Storuman är näst intill sammanbyggda! På 1990-talet beslutade fullmäktige att en skola som långsiktigt har ett elevunderlag på högst 20 elever årskurs 1-6 bör avvecklas. Sedan dess har elevernas valfrihet ökat och större fokus ligger på stöd till elever med särskilda behov. Skolans arbetssätt har förändrats och större vikt läggs vid elevsamverkan. När vi läser i tidningarna om folkstormar runt nedläggningshotade skolor är det ofta fråga om skolor med 40 elever åk 1-6 eller mer.  Med andra ord är den gamla gränsen för en bärkraftig skola, 20 elever, numera alldeles för låg.

Äldreomsorgen måste ges rimliga förutsättningar. Arbetsförhållandena för de anställda har försämrat genom införande av delade turer. Sedan tidigare finns ett otal anställningar under full tid, t ex 76 % tjänst. Var någonstans i mansdominerade yrken skulle männen finna sig i sådant?  Enligt uppgift har Storumans äldreboenden den lägsta personaltätheten bland Västerbottens inlandskommuner. Inte bara kommunens egna  brukare ställer krav. Staten ställer också krav på kvalitetshöjningar i parti och minut, ofta utan att skicka pengar till de ökade kostnaderna. Vårdtyngden på boendena ökar genom att genomsnittsåldern ökar och sjukdomar och krämpor ökar exponentiellt. Inte minst demenssjukdomarna är mycket personalkrävande. De gamla, sjuka och dementa orkar inte gå  i demonstrationståg men ska väl därför inte behandlas sämre i budgettider? Eller?

Det finns ytterligare kvarnstenar att göra sig av med. Avveckla kvarnstenen  flygplatsen i Gunnarn som kostar nästan 2 milj per år. Alldeles för många fortsätter i flygplatsfrågan med darrande stämma, ”I have a dream…” Dags att sluta drömma och se sanningen i vitögat. Vill något företag bedriva testverksamhet på flygfältet får de också ta hand om kostnaderna. Avveckla snarast ägarandelen i Storuman Energi som i budgetsammanhang döljer sig under budgetposten ”Storuman Development”. Helgelandskraft har hembudsklausul på kommunens ägarandel och säger sig nu vilja avvakta att Storuman Energi tar sig upp på egna fötter igen. Enligt vanlig logik i sådana sammanhang borde Helgelandskraft vara ivrig att köpa kommunens aktier INNAN elbolaget börjar göra stora vinster. Tror man på bolagets framtid borde det vara köpläge nu. Under alla omständigheter har kommunen borgat fast sig i Storuman Energi så att tiotals miljoner kan stå på spel. Vanvettigt att dessa svindlande affärer fått pågå och svälla ut till ohanterliga proportioner!

I Storumanområdet skulle troligen stora samordningsvinster kunna göras om äldreboendena Tranan och Sibyllagården avvecklades och ett nytt större äldreboende byggdes i Storuman i anslutning till Glesbygdsmedicinskt Centrum. Tranan är egentligen byggt som ett trygghetsboende och skulle fungera utmärkt som ett sådant utan ombyggnationer. Sibyllagården bör kunna säljas på fastighetsmarknaden.

Sedan finns det alltid små kostnader som kan bantas och tillsammans kan ge en betydande besparing.

Vi bör vara överens om att kommunal budgetering handlar om att välja och prioritera. Väljer man en kostnadskrävande skolstruktur eller äldreboendestruktur får det negativa konsekvenser på andra områden. Sämre resurser till stöd till elever med särskilda behov. Minskade valmöjligheter i skolan. Mindre resurser till omsorg om sjuka, äldre och dementa. Etc etc.

Politik är alltså svårt och inget fält där huvuduppgiften är att åka omkring och lova guld och gröna skogar till allt och alla. Den tjusiga tillvaron tog slut på 1970-talet!

 

Krisen i äldreomsorgen

Av , , 5 kommentarer 9

Sveriges bästa äldreboende finns inte i Lycksele men enligt utvärderingen är man på god väg. Vi lever allt längre och medelåldern på våra äldreboenden ökar och därmed skörhet och vårdtyngd. Många boende är multisjuka med över 10 mediciner. Återstående livslängd när man äntligen får plats på äldreboende minskar vilket är en illustration till vårdtyngden Det rör sig idag om 2-3 års återstående livslängd. Hur många kommunstyrelser har mer än rudimentär kunskap om tillståndet i kommunens äldreboenden?

I många kommuner råder ekonomisk anorexia inom äldreomsorgen. Större behov möts med mindre resurser. Under denna mandatperiod har t ex Storumans kommun budgeterat oförändrad ram för varje nämnd vilket innebär att verksamheten måste bantas med löneökningarna på ca 3 % varje år. Och minskningen 3 % per år sker huvudsakligen på personalen. Trots fler äldre-äldre och ökad vårdtyngd. Budgetberedningarna har då inte överansträngt sig. Säga att ”ni får samma nominella pengar varje år” kan väl skötas av en tioåring i grundskolan på 5 minuter. I Lycksele som har högre personaltäthet än Storuman ska man nu dra ned på personalen i äldreboendena i den ekonomiska kris som råder.

Stora kunskapsbrister finns hos läkarkåren om medicinering av äldre enligt geriatrikprofessorn Yngve Gustavsson (Årets Västerbottning 2012). Det är särskilt allvarligt i glesbygd med mycket hög medelålder på befolkningen. Jag känner till åldringar som varit på väg att dö men piggnat till och levt många år efter medicingenomgång. För glesbygdsläkare borde krävas extra kurser i medicinering för äldre. Men det är inte bara kunskaper det är fråga om. Ska läkare kunna följa upp given medicinering krävs återkommande utvärdering och då kan väl knappast de fåtal timmar per vecka som anslås för äldreboendena räcka till. Pengar igen!

Utveckling av arbete och arbetsmetoder ska självklart äga rum. Härtill behövs kompetenta chefer och väl utbildad personal. Cheferna ska också ges förutsättningar genom att inte ha för många direkt underställda. Här finns väl ingen solklar sanning men 20-25 direkt underställda brukar anges som max i ledarskapslitteraturen. Inom omsorgen är det inte ovanligt med 50 – 60 direkt underställda och då kan man glömma att chefen ska kunna bidra till att utveckla varje anställd.

Inom omsorgen finns anställningsvillkor som ingen mansdominerad arbetsplats skulle godta. Deltidsanställningar är mycket vanliga, t ex 68 % undersköterska. Det innebär en månadslön på¨kanske 13500 kr. Dessutom har kommunernas lönekostnader minskats genom s k delade turer. T ex följande arbetstider varje dag: 0700 – 1100 och 1500 – 1900. Vilken mansdominerad arbetsplats skulle finna sig i detta? Månadslöner för heltidsanställning på 18000 – 20000 per månad. Inom vilka mansdominerade yrken skulle man finna sig i detta?

Vi står inför stora rekryteringsbehov till omsorgsyrkena men ungdomarna flyr undersköterskeutbildningarna. Sitter ansvariga kommunpolitiker och gäspar tillräckligt länge är en personalförsörjningskatastrof på gång. I stort sett är katastrofen redan här.

Delade turer skulle kunna vara en rättighet men ingen skyldighet. Det är beklämmande att tvinga anställda till detta! Om man tycker, och många män i kommunstyrelser tycker uppenbarligen det, att omsorgsarbetet kan inskränkas till väckning, matning, medicinering, toalettbestyr och nattning då sparas pengar på delade turer. Om man tycker att det är viktigt med aktivering, utevistelser, ångestlindring genom närhet och samtal, bekämpning av svält är det hur enkelt som helst att fylla ut en normalt sammanhållen daglig arbetstid på 8 timmar. Men det försvinner nu i snabb takt. Först var det fotvården, sedan rök terapin, kontinuerlig nedmontering av meningsfull tillvaro för våra äldre med andra ord.

Och var ska pengarna tas? Det kan vara idé att se över behovsutvecklingen inom olika sektorer. Vi måste få en budgetprocess värd namnet, något som kräver mer än en tioårings förstånd. En vanlig upp- och nervänd budgetering kan t ex vara att man först avsätter pengar till grabbarnas favoriter, gubbdagis, flygfält och flygmaskiner, subventionerade hyror, sälja elektricitet till skåningar och stockholmare med förlust etc etc. Sedan avsätts pengar där stora protester och demonstrationer kan väntas vid neddragning, t ex att rationalisera skolstrukturen. Det som blir över får äldreomsorgen.  En kommunbudget innehåller tusentals poster. Allt som vi haft förut behöver inte vara kvar i evärderlig tid.  Sedan kan man fråga sig om skatteutjämningsbidraget är nog stort men först måste kommunerna ta sig i kragen och ta bort extravaganserna. Minns Leksands storsatsning på ishockeyn!!

 

Bunta ihop kommunerna bara!

Av , , 5 kommentarer 8

Ämnet kommunsammanslagningar är aktuellt igen. Det är bara att konstatera att vi nått vägs ände och inte klarar skola och omsorg längre i små glesbygdskommuner. Framförallt äldreomsorgen slukar alltmer pengar pga att andelen äldre blir större och att vårdtyngden ökar.  Detta är ingen hemlighet för den som följer utvecklingen. Vi måste börja med sammanslagningsförberedelserna redan nu innan vi har ett omöjligt läge inom kärnverksamheterna.

Staten måste peka med hela handen för frivilligvägen tycks vara blockerad av kommunpolitiker som som ser kommungränsen som en militär motståndslinje. Mycket fagert tal ändrar inte mycket på det. Kommunalförbund kan vara bra när det gäller samverkan på enstaka områden men blir otympligt och svårkontrollerbart för de olika kommunfullmäktige om nästan all verksamhet skall vara bedriven av olika kommunalförbund. Södra Lapplands 7 kommuner är nu nere på totalt 35 000 invånare vilket väl är ett minimiantal invånare för en bärkraftig kommun. Samverkansandan mellan de sju är inte särskilt väl utvecklad. Vilhelmina och Dorotea vänslas med Strömsund i Jämtland. Sorsele och Malå vänslas norrut med Arjeplog och Arvidsjaur. Storuman har då bara snälla Lycksele att vänslas med.

Södra Lappland borde slås ihop till en kommun vilket skapar en någorlunda styrka i umgänget med Umeå och Skellefteå. Tänker vi turistiskt kunde denna nya kommun kallas Södra Lapplands kommun. Mycket stora belopp skulle sparas på effektivisering av ledningsfunktioner och samordning av gymnasieskolor och komvux mm och det blir lättare att rekrytera kvalificerat folk till chefsposterna. Ska man tro enskilda yttranden in i TV-kameror finns ett stort motstånd hos de politiker som har välbetalda uppdrag, kommunalråd och liknande. Man sågar inte av den gren man sitter på.

Staten får bli den nödvändiga katalysatorn. Enligt Lennart Holmlund är man på full gång i Finland med kommunsammanslagningar och även på andra håll.

Bordellinskolning

Av , , 8 kommentarer 11

Enligt TV har skolpersonal från Storuman spenderat flera tusen kronor på "bordellbesök" i Österrike under en skollägervecka. Konsumtionen begränsade sig endast till åsynen av lättklädda damer + mat men det är ju förskräckligt ändå. Kan det bero på språksvårigheter? Var det en bordell eller ett matställe med lättklädda servitriser? Numera är det väldigt få yngre i Sverige som behärskar tyska. Man kanske trodde man besökte ett kyrkocafé? Och eleverna som var där på lägervecka, vilken värdegrund bibringas de? Nä usch, vilket magplask. Storuman som gjort sig känd för att ligga i Sverigetopp på skolområdet, både grundskola och gymnasium, i offentliga utvärderingar. Magplasket är ett stort misstag och ett undantag från den dominerande bilden av Storumans skolor!

Tobaksfri kommun

Av , , Bli först att kommentera 1

Storumans kommunfullmäktige 25 sept behandlade ett förslag från Karin Malmfjord om en rökrfri och tobaksfri kommun vad gäller kommunala arbetsplatser. Rökfria arbetsplatser vilket inkluderar deras omgivningar antogs utan diskussion. Ett självklart beslut eftersom det finns en solid majoritet människor som inte vill dö i förtid pga passiv rökning. 

Däremot antogs inte förslaget om tobaksfri kommun.  Här har inte kommunen mognat ännu för ett beslut trots att nästan hälften av landets kommuner har beslutat om tobaksfria arbetsplatser. De svenska männens putande överläppar och gula tänder kan alltså ses på många arbetsplatser även i fortsättningen. Snuset är är en lika beroendeframkallande drog som cigarretter. Efter ett par veckors snusande är offret fast i ett livslångt beroende. Borde finnas bättre sätt att använda jordklotets jordbruksmark och svenskens pengar tycker man.

Jag röstade nej till förslaget om "snusfria arbetsplatser" eftersom folket inte ännu är moget för ett sådant beslut. Förhoppningsvis kan folk i gemen ändra inställning och då har jag inga betänkligheter att ändra mitt ställningstagande. Det är ingen bra framtidsvision tycker jag att bli slav under en last som är dyrbar både för ekonomi och hälsa.

Vilhelminapolitiken

Av , , 1 kommentar 16

 

I V-K 3 aug levererar professor Per Sjölander en tänkvärd analys av hur den kommunala politiken i Vilhelmina fungerar. I många stycken är analysen klockren. Han säger t ex "oförmåga att hantera komplexa samhällsproblem, konserverande värdesystem och en god portion självtillräcklighet".

Tyvärr så finns nog dessa egenskaper i högre och mindre grad i många små glesbygdskommuner av i dag. Vem har inte hört talas om självgodheten i Nordmaling eller omsättningen på chefstjänstemän i Dorotea t ex? Men Vilhelmina utmärker sig negativt t o m i den församlingen genom den konfliktlusta som finns hos några politiker. I stället för rim och reson försöker dessa politiker alltid få in "sista råsopen".

Eftersom tidningsmedia har abdikerat från bevakningen av kommunpolitiken i inlandet kan politikerna hålla på med sina "affärer" utan större risk att straffas i val. Den röstande allmänheten känner inte till hur psalmerna gått och politiker som "ställt till det" sitter kvar i sina positioner. I t ex Storuman sitter de politiker kvar som satsade 25 milj av kommuninvånarnas pengar på eget flyg i Gunnarn i 1½ år i trots mot staten. Kommunen förlorade naturligtvis den kampen. Det behövdes ingen större begåvning för att inse det. Nu gamblar samma politiker på elförsäljningsmarknaden med risknivåer på 10-tals miljoner. Kan man ha förtroende för sådana politiker som anser att våra surt förvärvade skatteslantar är riskvilligt kapital på marknader som politikerna i fråga inte begriper????

Klicka på länken nedan för att läsa Per Sjölanders debattinlägg.

http://www.vk.se/676509/kommunledningen-i-vilhelmina-bar-ansvaret-for-negativ-utveckling