Etikett: Svenskt Näringsliv

Ett politiskt misslyckande i Storuman

Av , , 1 kommentar 9

Den tid, drygt 2½ år,  som alliansen s+kd+kl styrt Storumans kommun måste betecknas som ett misslyckande.

1. De flesta av Sveriges kommuner har gått stärkta ur den ekonomiska krisen bl a tack vare regeringens extra tillskott till "kommunernas kärna" skola och omsorg. Storuman har en sämre ekonomisk utveckling än de flesta kommuner tack vare de 22 – 30 milj som satsats på eget flyg i trots mot staten och Rikstrafiken. Slutnotan har vi inte sett ännu och en utredning vad detta kostat kommunen sedan 1 januari 2009 då kommunen övertog Rikstrafikens ansvar och utgifter borde göras. Likviditeten i botten i april 2010 och investeringsstopp och åtstramningar som har drabbat och som drabbar främst omsorgen men även andra verksamheter i åratal framöver när kommunens balanskrav ska uppfyllas och hålen i ekonomin stoppas igen.

2. Byggnadslovsköer på uppåt 2 år som beror på att den tekniska nämnden inte haft pengar i budgeten att anställa byggnadsingenjörer. Egentligen ett kontraproduktivt toksparande. I dagarna anställs 2 nya ingenjörer utöver den personalstat man haft. Det kommer att ta tid att beta av byggnadslovskön.

3. Befolkningsutvecklingen. Storuman tappar invånare i minst samma omfattning som omkringliggande kommuner trots framgångsfaktorer som turismutvecklingen i fjällområdet, BioStor, gruvverksamhet, skogsboomen och vindkraftsutbyggnad. Trots läget som väg- och järnvägsknutpunkt.

4. Näringslivsklimatet. I Svenskt Näringslivs ranking hamnade Storuman på 286:e plats av Sveriges 290 kommuner. Det var en försämring jämfört med tidigare. 

5. Enorma sparkrav i välfärdens kärna, skola och omsorg. Byggstarten av demensboendet försenad ett år. Och i besparingsväg har vi inte sett slutet. T ex omsorgsnämndens verksamhet är underfinansierad 2010 och de närmaste åren genom att t ex löneökningarna ska finansieras helt och hållet genom personalminskningar i en verksamhet som hela tiden ska tillfredsställa ökande behov. Här har den nya alliansen en rejäl uppförsbacke att starta i. Kommunens flerårsbudget borde göras om, den som ligger är inte förankrad i verkligheten utan ett illusionsnummer.

Om man gör en renskrapning av sin ekonomi och satsar allt på fel häst på travet då är man blåst och har några tunga år framför sig. Som jag ser det har Storuman gjort en gigantisk felsatsning som satsat alla pengar man har och dessutom pengar som man inte har (utöver budget) på ett flyg som inte löser ett allvarligt flygbehovsproblem. Man kan inte se miljonerna till flyg frikopplat från andra tillväxtfrämjande satsningar. Flyg finns i överflöd runt omkring oss. Den gigantiska satsningen på egen Rikstrafik har gått ut över all annan verksamhet, t ex att förbättra näringslivsklimatet, turismutveckling, kvaliteten i skola och omsorg, byggnadslovshantering, fritidsverksamhet för ungdom.  Ska vi hejda befolkningsminskningen, främja näringslivsklimatet, ha en bra skola, kultur, fritidsverksamhet, omsorg och byggnadslovshantering måste tillgängliga resurser fördelas optimalt och inte satsas på en enda verksamhet, flyg i Gunnarn. Här tycks kommunledningen den gångna valperioden ha hamnat i någon form av tunnelseende och totalt saknat plan för hur resurserna ska fördelas på de olika framgångsfaktorerna. Alla pengar på den förlorande hästen och kaputt!

Det positiva i kråksången är väl sammanfattningsvis att nu kan det bara gå uppåt på de områden jag tagit upp ovan. Botten är nådd.

Akademisk examen bortkastad?

Av , , 1 kommentar 4

Svenskt Näringsliv har under senaste veckan indignerat konstaterat att 7 – 12 månader efter högskoleexamen har 43 % inte fått ett kvalificerat jobb inom sitt kompetensområde. SN kallar det slöseri och katastrof. I materialet finns dock skillnader. Inom humaniora är andelen som fått kvalificerat jobb inom kompetensområdet låg och inom vissa grenar med stort inslag av yrkesutbildning är andelen hög. Det senare låter ju precis som det skall vara.

Nog luktar det lite missriktad utilitarism om Svenskt Näringslivs "larmrapport". Vad är lösningen? Avskaffa det fria valet och tvinga in studenter på utbildningar som staten bestämmer? Ska vi ha planekonomisk centralstyrning av universiteten? I alla tider har andelen som fått jobb inom sitt specialområde svängt fram och tillbaka. Nu sägs det att ekonomer har en svag arbetsmarknad men situationen kan vara en helt annan om 5-6 år. Prognoserna har ofta kort livslängd. Behovet av vård- och omsorgspersonal ökar tack vare åldrande befolkning men landsting och kommuner skär ned på personalen. Vem förutsåg det för 2 år sedan?

En hög andel av arbetskraften som har universitetsexamen på  hög vetenskaplig nivå har alltid varit en fördel för välståndsutvecklingen. Fria universitet och högskolor likaså. Vill man titta på hur det gått för alla dem som avlagt examina på högskolor – universitet vore det betydligt mera adekvat att titta på vad som hänt efter 5 -10 år än 7 – 12 månader. Jag tror också att i de flesta fall där man inte fått kvalificerade jobb inom sitt specialområde har individen ofta stor nytta av sina universitetsstudier och är därmed till stor nytta även för samhället och det på alla möjliga sätt som inte alltid är så lätt att mäta.

Det viktiga är ATT folk studerar och det har kvinnorna upptäckt. Men inte männen.