Etikett: Vindkraft

Vindkraft och kommunalt veto

Av , , 1 kommentar 2

Vindkraftsbranschen har i många år efterlyst en översyn av rätten för kommuner att stoppa vindkraftsprojekt s k kommunalt veto. De folkvalda i riksdag och kommuner, representanter för folkviljan, står bakom utbyggnaden av vindkraft som en viktig del av lösningen på vårt stigande elbehov och klimatproblemen på vår jord. Av diverse skäl har glesbygden utsetts som lämpligt område för vindkraft. Större befolkningscentra anses inte lämpliga av olika orsaker, t ex finns inflygningsstråk för flyg och Försvarsmakten vill inte ha vindkraft som försvårar försvaret av befolkningscentra.

Glesbygden är glesbefolkad främst beroende på frånvaron av ett utvecklat näringsliv. Våra ungdomar flyr glesbygden till städer med utbildningsmöjligheter, kvalificerade jobb och ett rikt kulturliv. Denna utveckling är bra för ungdomarna ifråga, Sveriges konkurrenskraft internationellt och vår levnadsstandard men gör också glesbygden allt glesare.

När vattenkraften byggdes ut med skövlande av landskapet i en omfattning som får vindkraftens omvandling av landskapet att bli en obetydlighet. På den tiden fanns inget större motstånd eftersom mängder av glesbygdsbor fick välavlönade jobb som gjorde enorm skillnad. Villor byggdes och nya bilar uppenbarades på gårdstunen. Då accepterades att byar överdämdes och försvann under vattnet och folket tvingades flytta. Jag har själv lagt ut nät och sett gårdsgrunder på 5-6 meters djup.

En kvinna i Rönnbäck (tror jag) hade en lanthandel och hon var kvar ända till slutet. När butiken var omfluten av vatten och folket hade flyttat lämnade hon butiken olåst med varorna kvar i hyllorna, packade kläderna i en resväska och tog sig till E12 där hon embarkerade bussen till Storuman. Väl framkommen tågade hon upp till kommunalhusets reception, ställde ned väskan på golvet och yttrade de berömda orden, ”här är jag nu, var ska jag bo”? Av någon anledning råkade visst VK:s lokalredaktör påpassligt vara där och Västerbottensradion (Carl-Axel Nordenberg??) var också där enligt mitt minne. Måste ha varit i början på 1960-talet. Drygt 40 år efteråt gjorde jag återbesök i hennes butik och vad jag kunde se fanns varorna i hyllorna kvar orörda. Hade det varit i Tensta eller Sundsvall hade butiken nog på nolltid varit rensad och fönstren sönderslagna. Konstiga människor i den riktiga glesbygden som respekterar egendom.

I dag domineras näringslivet i den riktiga glesbygden av Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan. Pensionerade stadsbor flyttar till glesbygden för att uppleva tystnaden och att ingenting rör på sig, syns och hörs förutom ”Fingal Olsson” i Martin Ljungs sketsch. Inte sällan organiseras motståndet mot vindkraft av hemvändande pensionärer som inte vill störas av någon inkomstbringande verksamhet. Glesbygden är på väg att bli tystbygden!

Motståndet mot vindkraftens utbyggnad organiseras numera på ett annat sätt än för ett par årtionden sedan via sociala medier. Var och en kan snabbt googla fram eländeskataloger på vindkraftens förödande verkningar som i mångt och mycket är kolossala överdrifter. Det är t ex svårt att förstå hur vindkraft väsnas så att bostäder blir obeboeliga när man ser alla bostäder som ligger nära stora vägar som trafikeras av långtradare, timmerbilar och fortkörande personbilar. Nutidens bildäck alstrar mycket oljud när det går fort. Vad är oljud förresten? Om man ogillar ett ljud växer det till oljud om man inte gillar det som alstrar ljudet. Det bli som en efterhängsen polyp på hjärnan. Själv blir jag galen på inande myggor i sovrummet trots att ljudnivån är knappt mätbar. Jag jagar myggan ifråga tills den är dödare än död!

Vilken elproduktion Sverige ska ha och var den ska äga rum är en fråga för regering och riksdag, inte en fråga för lokala opinioner i kommuner. Den frågan behöver inte ens diskuteras. För glesbygdens överlevare är sysselsättning av central betydelse och vindkraft erbjuder sysselsättning och inkomster. Dessutom avsevärda pengar till glesbygdens föreningsliv. Pengar till markägare där verken placeras och fasta inkomster för vindkraftstekniker, man talar om en tekniker per 5-7 verk. Till detta kommer inkomster för väghållning, plogning mm. De vägar som byggs är en ekonomisk fördel för skogsavverkningar.

Och slutligen eländeskatalogen om antalet dödade fåglar. Sverige har enorma vidder där det inte kommer att finnas några vindkraftverk. I sammanhanget kan vi väl jämföra med antalet fåglar och djur som dödas av biltrafik, järnvägstrafik och flygtrafik. Här är förmodligen vindkraften i jämförelse en obetydlighet.

 

1 kommentar
Etiketter: , , ,

Veto vindkraft

Av , , 6 kommentarer 3

Jag undrar vart det tog vägen att det kommunala s k vetot mot vindkraftparker skulle avskaffas? Glesbygden i norra Sverige har utsetts till riksintresse för vindkraftsutbyggnad men våra glesbygdskommuner har avfolkats så att andelen äldre är mycket stor. Ungdomar med studieförutsättningar försvinner till universitetsorter och städer vid kusten eller söderut och ett fåtal av dem återvänder. En del skulle kunna återvända  till trygga jobb som vindkraftstekniker men om kommunerna säger nej till vindkraftsutbyggnad saboteras den möjligheten. De utbildningar till vindkraftstekniker som ordnas lokalt är vad jag sett alltid fulltecknade och teknikerna har jobb redan innan examen. Enligt tumregeln lär det behövas en tekniker per 6 verk och en park på 60 verk ger då heltidssysselsättning för 10 st vindkraftstekniker.  Dessutom tillkommer jobb i vägunderhåll och snöröjning.

Fantastiskt tycker jag, alla borde jubla, men så är inte fallet. Allt ska vara knäpp tyst och inget ska synas och då väger sysselsättningstillfällen lätt. Jag tror att det kan ha att göra med att de största ”arbetsgivarna” i vår glesbygd är Pensionsverket och Försäkringskassan. Då har man råd att njuta av tomheten och att inget rör på sig så långt ögat kan nå. Är det livets mening?

Jag förstår dem som flyttat och arbetar i landets städer vid kusten och söderut om de blir irriterade över den mentalitet som utbreder sig i glesbygden att säga nej till jobb och till de markarrenden som tillfaller markägarna. För ljud som i sammanhanget är en viskning. Kyl- och frysskåp låter högre och då måste väl samhället bekosta extra ljudisolering för glesbygdsboendes kylskåp och frysskåp? Och att se något som rör sig i ögonvrån. Hemska tanke. Hur kan man överhuvudtaget bo i närheten av en väg??

När vattenkraften byggdes ut skövlades naturen på ett rent groteskt sätt och jordbruksbyar lades under vatten men det accepterades för att välbetalda jobb i stor mängd ersatte den minskande sysselsättningen i skogen. Vattenrallarna behövde inte slita ut sig i hårt skogsarbete som gjorde många till krymplingar redan i 50-årsåldern. Jobb och ren el gick före bevarandet av en utsikt. Vilhelmina sade nej till den s k överledningen av Ångermanälven för något årtionde sedan, ett ganska litet ingrepp i naturen. Hur många jobb har skapats efter detta nej?

Vad gör våra riksdagspolitiker åt det kommunala vetot mot vindkraft? Sluta käbbla och sluta sätta krokben för varandra i rikspolitiken och verka i stället för ren el och jobb i glesbygd!

 

Dessa folkomröstningar

Av , , 1 kommentar 4

Mats Olofsson skrev i gårdagens krönika ett intressant inlägg om nyttan med folkomröstningar. Se nedanstående länk!

Folkomröstningar har ju ansetts vara den yttersta formen för demokrati med rötter i antiken där hela stadens befolkning samlades på ett jättestort torg för att fatta beslut i allehanda frågor. Detta demokratiska drömtillstånd har kanske smittat av sig när folkomröstningar infördes som en möjlighet i vår demokrati. Annars är det ju så att det stadiga fundament vår demokrati vilar på är den representativa demokratin som tjänat oss väldigt väl. Vi kan i val vart fjärde år avsätta och tillsätta våra makthavare, undantagandes då statschefen som tillsätts genom aktiviteter i en viss sängkammare. Egentligen precis som i Saudiarabien undantagandes att det där är fråga om ett oräkneligt antal sängkammare.

En av grundbultarna i kritiken mot folkomröstningar är att beslutsfattarna inte kan utkrävas ansvar för det fattade beslutet. Andra invändningar är att det sällan går att utforma klara alternativ och att folkomröstningar i grunden kan handla om att visa sitt missnöje mot regimen i helt andra frågor än de omröstningen är tänkt att handla om.  Exemplet JAS-omröstningen i Schweiz är tydligt. Det kan också vara så komplicerade frågor att folk helt enkelt inte begriper konsekvenserna av sitt röstande.

Folkomröstningarna om högertrafik på 1960-talet var exempel på en fråga där folket inte begrep sitt eget bästa. Det var över 3/4-delar av folket som röstade mot högertrafik men riksdagen införde trots det högertrafiken eftersom folkomröstningen endast var rådgivande. Det ska vi vara väldigt glada för. Årsdagen av detta borde firas på lämpligt sätt.  En ny uppseglande fråga är regionindelningen. Nyttan med större regioner handlar i hög grad om nationalekonomiska sammanhang som vanligt folk inte har någon hum om. Klart man då måste vara emot. Motstånd mot förändringar ligger djupt i våra gener. Säkrast att säga nej för då har man inte sagt ja! Beslut om regionindelning bör naturligtvis fattas av politiker som har tid och förmåga att sätta sig in i de komplicerade konsekvenserna. Skulle inte förvåna om bevararna av det oföränderliga tillståndet börjar springa omkring med listor med krav på folkomröstning

Folkomröstningar är i Sverige endast rådgivande om inte riksdag, fullmäktige etc i förväg annonserar att folkomröstningen ska vara utslagsgivande. Så skedde i t ex Vilhelmina där politikerna smet från sitt ansvar i frågan om Vojmåns överledning. Det blev ett knappt nej till alla miljonerna och sysselsättningstillfällena och folk tittar än i denna dag snett på varandra i den kommunen. På samma sätt blev det i Storuman när det folkomröstades om atomsopor. Osämja och elände i årtionden! Beslutet skulle ha fattats av kommunfullmäktige. Punkt! I Sorsele är man på väg in i samma elände med osämja mellan ja- och nejsägare. Springa med listor och kräva påskrift för än det ena än det andra är garanterat splittrande aktiviteter och grogrund för otrivsel. I Sorsele är dock inte den representativa demokratin upphävd i folkomröstningen så fullmäktige kan ta hänsyn till sysselsättningseffekter och kommunens utveckling när endast 33 % av alla röstberättigade gick åstad och röstade nej.

http://www.vk.se/1698371/mats-olofsson-folkomrostning-en-dalig-politisk-beslutsmetod

 

Rätt Sorsele!

Av , , Bli först att kommentera 10

Kommunstyrelsen i Sorsele väljer att ge tillstånd till Vattenfall att fortsätta arbetet med vindkraftsparken. Valutslaget i folkomröstningen var så jämnt att politikerna bör avgöra frågan. Av antalet valberättigade var det drygt 30% som sa nej till vindkraft och arbetstillfällen och det är för liten folkopinion för att låta den vara utslagsgivande. Nu kan Sorseles ungdomar sikta på utbildning till vindkraftstekniker och ha jättestora chanser att få jobb på hemmaplan. Alternativet till vindkraftsjobb är nog tyvärr inga jobb alls. Har passerat Sorsele på E 45 i 45 år och sett tillbakagången. Äntligen lite ljus i tunneln!

Bli först att kommentera
Etiketter: , ,

Vindkraftsomröstningen

Av , , 13 kommentarer 17

Omröstningen om vindkraft i Sorsele slutade med en liten övervikt av de röstande som inte vill ha vindkraftsutbyggnad med de många fasta jobb som tekniker mm som det skulle innebära. Antalet som röstade mot vindkraft motsvarar drygt 32 % av de röstningsberättigade så någon folkopinion mot vindkraft kan man inte tala om. Ungdomarna i Sorsele går miste om framtidsmöjligheter  i vindkraftsindustrin om fullmäktige skulle böja sig för ”folkopinionen” på 32 %. Ett klokt fullmäktige fattar ett självständigt beslut när opinionen emot är så liten.

Men ungdomarna i Sorsele kommun får väl göra som vanligt. Större delen av de studiebegåvade sticker som ett lämmeltåg ut ur kommunen. Att sitta och titta på utsikten ger inga löner och pensioner och ingen personlig utveckling heller.

Jag märker redan på kommentarer till omröstningen att felaktigheter och överdrifter lever kvar. Det handlar om argumentkataloger mot vindkraft som valsar runt på Internet. Markägarna eller kommunen kommer att få bekosta nedmontering och bortforsling av uttjänta verk. Det blir mindre älgkött i frysboxarna eftersom älgarna flyr. Älgjakt kommer mer eller mindre att omöjliggöras. Genom överdrivna perspektiv syns verken mycket större och närmare än de kommer att göra i verkligheten. Oväsendet kommer att bli förskräckligt. Flygande isbitar kommer att döda människor (trots att lösningar på problemet isbildning redan finns). Det mesta i eländeskatalogen är felaktigheter och grova överdrifter som levt ett eget liv i ett årtionde.

I verkligheten har älgar och renar setts ligga och idissla under vindkraftverk. Men det är så det är. Många människor som finns kvar i glesbygd ser ut att vara emot varje förändring av av det invanda och stillastående. Glesbygden blir glesare genom inbyggda mekanismer.  Vi äldre blir fler men dör ändå. Ungdomen sticker till centra som inte ser stillaståendet och det ödsliga som livets högsta. Barnafödandet sjunker och skolan har svårigheter att  få till en enda klass per årgång. Mitt i denna utveckling vill 32 % av de röstberättigade Sorseleborna säga nej till alla de jobb som Vattenfall utlovar. Sorsele hör till de kommuner som förlorat i särklass flest flest invånare i vårt land. Vill 32 % av Sorseleborna att den utvecklingen ska fortsätta? Jag hoppas att fullmäktige i Sorsele är klokare än så.

F d kommunalrådet Lennart Holmlund i Umeå har skrivit om folkomröstningen i Sorsele och han skräder inte orden. Jag håller med och rekommenderar läsning av det han skrivit. Klarspråk!

Folkomröstning om vindkraft i Sorsele

Av , , 2 kommentarer 42

Minst 3/4 av det svenska folket är positiva till vindkraft och glesbygdskommuner torde inte avvika särskilt mycket i den frågan. Därför framstår folkomröstningen om vindkraft i Sorsele som slöseri med skattebetalarnas pengar då resultatet är ganska givet. Argumenten mot vindkraft är de vanliga som cirkulerar på nätet med en katalog av överdrifter och felaktigheter. Buller från verken tillhör de vanligaste argumenten vilket är en  enorm överdrift om man jämför med annat och mycket högre buller som orsakas av mänskliga aktiviteter, vägtrafik, flyg, motoriserad fritid mm. Vindkraftverk är i sammanhanget knappt en viskning! Klart är dock att en liten andel av oss människor fått eländet med vindkraft på hjärnan i sådan grad att välbefinnandet hotas hos vederbörande. Jag kan tänka mig att blotta åsynen av vindkraftverk orsakar högre puls och adrenalinet flödar till hos vindkraftsbekämparna. Kör man bil genom vårt avlånga land kommer man att se mängder av vindkraftverk med några få mils mellanrum. Vackert och klimatsmart och de flesta gillar vad man ser.

Sorsele tillhör avfolkningskommunerna även om flyktingströmmen tillfälligt gett lite andrum. Efter några fåtal år är det sannolikt att flyktingarna precis som tidigare söker sig till storstadsområden där arbeten och en varierad arbetsmarknad finns. Förhoppningsvis stannar så många kvar att sjukvård och åldringsvård kan bemannas i våra glesbygdskommuner vilket numera är ett akut problem. Lokalbefolkningen räcker inte alls till för de behov som finns i dessa sektorer. Vindkraftverkens behov av service mm gör att det f n behövs en servicetekniker per fem verk. En park på 50 verk behöver alltså ca 10 st heltidsanställda servicetekniker. Tidsperspektivet är här 30 år vilket övertrumfar de flesta industriella aktiviteter.  Till detta kommer väghållningsarbete. Vägarna till verken skall hållas plogade vintern igenom vilket innebär jobb för plogbilar och andra maskiner. Vägbyggnad och uppförande av verken genererar också många jobb under något år.

Att det är suspekt med vindkraft i Sorsele för att ett par kommunpolitiker kanske kommer att tjäna på vindkraftsarrenden tillhör de argument som man kan träta om i småbyar men som i en avfolkningskommun tyder på allvarlig argumentnöd. Tyder på svår avundsjuka och Jantelag! Det finns klara regler i kommunallagen hur frågor hanteras där någon är jävig och här klagas på jäv som ännu inte uppstått. Då är det kritiskt!

Skall vi försörja oss på att sitta och titta på den orörliga obefintligheten eller försörja oss på riktiga jobb? Det är vår allt överskuggande viktiga fråga. Vi som lever på pensioner gör det tyvärr inte särskilt länge av trista naturliga skäl och vi kommer att bidra till folkminskningen genom att dö. Det unga släktet har all anledning att intressera sig för vad den äldre generationen hittar på i frågan om vindkraft. En del ser som sin livsuppgift att såga av de fåtal grenar som vi fortfarande sitter på i glesbygdsområdena.

Vindkraftsallergi?

Av , , 4 kommentarer 9

Förra veckan fanns en debattartikel i VK där författaren tyckte sig se slutet på vindkraftsutbyggnaden. Opinionen skulle vara på väg att totalsvänga. Bullret från vindkraftsverken uppgavs vara fruktansvärd mm mm. Artikeln beledsagades av en bild som visade hur de hemska vindkraftsverken tornade upp sig bakom något som jag uppfattar som en bostadsfastighet och alldeles framför denna fastighet kunde man se en asfalterad landsväg av god standard.

Bilden är sannolikt en perspektivförfalskning med hjälp av teleobjektiv för SÅ nära byggs absolut inte vindkraftsverk numera.Tråkigt nog för budskapet i artikeln passerar också en långtradare framför fastigheten ifråga. I byar och samhällen står vägtrafik för det helt dominerande bullret och vindkraften är i det sammanhanget endast en susning. Flygplatser lägger stora bostadsområden under bullermattor. Bullerargumentet mot vindkraft är obefintligt underbyggt. Jag brukar påstå att en myggas inande kan vara outhärdligt i ett sovrum trots att ljudnivån knappt ens går att mäta. I sådana fall sitter problemet i huvudet, endast enorma hörselskydd kan hjälpa.  Reflexer påstås också ofta vara väldigt störande. Reflexerna uppträder bara när solen står i ett visst läge om solen överhuvudtaget är uppe. Dessutom måste man då också stå och glo mot vindkraftverket några enstaka minuter för att få uppleva hemskheterna. Vilka har tid med sådant? Är det nödvändigt för att bli uppretad?

Det finns ett litet obetydligt organiserat motstånd mot vindkraft som hörs ofta, speciellt på sociala medier, och tonläget är högt. På nätet cirkulerar en argumentkatalog mot vindkraft.  Det verkar ibland som det handlar om jordens undergång så lidandet får man väl ta på allvar. Frågan är om botemedlet är att stoppa all vindkraftsutbyggnad,

Sveriges glesbygder, i synnerhet i Norrland, passar alldeles utmärkt för vindkraftverk.

4 kommentarer
Etiketter:

Kärnkraftskramaren Björklund går i spinn

Av , , 6 kommentarer 5

Utvecklingen på elmarknaden har inte precis gynnat kärnkraftskramarna. Överskott på el och därmed billig el pressar Vattenfall som nu måste skära i sina kostnader. Prognoserna för flera år framåt visar på överskott på el och de låga elpriserna väntas fortsätta. Detta beror på flera saker. Elbesparande processer i industri och elsnålare apparatur i hushållen. Klimatförändringar, det går mindre el till uppvärmning. Lågkonjunktur och ekonomiska problem i Sydeuropa. Utbyggnad av miljövänlig el som t ex vindkraft och solkraft.

Något som Björklund med sin drabant Ullenhag aldrig nämner är nuvarande och framtida utbyggnad av elkabelnätet mellan EU-länderna. Här finns mycket mer att göra för att säkerställa el där den behövs och göra EU mindre sårbart. Är det vindstilla i norra Sverige blåser det alltid någon annanstans, i Sydsverige eller i mellan- och Sydeuropa. Samma med solkraft, alltid lyser solen någonstans i Europa.  Sådant pratar aldrig kärnkraftskramare om, förståeligt nog. Regeringens förslag på en marginell skattehöjning på kärnkraftsel kallar nu Björklund  för ”straffskatt på kärnkraft”. Det handlar om en skattehöjning på 17 % och senaste gången skatten höjdes var år 2008. Kan det vara 1 öre per kilowatt? Dråpslag?

Kärnkraften bär inte sina egna kostnader eftersom staten, vi, står för försäkringspremien och försäkringen. Vilket försäkringsbolag skulle våga teckna försäkring på kärnkraftverk? Fukushima är sedelärande. Slutförvaret av kärnbränsle är inte löst ännu i Sverige och kommer att kosta skjortan vilket motiverar skatt på kärnkraft. Kärnkraft är också en parentes i mänsklighetens historia. Den tar slut till slut.

Men nu idag går kärnkraftskramarna Björklund och Ullenhag i spinn när Vattenfall beslutar stänga 2 st gamla kostsamma reaktorer inom 5 år vilket sker på helt marknadsmässiga grunder. Det medför att kärnkraftskramarna Björklund och Ullenhag går miste om ”triumfkortet” att beslutet skulle hamna på Riksdagens bord. Alltså måste de storartade piruetterna spelas upp i TV och övriga massmedia. Mitt råd är. Släpp detta evinnerliga kramande av kärnkraft som numera inte alls är någon röstvinnare. Måste Folkpartiet byta ledning för att en ändring ska ske? Ja sannerligen är det nog på det viset.

Vindkraft billigast

Av , , Bli först att kommentera 4

Enligt nya studier har vindkraft lägst produktionskostnad av tillgängliga energikällor vid nybyggnad. 45-50 öre per kwh. Kärnkraft 55 öre per kwh och då inräknas inte försäkringskostnader eftersom dessa undantagsvis för kärnkraft  belastar staten, d v s du och jag. Försäkringspremien för kärnkraft skulle bli astronomisk och knappast något försäkringsbolag skulle drista sig till att ge sig in i de risktagandena.

Vattenkraft och kolkraft är egentligen billigast men dessa energikällor är bortvalda av olika skäl för byggnad av nya anläggningar. De som får adrenalinattacker och hög hjärtverksamhet vid åsynen av vindkraftverk får nog finna sig i att dessa kommer att synas i årtionden framåt. Minst! Kanske vindkraftskepsar med lång skärm kan vara till hjälp om nu folk begriper att kepsen skall bäras rättvänd. Ingen går ju heller i skor vända bak och fram. Eller paraplyer upp och ned.

 

http://news.cision.com/se/elforsk-/r/elforsk–vattenkraft-och-vindkraft-billigast-att-bygga%2Cc9682524

Bli först att kommentera
Etiketter: , , ,

Kärnkraftskramarna

Av , , 4 kommentarer 10

Vi har ett utpräglat kärnkraftskramarparti i riksdagen. Tyvärr för min egen sinnesfrid är det Folkpartiet.Kanske är partiet en aning för ”Stureplansdominerat”. Kärnkraftskramandet är i synnerlig otakt med utvecklingen. Dels är en stor majoritet svenska väljare  emot kärnkraft som framtidens energikälla. Dels är kärnkraften svindyr om den som andra energislag skall bära sina egna kostnader inklusive försäkringskostnaderna. Dels är det omoraliskt att använda ett ändligt energislag som övervältrar avfallsproblematiken till kommande hundratals och kanske tusentals generationer.

Alternativa energislag blir jämförelsevis allt billigare och den utvecklingen fortsätter i full fart. Jag kan här nämna vindkraft och solkraft. Kärnkraftskramarnas huvudargument brukar vara att det inte blir el från vindkraftverk om det inte blåser. Nu är det ju inte så att det blir vindstilla över hela jordklotet på en och samma gång, inte ens vindstilla i hela Sverige. Med ett utbyggt överföringsnät som täcker hela EU kan el säljas från överskottsområden till underskottsområden. Det blåser alltid någonstans och solen skiner alltid någonstans i Europa.

Hänvisa till att vi står rådlösa om det inte blåser är den obotfärdiges förhinder.Ett tankehaveri.Bevara kärnkraften och till och med bygga ut den är nog ingen valvinnare för framtiden. Vi kommer dessutom att få uppleva nöjet av att ha ett Putinbyggt kärnkraftverk nästgårds över Bottenviken. Går säkert att använda i utpressningssyfte av gangsterregimen i Kreml.

En del brukar hävda att svensk kärnkraft är helt säker och naturligtvis säkrare än andra länders kärnkraft. Sanningen är ju den att ingenting är säkert annat än vår egen framtida död. Det finns inga säkra kärnkraftverk, bilar, höghastighetståg etc etc. Bara mer och mindre osäkra. Det har kärnkraftshistorien redan visat med stor tydlighet. Själv tillhör jag en befolkning med kraftigt förhöjd radioaktivitet  i kroppen efter Tjernobyl. Men vid Stureplan är folket helt odrabbade av Tjernobyl.

4 kommentarer
Etiketter: , , , , ,