Etikett: Vindkraftpark

Vindkraftsmotstånd

Av , , 1 kommentar 7

Det har idag blivit i stort sett omöjligt att bygga landbaserad vindkraft genom den kommunala vetorätten. Diskussioner om att avskaffa denna vetorätt har trots löften på riksnivå runnit ut i sanden. Här står vi nu mitt i behovet av snabbt utbyggbar elenergi och en tillståndsprocess som i stort sett avstannat. Mycket av motståndet bland befolkningen har sin grund i buskpropagandan på sociala medier med en kumulativ eländeskatalog som byggts på under lång tid. Inga överdrifter bortfaller och nya tillkommer.

Motstånd mot förändringar är ett begrepp inom organisationsteori och det är naturligtvis något som förekommer även när det gäller vindkraftsutbyggnad. Stöds motståndet genom desinformation på sociala medier blir det svårt. ”Allt ska vara som det alltid har varit”! Alltid i detta fall handlar förstås ”alltid” om den egna livstiden på denna planeten. En av strategierna för att minska motståndet mot förändringar handlar om att involvera personalen på ett tidigt stadium. I ständigt krympande glesbygdskommuner borde det ha börjat med ett omfattande studiearbete bland befolkningen. Hur är läget för kommun om inget nytt händer? Hur ser framtiden ut i vår kommun om vi inget gör? Vilka möjligheter finns att bryta den reella och uppenbara negativa utvecklingen?
Studiecirklar som förr i tiden när vi skulle gå med i EU!

Nu har Storumans politiska partier börjat i totalt fel ände och tar tidigt ställning mot vindkraftsprojekt utan att ha redovisat de effekter på kommunens ekonomi, sysselsättningen som förevarande projekt skulle ge. En förlängdamärgsreaktion? Kommunens politiska partier borde redovisa följande inför folket.

1. Hur många tillkommande sysselsättningstillfällen är det fråga om vid driften av vindkraftsverken?
2. Hur många arbetstillfällen är det fråga om vid snöröjning och vägunderhåll?
3. Hur många arbetstillfällen är det fråga om vid vätgastillverkningen?
4. Vad betyder dessa arbetstillfällen för sysselsättningen i övrigt när det gäller butiker och annan service i kommunen, inklusive kommunens skatteintäktsökning?
5. Vad betyder sysselsättningsökningen i vindkraft och vätgas för den kommunala ekonomin, t ex skatteintäkter?
6. Vad betyder den stora inkomstökningen till de privata markägarna för den kommunala ekonomin, t ex skatteintäkter?
6. Vilka utbildningsinsatser behövs för att möta vindkraftsbolagets och vätgasfabrikens behov.
7. Vilka diskussioner med markägarna Svea Skog och Statens Fastighetsverk har kommunen fört angående möjligheterna att dessa statliga företag avstår en rejäl del av vindkraftsarrendet till
kommunen och föreningslivet?

Hur mycket av dessa självklara beräkningar har de politiska partierna, som tidigt deklarerade sitt stora motstånd mot förändringarna-vindkraften, genomfört? Är det bara ryggmärgsreflexer? Var är svaren på frågorna 1-7? Det jag hittills sett av våra politiska partier är inte seriöst! Jag har i gott minne slöseriet på eget flyg för ett årtionde sedan som kostade skattebetalarna tiotals miljoner och som medförde en minskning av kommunens likviditet till farliga nivåer. Nu vill jag se era beräkningar om nej till vindkraft och vätgasproduktion! Tack.

Vindkraft eller gruvdrift i Storumans kommun

Av , , 2 kommentarer 16

Vilhelmina kommun har sagt ja till en vindkraftpark i ett ödemarksområde väster om Gråtanliden (GHG-Wind). Storumans kommun har sagt nej utan några föregående hörbara diskussioner bland invånarna i kommunen. Det är fråga om 200 vindsnurror och följaktligen fråga om en massa långsiktiga jobb för ca 40 vindkraftstekniker och dessutom vintertid många anställda för snöröjning mm. Man ska ha mycket på fötterna för att säga nej till så många arbetstillfällen i en avfolkningskommun. Enligt korta notiser i lokalpressen hävdar kommunen närheten till viktiga naturmiljöer och hinder för rennäringen. Dessa argument bör synas i sömmarna. Inga vindkraftverk ska placeras i skyddsvärda områden. Finns det något nyuppfunnet säkerhetsavstånd till avsatta naturområden eller är det naturområdenas gränser som ska gälla?  Under planeringen av vindparken har Bergsstaten gett undersökningstillstånd för gruvdrift i samma område! Och Storumans kommun tillstyrkte genast ansökan om undersökningstillstånd! Mycket märkliga prioriteringar må man säga! Tycker Storumans kommun fortfarande att Blaikengruvan var en fullträff för skattebetalarna? För miljön?

Rennäringen bevakar naturligtvis sina intressen. Här tycker jag att man bör beakta följande fakta. Hur stor yta av marken blir sterila ur renens synvinkel? Vad jag förstår gjuts ett fundament under varje vindkraftverk som upptar en yta på ca 50 x 50 meter. Mindre än en halv hektar. 200 verk upptar då en markyta på totalt mindre än 100 hektar. Kommunens totala yta är grovt räknat  1 500 000 hektar. Vägnätet för vindparken upptar också yta ungefär som skogsbilvägar upptar yta, Efter några år blir det växtlighet i dikesslänter som är rena matboden för åtminstone älgar, rådjur, harar m fl djur. Den yta som påverkas är under alla omständigheter försvinnande liten jämfört med totalytan.

Vindkraftverken som sådana påverkar inte djurens beteende det minsta. Folk har sett renar som ligger och idisslar rakt under vindkraftverken. Älgar struntar också högaktningsfullt i ljuden från vindkraftverk precis som älgar kan beta i godan ro något hundratal meter från skogsmaskiner.

I övrigt bör man väga långsiktiga jobb för 50 människor mot de jobb som eventuellt skulle försvinna. Vilka är de heltidsjobben med heltidsinkomster som kommer att försvinna?

Hela hanteringen tycker jag bevisar att det är bra att det nu föreslås att kommunerna ska fråntas vetorätten mot vindkraftens utbyggnad. Länsstyrelsen och högre statliga instanser är bättre skickade att väga de olika intressena mot varandra när beslut ska tas. Inte minst gäller detta skyddet för skyddsvärda naturmiljöer.

Det blir också intressant att följa Storumans kommuns agerande när det gäller jättegruvan i Tärnaområdet (Rönnbäcken). Här kan man verkligen tala om storskalig omvandling av naturen med stora risker för miljön i Umeälvsdalgången ända ner till Umeå. Tärnaby – Hemavan kommer att bli ett Klondykeliknande område som får svårt att hävda sin attraktion som destination för alpin sport och ren natur. Och arbetskraften kommer att till stor del bestå av gruvrallare som kommer från andra kommuner där de betalar skatt men som behöver kommunal service av olika slag i Tärnaby-området som Storumans kommun får bekosta.