Lycka, kloka ord från andra m.m.

En sådan underbar onsdagmorgon att vakna till – av två skäl.

Först så skiner SOLEN från en klarblå himmel och sedan så ska jag till sjukgymnasten med min kropp.

ÅTER HEMMA….

Vilken otrolig befrielse att bli av med den lilla malande värken, det som hugger och som gör mig STEL som ett kassaskåp i ena sidan. Jag blir kär varje gång som ’min’ stackars beprövade sjukgymnast knycklar till mig. Första gången jag ’hakade’ upp var jag till en kvacksalvare som formligen BRÖT mig i form igen. Det var efter ’den där hemska sista BACKEN/ sträckan’ ena dagen på Vindelälvsloppet. Jag SLET ont och om inte delar av laget hade vrålat efter mig i den backen så hade jag nog satt mig i diket och gråtit en skvätt istället.

Nu tittade han med strängt öga på mig.
– Borde inte du veta hur du ska träna för att slippa dessa halningar!!
Men han log i ena mungipan och tyckte nog att det var rätt kul.
-harkel, hum, njaaäää joo ok det borde jag nog göra nickade jag med skammens rosor på kinderna. Men jag vill lära av dig försökte jag.

Så nu har jag fått låna en bok om functionell träning, ska träna varje dag och inte köra några idiotpass på ett tag. JAPP JAG SKA NU BLI BRA.

Tack Smulan och Rolf – jag blir lätt rörd över ert engagemang i mina krämpor. Åhhh vad ni har rätt, ni har så väldigt mycket rätt och jag ska nu försöka ta det till mig. Men det är så himla svårt att ACCEPTERA att min kropp inte har samma elasticitet, styrka som förr. Att alla organ faktiskt ’levt’ i 45 år och BÖR få ha sämre kapacitet.

*sneglar på mina inlines, hjälm, skydd och stavar*

Nej nu ska jag verkligen skärpa mig och träna upp min rygg först. I förra helgen fick jag erbjudandet att köpa Naturpasset – orienteringi skogen. Skulle nog ha sagt JA för det är rätt skonsam träning. Var jag nu har kompassen.

Hur kommer det sig att NI..(SMulan och Rolf) har alla bra svar? Jag borde nog stämma träff med er och skriva en ny bok om åldrandets inverkan på kroppen. Jag har skrivit om kombinationsträning – sånt där som jag finner väldigt tråkigt. Det är om den mest skonsamma konditionsträning efter skidor. Nämligen att varva jogging och gång.
Ni är i alla fall BÄST, ni peppar mig att ta tag i min rygg….

Lycka, jag känner mig som en filosof ibland.
Hur lycklig man bli? Hur vet man att man är lycklig? Kan jag bli ännu mer lycklig imorgon?
Vilken skala har man för att mäta LYCKA eller räcker det med att man är glad, nöjd och tacksam?

Vet man hur lycklig man är efter att man har vart olycklig – upptäcker man då ’värdet’.

Ja vad säger ni?

Jisses..LUNCH….och sedan MIDSOMMAR….

hörs

2 kommentarer

  1. Smulan

    Ja kanske är det så att även om man inte levt ett helt liv så kan man ha fått livserfarenhet som om man levt ett helt liv. Och ändå finns där så mycket mer att lära och försöka förstå av livet. Är väl det som är det härliga med själva livet även om det många gånger också kan te sig skräckinjagande.:-)

    Hur lycklig man kan bli finns det inget svar på eftersom det är något som upplevs hela tiden och ständigt kan förändras. Din syn på vad lycka är kan också förändras berodende på vad du går igenom i livet och att du dessutom blir äldre. Det du tyckte var lycka då du var ung kanske inte är samma som du tycker idag.

    Hur man vet om man är lycklig eller inte? Ja den frågan får man ställa sig själv. Lyckliga stunder har vi alla lite då och då men dom ska inte finnas där för alltid. För skulle inte lyckans motsvarighet sorgen finnas där ibland så skulle vi inte veta vad det är att vara lycklig, och då skulle heller inte lyckan finnas.

    Klart vi kan bli ännu lyckligare imorgon därför att den lycka du känner idag kommer inte vara samma lycka imorgon. Du vet, det går inte att kliva ner i samma flod två gånger.;-)

    Hur man mäter lyckan har jag ingen aning om. Tror heller inte den behöver kunna mätas eftersom den ska upplevas med känslor och känslor är ju lite olika hos oss alla. Det är samma känslor vi alla har men vi reagerar olika på det dom gör med oss.

    Värdet i att vara lycklig tror jag vi vet just då vi upplevt olyckan en tid. Men ganska snart kommer det värdet i glömska. Det ska vi inte känna dåligt samvete för att göra, för det hör lite till livets gång att få känna effekterna efter olyckan och lyckan. Om du förstår vad jag menar där?

    Klart vi kan pleta ner en bok tillsammans. Har redan små skrivuppdrag där jag delger mina tankar. Vill du ha några kapitel imorn? *gapsskratt*;-)

  2. Rolf

    Visst vore det bra om det funnes en bok som hette ”Vägen till lycka i 32 steg” med pengarnatillbakagaranti om man inte blir lycklig. (Världen är ju full av sånt skräp, bortsett från pengarnatillbakagarantin…)

    Den gamle rallyvärldsmästaren Ari Vatanen blev tillfrågad av en journalist:
    ”- Hur i hela friden kan du köra så fort?”
    ”- Jag söker hela tiden efter gränserna” svarade Vatanen.
    ”- Hur vet du när du har träffat på en gräns, då?” frågade journalisten.
    ”- Ja, i rallysporten märker man det!” svarade Vatanen.

    Det är samma med lyckan, tror jag. Man märker när man är lycklig. Själv är jag litet lutherskt fostrad, så jag märker det på att jag går och säger till mej själv att ”så här bra kan det bara inte vara långsiktigt. Det går nog snart åt helvete. Bäst att njuta nu!” 🙂

    Referenspunkter är också bra. Efter en skilsmässa är väldigt små mängder lycka väldigt stora, om man så säger.

    Om det där med att utveckla någon form av program för dem över förti som vill hålla shejpen, … Pja, varför inte. Man kan göra ett ganska komplett koncept där, med kost, träning och någon form av ”andlig” verksamhet. Jag tror att många av dem som egentligen behöver den typen av stöd och rådgivning är personer som kanske framför allt behöver hitta balansen mellan andlighet och mjuka värden å ena sidan och effektivitet å den andra. Den som lever får se.

Lämna ett svar till Smulan Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.