Roligt jobb förvandlas till pest, sommarhälsning..

Har i veckan träffat på några som berättat hur kul, hur mycket de trivts på sitt jobb men som nu otrivs, gruvar sig på morgonen och känner sig värdelösa.

Har tänkt rätt mycket på hur det där roliga jobbet kan förvandlas till pest och pina för folk. En liten lista på hur man får folk att otrivas på jobbet efter veckans möten med andra:

Chefen ignorerar när man till slut tar mod till sig och berättar hur man upplever situationen. Mottagaren säger sig inte alls uppfatta det så, negligerar problemet och gör inget åt det. Man känner sig kränkt, maktlös och missförstådd. Man blir inte tagen på allvar. Inget händer.

Dåliga chefer som inte tar sina medarbetare på allvar.

Chefen plockar in en på kontoret och berättar hur besviken han är på dina insatser. Motfrågan om VAD han är besviken på blir att man inte uppfyllt de mål som är satt. Motfrågan om vilka MÅL är det som man INTE har lyckats nå blir svävande och oklara. Man känner sig åter kränkt, maktlös och missförstådd eftersom man inte har fått reda på vilka mål och vad som förväntades göra av en.

Konstruktiv kritik som helt misslyckas.

Man tar då hjälp och frågar rakt ut om chefen kan ge riktlinjer, förslag på hur man ska nå dessa mål men får som svar att det är faktiskt därför som man anställt dig.

Dåligt ledarskap – man ska leda och fördela arbete.

Många jobbar övertid en/två timmar varje dag och CHEFEN låter det fortgå utan deligerar gärna ut mer jobb på personen ifråga. Sedan har Chefen mage att ge konstruktiv kritik som inte har någon större grund eftersom man inte förmedlat vilka mål som ska uppnås.

En dålig chef håller inte koll på sina medarbetares ÖVERTID – helst om den är bortförhandlad – och lägger bara på mer och mer. Du som blir utsatt för detta – sätt ner hälarna och fråga lugnt;
– Nu lägger du på mig ett till jobb, vilket ska jag då INTE utföra av det jag gör idag? Det får du som min chef avgöra!!!

Andra saker kan tyckas för vissa är smågrejor men för den som ska jobba är det pinsamt dåligt och förstör arbetsro. Man har inte rätt nycklar till de dörrar man ska igenom, inte rätt lösenord till det dataprogram som man ska jobba med, inte rätt utrustning för det man ska utföra och MAN FÅR INGET GEHÖR när man påpekar detta.

Det är veckans konstruktivt ’gnäll’ från mina medmänniskor som säger:
– Förr var det roligt att jobba nu är det bara PEST och PINA….

MEN MEN men men, det finns en hel del ’DÅLIGA MEDARBETARE’ därute..*pekar* som kan få en att gå i spinn också. Inte ´bara dåliga chefer….

Nu till ’MINA LÄSARE’…

Åke D.
Härliga tider. Jo Vi Bruksare åkte in lite tidigare på Wheels, hade ett litet uppdrag före och de andra Blue Dot´sarna åkte in lite senare. Det var dem du såg när du matade korna, klappade kalvarna och red på hästara.

Tror vi ska återinföra dessa två gamla SLOGANS från förr:
HÅLL SVERIGE RENT
och
UTAN BILEN STANNAR SVERIGE

ROLF och SMULAN.
Jo en bra karl, han kan dik ut ett ’surdik’ för hand på en timme, årligen rengöra expansionskärlet och komma med uppmuntrande kommentarer lite då och då.

Ärligt talat så kan jag nog rapa upp en massa egenskaper som jag tycker en ’bra’ karl ska ha men som jag aldrig har funnit i en och samma person. Tyvärr är jag en sådan som dras till de uppkäftiga, småfarliga, tar allt med klackspark, stor portion humor, lever som om denna dagen är den sista och som gör en massa tokigheter under tiden.

På den tiden när man skulle ha på sin parningsdräkt, dansa logdans, dricka mellanöl och jaga pojkar så hade jag svårt att hitta en karl som jag inte skulle ta ihjäl och som skulle kunna bjuda på motstånd och inte låta mig skena iväg på en massa ogenomtänka dumheter.

I alla fall, nu när jag har levt ett tag har jag lärt mig en hel del. En sak är att ALDRIG försöka göra om andra. Man blir ju kär i någon pågrund av deras personligheter, det som man sedan försöker skala av och forma till så det ska passa en själv. Tyvärr har jag sett alltför ofta att när man hyvlat av allt som man inte gillar så upptäcker man att:
– Du är inte den jag blev kär!!!

Konstigt VAVAVAVAVAVA…när man under några år gjort allt för att dämpa, skola om, få bort de egenheterna som man förälskade sig i hos den personen.

Min stora kärlek som jag efter 20 år delar tidning och säng med gav mig en rätt stor kärleksförklaring för några åe sedan. Han sa:

– JAG TYCKER OM DIG NÄR DU ÄR TYST OCKSÅ!!!!

Det är kärlek…det….

Ha en skön sommar – tar nog semester NU.