Sparbanksstiftelsen & igår.

Jag har fått en förklaring till varför jag aldrig fått igenom mina projekt på Sparbanksstiftelsen.

Igår lyssnade jag på Lars Karlgren från Sparbanksstiftelsen. Jag hade tänkt fråga ut honom om vilka kriterier som krävs för att få pengar, vilka företag som kan få, behov av samarbetsparters m.m.

Han tog till ordet och förklarade hur stiftelsen kommit till och till slut så kom han fram till vad som intresserade mig. Plötsligt slog det mig att jag helt enkelt förstår varför jag aldrig fått. Det är alltså väldigt STORA AKTÖRER som får pengar till allt från Microskop, byggnader etc. I alla fall var det inga småföretagare eller aktörer som han rabblade upp.

När jag sökte första gången var det bara att skicka in ett papper med uppgifter. Man fick aldrig veta, någon bekräftelse om det lommit fram. För mig är detta väldigt frustrerande eftersom posten ’tappade’ bort en försändelse på ca 30 000 kr för mig. Och det fick jag aldrig igen (en annan historia). Så jag ville veta om de fått min ansökan – så frustrerande.

Efter det så kunda man ansöka via nätet, man gjorde allt där och fick då ett elektroniks meddelande att allt kommit fram etc. NU, ska man först prata med Lars Karlgren innan man passerar GÅ.

Tyvärr hann jag aldrig få tag på honom för ett ’snack’ eftersom han gick nästan först i ’mattroppen’. Jag skulle ha velat prata med honom efteråt – direkt.

Eftermiddage var så späckad att man hann inte prata med föredragshållarna fören det var slut. Mycket bra – jag är inte där för att ha paus utan för att lyssna.

I alla fall bra man vet vad som gäller med Sparbanksstiftelsen.

Gårdagen var givande, roligt att höra hur Norran resonerar omkring sin tidning. Mer givande och roligt var att lyssna på Amelia Adamo. Hur man tar sig förbi misslyckanden med sinnet i behåll. Att man bör vara beredd på att bli synad och granskad direkt man visar sig utåt.

I know…I know……