IS-SM & RMS

Jag kan stolt berätta att jag var en av de som fanns med 1980 när Robertsfors Motorsällskap bildades, RMS.

Senare satt jag även i styrelsen i några år tills annat började hägra. Det är kanonbra att byta folk ofta så man inte bränner ut någon. Vi hade några tunga första år när vi sökte bidrag av Robertsfors kommun som helt frankt och högt uttalade att RMS var bara en tillfällig klubb som inte skulle hålla i flera år.

Jag lägger inte så mycket värdering i det uttalandet eftersom erfarenhet visar ju att vissa klubbar äter upp sig själv efter några år när eldsjälarna försvinner och ingen orkar ta tag i styrelsen.

Vi fick ett klubbhus som stod före Spiranhuset, (vägen ned mot Sikeå, numer rivet) om vi betalade strömmen. Javisst, vi hakade på direkt och började fixa till stället med brinnande intresse. Vad vi inte tänkte på då var faktiskt att den där strömmen kan bli en riktig peningaslukare.

På den tiden var det amerikanska bilar, fikaträffar, HotRod Show i Umeå och WheelsPickNick i Ö-vik som hängrade mest. På den tiden var det för mig MC som gällde mest. Vi var ett gäng som även varje semester tillbringade 4 veckor på mc i Europa tillsammans med minimalt tält och sovsäck.

När lokalen blev för dyr flyttade vi intill R-fors. Vi anordnade pulkrace på Stantors, drogfri Lucia och slussade in ungdomar med buss, lådbilsrally på brukets dag, bilorientering på kul, mekarkurs för kvinnor, mopedmekarkurs för ungdomar m.m.

Sedan kom vi in i bilsportsvärlden. Våra barndomskompisar började köra dragracing, vi började köra Folkrace och åkte länet runt och körde. Min första folkracetävling fick jag i födelsedagspresent. Jag spydde på morgonen, fick hålla fast det dallrande gasbenet med ena handen innan startflaggan gick. Yes, inga ljus utan flaggstart. En ny sport för mig som alltid tävlat i fri idrott.

Efter några år blev vi trötta på att åka runt, barn började komma i åldern att deras utrustning krävde mest plats etc. Då föddes tanken på att RMS skulle strama till sig och börja med bilsporttävlingar. Så den mödosamma vägen från tanken att bygga bana till den ombyggda flera gånger folkracebanan i Gumboda har passerat.

Under tiden kördes Vinterrally i klubben, sambon och brorsan körde då en RallyAscona med jag & svägerskan samt alla kottarna i serviebilen.

Vi första tävlingen på folkracebanan stod jag som biträdande tävlingsledare, senare blev jag tävlingsledare och har varit det både på vår egen bana som fått uppdraget för andra klubbar i länet. Numer hoppas jag bara in när det behövs, andra mer intresserade har tagit över.

Imorgon körs det IS-SM!!??
RMS som bara var en klubb för stunden har verkligen visat att de håller. Och mellan dig och mig – RMS har mest hela tiden fått klara sig själv. Inte många kommunbidrag har landat hos RMS.

De har aldrig fått någon credit som fotboll eller handboll har fått. Hur många ungdomar har inte kört som junior i folkrace etc. Hur många har fostrats i motorvärlden i förhållandet till idrottsvärlen?

Hur många besökare har motorsport i Robertsfors vs idrott?

Ha en trevlig lördag på isen i morgon.

3 kommentarer

  1. Syster Yster

    den kreativitet, problemlösningsförmåga och idealism som finns hos medborgrna. Att kunna klara sig utan bidrag gör en oberoende!
    Så grattis RMS till IS-SM.
    Jag har oxå läst något som hette… RMS-tidningen…en gång i tiden

  2. Lisbet - herself

    Kalle – jadu, man hinner med mer än vad man tror. Viss saker får man intravenöst genom sin uppväxt tillsammans med väldigt kreativa och tillåtande föräldrar samt syskon. Så intressen är viktiga.

    Syster Yster – djämansch bakaxlar. Jag glömde ju RMS-tidningen ”Fjäderbladet” dvs bladfjädrar som stötdämpare. Den kom ut fyra gånger per år. Den har jag glömt fast jag var involverad i den också.

Lämna ett svar till Lisbet - herself Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.