JitMech & Jenningsskolan

Idag står det att läsa i PappersVK om att JitMech har lagt in sitt veto angående Jenningsskolans nedläggning.

Men först vill jag uttrycka min stora förvåning över att många artiklar som är skrivna inom Robertsfors inte kommer upp under Robertsforsrubriken på nättidningen. Det är så lätt att länka till artiklarna än att skriva om dem igen.

Jag har väntat på att någon inom Industrin skulle slå näven i bordet och säga ifrån och den enda som verkar ha kurage nog är VD, Per Lindqvist på Jitmech. Utöver detta så tycker jag att han är en otroligt bra människa med en fantastisk bra människosyn och arbetsmoral. 

Vet att man har ständig kommunikation mellan Näringslivskontoret och Näringslivet samt att även teknikföretagen har inflytande. Hur jag då kan veta det är att jag under min tid som vice ordförande i Företagarna ofta var med i diskussionerna.

Det är oerhört beklagligt om Industriprogrammet (pratar bara om Industriprogrammet nu) läggs ner eftersom det genererar arbetskraft som kommunens företag snabbt rekryterar. En oerhört viktig del i utvecklingen mot "Sveriges bäste kommun" och att bli självförsörjande i området "arbetsliv". Jag pratar nu specifikt om Industriprogrammet som i mitt tycke har gett mest betydande arbetskraft till kommunen. Den spetskompetens som eleverna lär sig omsätts direkt och integreras direkt in i en växande industri.

Jag är inte främmande för att  Per Lindqvist på något sätt kommer att driva igenom ett industriprogram inom sina egna väggar för att få återväxten tryggad om Jenningsskolan läggs ned.

Jag TROR att Jenningsskolans fall ligger med tyngd på rektorerna som bytts hit och dit, samt den årskullen som höll på att bli obehöriga på grund av lärarstrul och ej godkänd praktik etc på just Industriprogrammet.

Sedan motsätter jag mig Per Lindqvist uttalande om att kommunen verkar satsa mer på "syltkokning" än på företag som genererar tillväxt och större företag. Detta uttaland får mig att fundera över om det blev sagt i affekt, att få tyngd och gehör för åsikter och mer uppmärksamhet. Eller sprunget ur något slags frustration och uppgivenhet.

Vad menas med "syltkokningsföretag"? Är det enskilda firmor som trivs med sin situation. De som inte har en önskan om att växa, få mer att göra, jobba mer och bli mindre tillgänglig för familj och vänner eftersom företaget kräver mer och mer tid. Till slut hinner man varken med intressen eller vänner och är på snudd att bli sjuk av allt arbete? De ger alltså ingen tillväxt för kommunen – INTRESSANT. Om man nu bortser från att man blir sjuk, sjukskriven och måste byra bransch efter hjärtinfarkter och andra stressrelaterade sjukdomar.

Jag kommer att följa diskussion med stort intresse.