Självbiografi

Jag har fått en förfrågan om att skriva en bok.

En bok om hur man hanterar sorg, död och tar sig vidare från ett stort svart hål som uppslukar en. Från att ha klarat av den första veckan i djupröd pulserande chock. När det känns som om magsäcken och tarmarna ligger i en stor hand som långsamt kramar hårdare och hårdare. Så hårt att uppfattningen är att hjärtat håller på att tränga upp genom bröstkorgen och att magsäckens innehåll ligger farligt nära att trycka sig upp. Vilket gör att inget alls kan tryckas ned heller så att äta är inte att tala om.

Men törsten finns – flera liter vatten för att kompensera alla tårar som runnit över och som gjort insidan uttorkat som renkött.

Nästa steg upplever man i vakuum, man sitter i en stor vadderad kupa och världen fortsätter på ett märkligt sätt. Ibland upplever man att man sitter i ena hörnet uppe i taket och blickar ned på sig själv. Folk sitter runt en och munnar öppnas och stängs men man hör inte vad det är som sägs. Man finns i sin egen lilla bubbla, avstängd från all vänlighet.

Därefter börjat man få syre, man kippar efter andan så hårt att det gör ont i bröstkorgen. Hörseln kommer åter och man hör folk pratar till en. Man börjar uppfatta ord, vänliga, sammetslena och man börjar på något sätt leva av dem.  Man börjar ta in, alla människors empati, omsorg, omtanke och ……… mänsklighet.

Man upptäcker att man lever!, man andas, man finns, man existerar och man vill verkligen förtsätta existera.

Inget är roligt men någonstans i maggropen börjat det spira en liten känsla som växer sig starkare – en stark ro på att jag ska vidare. Jag kan bara inte sätta mig ner på en stol och bara låta världen snurra omkring mig. Min övertygelse är att jag måste ta kontroll över min situation och göra något åt dem.

Varje dag blir en utmaning, jag måste prova att ta ett steg framåt varje dag och när det tar det stopp får jag stanna upp. Invänta mig själv och när tiden känns rätt fortsätta. Jag vet att man får inget gratis och förväntar mig up and downs.

Är det något folk vill läsa OM?
Jag vet inte jag.

HANEBÄST