Bokens själ

En ny bok, direkt från tryckpressen, ouppslagen med stela vita sidor med skarpa kanter. En bok där själen sitter i bokstäverna, i uttryck, i  språkmelodin och vad man kan ana mellan raderna. 

En gammal bok med nött pärm som doftar läder, cigarr och
något annat mustigt. Där själen även sitter i
bokens hantering. Många händer som
hållit ömt i den, många fingrar som vikt sida från sida,
med lätt bultande hjärta och ögon som vandrar rad
efter rad i sökandet efter slut på stora livsöden.
Lösningen på vem som dräpte, vem som är far
och hur livsöden bundits samman.

Det behöver inte vara sant, det behöver inte ha
en större mening.

Ögats förmåga att låta synen ta del av bokstävers skarpa kanter
som bildar ord och meningar, triggar våra känslor att
reagera. Tillsammans med min själ, mina tankar och känslor
så skapar hjärnan bilder som får historien så mycket mer
levande än om det hade varit på film.

 

"….Oh I wonder wonder who, be-doooo who
Who wrote the book of love.."

 

 

 

 

 

 HANÄBÄST

Etiketter: , ,

7 kommentarer

  1. Helena Nilsson Springare

    Böcker är ju helt fantastiska 🙂 Och det är så sant som det är sagt.. en bok ´kan aldrig mätas med en film om samma innehåll eftersom själen aldrig riktigt kan fångas i en filmatisering! Klockrent ju! 🙂

  2. Raggarkompis

    WOW…sista natten med gänget…
    Man kan nästan räkna in alla bilarna hos dig.

    Jag har läst Stieg Larsson

  3. Elina

    Jag har ärvt en gammal bibel. Förstår inte orden men den andas en annan tid. SÅ spännande.

  4. cilla

    Har du fortfarande datorhaveri?

    Du nämnde en bok för ett tag sedan som du sa var bra. Kan ha varit någon månad sedan. Kan du nämna den igen. Böcker är så befriande men det finns för många deckare bara.

    Ta vara på snön…

  5. Anne-Marie Mäkelä

    Så fint du skriver, känslan av en bra bok är bland det bästa man kan uppleva. Jag förstår inte hur de människor som inte alltid har en bok på gång, kan klara sina liv. Jag kan inte vara utan. Vissa böcker kan jag återvända till flera gånger bara för att de ger så mycket…

  6. Christine Svensson

    Du skriver så bra Lisbeth: ”Tillsammans med min själ, mina tankar och känslor så skapar hjärnan bilder som får historien så mycket mer
    levande än om det hade varit på film”. Tänk när jag läste ”Borta med vinden” då för ca drygt 30 år sedan och samma år skulle fira jul i Stockholm. Vem mötte jag på en gata i gamla stan om inte Rhett Butler. Absolut det var han! Alltså är det så sant som du skrivit 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.