politikens själ

Jag förstår om och om igen varför jag tappar ork när det gäller att lyssna, läsa vad olika politiker tycker och tänker. 75% av allt man säger är att attackera, prata illa, smutskasta och nedvärdera vad alla andra partiledare, politiker och människor tycker. Och sedan tycka att de har ALL rätt att göra det

Gränserna suddas ut och jag tycker så ILLA om när högt uppsatta människor, vald av svenska folket, begår verbal våldtäkt på sina medmänniskor inom politiken. Rena personangrepp, mobbing på den största nivån. Jag SKÄMS på deras bekostnad, håret på armarna reser sig och jag tittar bort och försöker neutralisera min hjärna.

Nu kan man diskutera hårt vad jag menar med ’baktala’ för dessa personangrepp sker ju helt öppet och inte alls i skymundan – utan mer som något man tar till för att få andra att tappa greppet och själv vinna mark.

 
Jag låter mig inte luras av moderna metoder av ’härskartekniker’, vinnande av åsikter pågrund av ’munhuggnings’ ordval och ett bizzart ordförråd. Jag ser det mer som brist på respekt, brist på hyfs & etik & moral och en orgie i ordbajserier där själva ordet har förlorat sin verkningsgrad.

Vi funderar hårt över:
– Varför mobbas barn i skolan?
– Varför utsätts våra ungdomar för trakasserier, förföljning etc via nätet?
– Varför används nedsättande, nedvärderande och elaka ord, ’könsord’, sexuella antydningar och direkta personliga angrepp mot människor?

Ja, vi lär ju oss en hel del av våra politiker, eller hur?

" ..donera min organ till politiker….* 

HANÄBÄST