Änka i två år

Jag har även passerat överlevarlandet och har börjat att LEVA.
Min största drivkraft i min väg är en av mina största förebilder – pappa.
Han begravde två kvinnor innan han själv dog.

Den ena kvinnan var min mamma och jag var 12 år. Då var han två år äldre än jag var när jag begravde min man. Kunde han så kan jag – jag ska inte heller bli bitter utan ta vara på livet, precis som han gjorde.

Jag har förändrats – jag vet.
De finns de som tycker till det sämre – jag kan tänka mig det
men bryr mig inte. Jag väljer mina strider, ids inte tjaffsa
om småsaker eller skyller på andra, velighet orkar jag inte med.
Gör nått eller gör det inte – inget mittimellan,
köp eller köp inte,
byt jobb eller byt inte,
byt partner eller byt inte
  och gnäll inte mellan varven.

Jag är långsint dessutom, de som kränker mig de går helt enkelt bort.
Idag är jag inte halv utan HEL,
Jag står med båda fötterna på jorden – inte med EN. 
Jag är inte ensam i mig själv utan trivs i mitt eget sällskap och känner mig inte överflödig i sällskap – för jag är jag, oavsett.
IDAG KÄNNS DET RÄTT BRA
även om jag dippar ibland.

Kroppen minns fortfarande den maktlöshet jag kände när
livet började rinna ur hans kropp mitt framför mina ögon.
Även om mitt förnuft säger att det är ok – så finns
fortfarande en rädsla att låta någon komma
mig nära igen. Smärtans vassa ägg
att bli lämnad har trubbats
av men inte tillräckligt än.

SMS till Himlen – min egen Film 

Har du sett nån gång
vinden bugar sig i ett fält av korn och vallmo
solen tittar stort, allting har sin stund
när du går bland fält av guld

Och just där fanns hon för hans kärleks skull
bland fält av korn och vallmo
i varandras famn älskar hon och han
där dom låg bland strån av guld

Vill du stanna här,
för evigt här och nu bland fält av korn och vallmo
om solen glömmer oss så lyser månen rund
och vi hittar fält av guld

Visst kom stunder som båda ville glömma
och solen lyser ej för evigt
och kärlek fanns där alltid
– så skimrande som guld

(Visst kom stunder som båda ville glömma
och solen lyser ej för evigt
men kärlek fanns där alltid
– så skimrande som guld)

Det är länge sen
men varje sommar dom såg fält av korn och vallmo
Och ungar växte upp
barnaben som sprang på fälten utav guld

Har du sett nån gång
vinden bugar sig i ett fält av korn och vallmo
solen tittar stort, allting har sin stund
när du går bland fält av guld