Etikett: Civilsamhället

Diskrimineringen måste upphöra

Av , , Bli först att kommentera 3

Under två dagar av regionfullmäktige har vi kristdemokrater lyft ett antal viktiga frågor. Bland annat:

Är situationen vid Skellefteå lasarett, med den stora bristen på vårdplatser, verkligen försvarbar ur ett patientsäkerhetsperspektiv?

Läget är akut men de rödgröna slår ifrån sig. Personal larmar om att man riskerar tvingas ställa in operationer. Särskilt allvarlig är situationen på kvinnokliniken och förlossningen. KD arbetar för mer medel till både kvinnovård och BB.

Vad gäller BB, och stängningen i Lycksele har vi återigen lyft våra förslag, som vi var ensamma om förra vintern. Bland annat trohetsbonus till anställda som arbetat länge som en uppmuntran för sina insatser. Även mer rotation, särskilt för nyexaminerade barnmorskor som vittnar om att man tvingas ta ett allt för stort ansvar när man är ny på arbetsplatsen.

Det kan inte vara så att gravida som bor i Västerbottens hjärtland ska tvingas känna oro och osäkerhet, där sträckan till närmsta BB riskerar bli ännu längre än den redan är idag.

Vår interpellation om ambulanssituationen i Storuman, Vilhelmina och Vindeln, som skrevs för flera månader sedan, togs upp idag. Sedan de rödgrönas beslut att Region Västerbotten ska ta över inlandets ambulansstationer, från de privata aktörer som föredömligt skött detta, har många anställda valt att lämna sina tjänster.

Återigen, visar det rödgröna styret att de inte vill stärka Region Västerbotten som arbetsgivare, när man ignorerat vårdpersonalens synpunkter under processen.

Idag togs även vår motion upp om att regionen bör överlåta sina folkhögskolor till de rörelsedrivna aktörerna. Samtidigt bör ersättningen till dessa höjas, då Region Västerbotten idag betalar betydligt mer till skolor utanför länet, där länsbor väljer att studera. Denna diskriminering måste upphöra.

Regionens egna skolor får sex gånger högre ersättning av regionen. Helt klart är de rörelsedrivna mer kostnadseffektiva vilket skulle kunna frigöra mer pengar till regionens kärnuppdrag – vården. KD är en stark anhängare av folkbildningen. Men vi att det är kvaliteten som ska vara viktig, vem som utför utbildningarna är sekundärt. Tyvärr avslogs frågan av de rödgröna.

Även vår motion om en civilsamhällesstrateg togs upp, men fick inte bifall.

Men vårt enträgna arbete fortsätter – Västerbotten förtjänar bättre!

KD trycker på en öm S-tå

Av , , Bli först att kommentera 6
Replik som går i tryck denna vecka, på Nina Björbys (S), ordförande i kulturutskottet, Region Västerbotten, och Jamal Mouneimnes (S), ordförande i folkhögskolestyrelsen, Region Västerbotten, i frågan om länets folkhögskolor. Vår första debattartikel hittar du här.

* * * * *

Vi kristdemokrater gläds åt att Socialdemokraterna vill värna Västerbottens folkhögskolor och ser deras viktiga samhällsinsats. Att uppvaknandet sker nu, trots att bidragen för de rörelsedrivna folkhögskolorna inte räknats upp sedan 1998, kan inte ha någon annan orsak än att Kristdemokraterna trycker på en öm tå.

Men Socialdemokraterna bortser från det faktum att rörelsedrivna folkhögskolor lyckas utföra sin verksamhet till en betydligt lägre ersättning än Region Västerbottens egna skolor.

Vi vill upplysa kulturutskottets ordförande Nina Björby (S) och folkhögskolestyrelsens ordförande Jamal Mouneimne (S) att budgetbeslut inte tas i kulturutskottet, utan i regionala utvecklingsnämnden, och ber dem samtidigt att läsa protokollen, där det framgår att Kristdemokraterna yrkat på att regionen ska öka medlen till de rörelseägda skolorna. Då röstade Socialdemokraterna ner vårt förslag. Men vi välkomnar deras oväntade vändning.

Det är orimligt att de rödgröna betalar ut markant högre summor till sina egna folkhögskolor, mer än det dubbla per studievecka. Vad motiverar denna skillnad? Särskilt när Socialdemokraterna debatterar att de ”inte kommer ställa skolorna mot varandra”, vilket man ju gjort i över 20 års tid.

Från Kristdemokraternas sida gör vi en satsning på höjda anslag till de rörelsedrivna folkhögskolorna i den budget som vi nu presenterar. Trots höjningen används skattemedlen mest effektivt av de rörelsedrivna aktörerna, eftersom dessa verkar utan Region Västerbottens dyra administration. I vår budget ersätts de rörelsedrivna folkhögskolorna utifrån den nivå som Region Västerbotten ersätter skolor i andra delar av landet där länsbor väljer att studera.

Det viktiga för Kristdemokraterna är att västerbottningarna erbjuds både goda möjligheter till bildning och att deras skattepengar används med förnuft. Rörelseägda aktörer står redo att ta över regionens skolor och driva dem vidare betydligt mer kostnadseffektivt.

Hans-Inge Smetana, gruppledare för Kristdemokraterna i Region Västerbotten
Veronica Kerr (KD), förste vice ordförande kulturutskottet, Region Västerbotten

(S)löseriet måste upphöra

Av , , Bli först att kommentera 8

I osäkra tider som dessa söker sig många till utbildningar, för att vässa befintliga kunskaper eller finna helt nya. Folkhögskolorna gör en mycket viktig samhällsinsats. Både för den enskilde, som för länets utveckling i stort.

I Västerbotten finns fem rörelsedrivna och två offentligt drivna folkhögskolor. Dessa finansieras av stats- och regionbidrag, samt med så kallad mobilitetsersättning från andra regioner man tar emot elever från. Sveriges kommuner och regioner (SKR) rekommenderar denna ersättning till 400 kronor per deltagarvecka, vilket är vad regionen därför betalar när en västerbottning studerar vid en folkhögskola i södra Sverige. Men för en västerbottning som studerar på en rörelsedriven skola i länet betalar regionen bara hälften, just över 200 kronor!

SKR är överens med staten att regionerna ska medfinansiera 25 procent på utgående statsbidrag, vilket Västerbotten står långt ifrån att leva upp till. I dag är Västerbotten näst sämst i landet, medan Jönköping – där KD länge suttit i styret – är bäst i landet.

De rörelsedrivna folkhögskolorna är värda mer. Kristdemokraterna vill därför dubblera nivån för ersättningen till 400 kronor. Inte sedan 1998 har bidraget från regionen räknats upp. Socialdemokraterna har i stället valt att urholka stödet till de rörelsedrivna skolorna medan man betalar skyhöga belopp för regionens egna skolor, plus extra medel för bland annat lokaler. En enorm ekonomisk skillnad mot de rörelsedrivna. Tycker (S) att regionens egna skolor levererar mångdubbelt högre kvalitet?

Vi gick till val på att inte slösa med skattebetalarnas hårt intjänade slantar. Det viktiga för Kristdemokraterna är att västerbottningar erbjuds en god utbildning, men kvalitet väger tyngre än driftsform. De rörelsedrivna aktörerna har kompetens och kapacitet att ta över regionens utbildningar, men kan genomföra dem betydligt mer kostnadseffektivt utan regionens dyra administration.

Därför har KD till regionfullmäktige lämnat in en motion om att överlåta folkhögskoleverksamheten till rörelsedrivna aktörer. Västerbottningen skulle precis som i dag kunna söka de utbildningar hon eller han önskar.

Socialdemokraterna har under lång tid valt att slösa med den enskildes skattepengar på dyrt skötta regionala folkhögskolor, medan man borstar ned smulor åt den vårdpersonal som slitit under pandemin. I tider som dessa behöver vi västerbottningar tillgång till adekvat utbildning än mer, precis som vi behöver vara effektiva i hur vi använder skattemedlen.

Hans-Inge Smetana, gruppledare (KD) Region Västerbotten
Veronica Kerr, vice ordförande (KD) kulturutskottet

Gott Nytt År!

Av , , Bli först att kommentera 5

Det har varit ett minst sagt omtumlande år på många vis, eller egentligen kanske bara på ett vis. Pandemin har påverkat oss alla i stort som smått. Jag tänker extra på de som förlorat en anhörig under året. Vi alla har undvikit att krama våra barn och barnbarn, firat högtider i små konstellationer och kringskurit de flesta av våra vanliga rutiner. Och våra händer har lärt sig att tåla tunga omgångar av vatten och tvål, eller handsprit.  

Nya tider väntar lyckligtvis, och vi ser fram emot ett friskare 2021. Men innan dess vill jag summera det politiska året, där KD i Region Västerbotten har varit en stark opposition mot de rödgröna. Och flera gånger har vi också fått gehör och resultat!

Frågor vi fått gehör för under året:

Översyn av ambulanssjukvården – Tack vare våra yrkanden ska en översyn av länets ambulanssjukvård genomföras och presenteras under kommande vår. De rödgrönas besparingar har drabbat patientsäkerheten, med neddragningar på ambulansen inom en rad kommuner. Arbetsvillkoren har även förändrats för de anställda och flera har därför slutat sin tjänst. Vi var extra glada i partiet i december när vi äntligen fick gehör för en översyn av ambulanssjukvården.

Regionala utvecklingsstrategin som ska gälla under 20-talet – Den nya regionala utvecklingsstrategin har KD arbetat hårt med. Första utkastet i våras missade målet helt, och var så generiskt skriven att det var svårt att se kopplingen till just Västerbotten och våra utmaningar. KD lyckades få gehör för att även civilsamhällets aktörer ska lyftas som viktiga vid kommande utveckling av länet. Vi fick även gehör för infrastrukturen; vägnätets betydelse i hela länet, järnvägarna och flygplatserna. Utöver detta fick vi gehör för fortsatt bredbandsutbyggnad, vikten av satsningar för att underlätta kompetensförsörjning, tillgänglig vård och omsorg i hela Västerbotten, samt den regionala livsmedelsstrategin och dess betydelse för bland annat regionala arbetstillfällen.

Gehör för att följa upp resultatet av ASTA-mottagningens nedläggning – Nedläggningen innan sommaren av ASTA, den mottagning som arbetat – och prisats för sitt arbete – med personer som drabbats av sexuellt våld, har vi varit kritiska till. Den expertis som arbetade på ASTA har tyvärr nu delvis försvunnit, när flera anställda valt att avsluta sin anställning efter att ASTA integrerats in i annan verksamhet. KD la fram ett initiativärende att behålla ASTA, men har därefter drivit och fått gehör för att en uppföljning i frågan ska göras.

Kosten vid Lycksele lasarett – För att säkerställa kosten vid Lycksele lasarett vill KD att Region Västerbotten ser över om någon privat aktör kan ta över driften. Regionens förslag är annars att mat ska tillagas och fraktas från Umeå, vilket vi ser riskerar bli både en ekonomisk och miljömässig förlust.

Ett urval av andra frågor vi lyft under året:

  • Att verksamheter som överskrider budget får rapportera hur man arbetar med att vända detta. Redan vid årets början hade Region Västerbotten underskott på kring en halv miljard kronor och kommande generationer ska inte tvingas betala för detta.
  • Redan i juni påbörja planering för massvaccinering.
  • Mer pengar till Röda korsets behandlingscenter som mer effektivt än regionen arbetar med bland annat traumatiserade patienter.
  • Regionen ska lyssna till kommunerna i högre utsträckning vid samverkansarbeten.
  • Införa social aktivitet på recept för att stävja ensamhet i samhället.
  • Se över sömnapnévården i länet.
  • Säkerställande att det finns tillräckligt med bröstcancerradiologer även i framtiden.
  • Kommunerna ska få anställa läkare till äldreboendena för att höja kvaliteten på vården som utförs där.
  • Mer medel till rörelseägda folkhögskolor som bör behandlas jämlikt med regionens egna.

En röst på Kristdemokraterna i regionen är alltid en röst för en hälso- och sjukvård att lita på, kombinerat med ett sunt användande av våra gemensamma skattemedel. Så under detta speciella år vi nu lämnar, så ock under kommande år.

Så återstår nu bara att önska – Gott Nytt År!

Vikten av det civila

Av , , Bli först att kommentera 5

För Kristdemokraterna är civilsamhället en viktig aktör som vi värdesätter och stödjer. I den nya regionala utvecklingsstrategin för Västerbotten under det kommande decenniet – som det fattas beslut om i höst – har vi drivit att civilsamhället ska erkännas som en viktig samhällsaktör och det har vi nu lyckligtvis fått igenom.

Fler än hälften av alla svenskar är engagerade i någon form av ideellt arbete, ett bevis på hur starkt civilsamhället är. Det finns t.ex. fler Röda Korset-butiker än McDonalds i Sverige. Inte minst har civilsamhällets betydelse blivit uppenbar under coronakrisen, men det är tyvärr inget regeringen har belyst eller brytt sig om i sina stödpaket.

Det handlar om allt ifrån idrottsklubbar i normaltid, till läxhjälp via distans eller hemkörning av matkassar under pandemitid. Aktörer som snabbt ställt om utifrån behoven i samhället, på ett beundransvärt sätt. Detta lär oss att staten inte alltid ska vara inne och peta i allt, utan att människor med driv och lokalt förankrat engagemang ofta åstadkommer betydligt mer än politiken någonsin kan.

Civilsamhället är dessutom en faktor i skapandet av platser där människor vill bo, och med målsättningen att hela Västerbotten ska kunna locka nya medborgare och utvecklas så är det nu positivt att det civilsamhället står inskrivet i utvecklingsstrategin.

Sverige ska fungera!

Av , , 4 kommentarer 4

– Vi har väldigt många medarbetare inom vård och omsorg som inte vet hur länge de kommer mäkta med, och som har för få kollegor. Vi måste skapa en tryggare arbetssituation för de anställda, sa Ebba Busch igår i SVT.

Det pågår två kriser just nu; en sjukdomskris och en ekonomisk. I den budget Kristdemokraterna presenterade igår, med partiledare Ebba Busch och ekonomisk-politisk talesperson Jakob Forssmed i täten, ryms bland annat 101 miljarder till företagen, varav 80 miljarder går till kostnadsstöd åt företag. Förra veckan bedömde Finansdepartementet att Sveriges BNP kan utvecklas mellan -4 och -10 procent i år, vilket visar på den enorma osäkerhet som präglar samhället just nu och vikten av att rädda så många jobb vi kan.

Bland annat ska korttidspermitteringarna gälla upp till 90 procent, jämfört regeringens beslut om 80 procent. Arbetsgivaravgifterna ska sänkas för handels-, restaurang- och besöksnäringen med 6,6 miljarder kronor – branscher som har drabbats extra hårt av krisen. Ett kostnadsstöd för fasta kostnader, för företag som förlorat över 40 % i omsättning, är ytterligare ett förslag för att se till att Sverige står så starkt som möjligt när slaget mot corona är vunnet.

En stor del av budgeten handlar om att se till att personal inom vård och omsorg får fler kollegor och bättre villkor, med ett tillskott på 5 miljarder kronor för att förhindra varsel inom vård och omsorg under pågående kris. Aktörer som gör om timanställningar inom äldreomsorgen till en fast anställning ska få en ersättning på 50 000 kr.

Även det viktiga civilsamhället får sin del med intäktsstöd och statliga lånegarantier, samt ett rejält höjt gåvoskatteavdrag så att givare kan ge större belopp. Sammanlagt med dessa förslag och regeringens krispaket som KD redan sagt ja till, vill vi se krisåtgärder på ca 240 miljarder kronor.

Du kan läsa hela vår budget här.

1 miljard till civilsamhället

Av , , Bli först att kommentera 6

Civilsamhället i form av föreningar, organisationer, trossamfund och sociala företag spelar en stark och viktigt roll och det märks inte minst under kristid. Idag presenterar KD ett antal förslag kring hur staten kan stötta civilsamhället så att det i sin tur kan stötta vidare. 

 Insatserna som volontärer gör är stort, säkert ännu större idag än för några veckor sedan. Omkring hälften av landets organisationer har dessvärre hittills sett minskade intäkter och gåvor från företag och allmänheten, sedan coronakrisens början. Och precis som övriga samhället påverkas man av den ekonomiska nedgången, evenemang tvingas ställas in när folksamlingar inte längre tillåts evenemang tvingas ställas in, second hand-butiker håller stängt, lokaler kan inte hyras ut. Därför föreslår Kristdemokraterna idag flera åtgärder för att stärka civilsamhället.

  1. Kostnadsstöd för fasta kostnader

Regeringens förslag om hyresstöd gäller enbart registrerade företag inom främst sällanköp, hotell och restaurang. Civilsamhällets organisationer har lämnats utanför. KD föreslår att organisationer som tappat 15 procent eller mer av intäkterna ska kunna ersättas upp till 80 procent av intäktsbortfallet, med ett tak på 45 miljoner kr under april – augusti.

  1. Stöd vid stora kostnadssökningar

I denna tid ökar behovet av civilsamhällets tjänster, exempelvis läxhjälp eller samtalsstöd för unga och äldre. På många håll har det inneburit ökat arbete och kostnader, men bidrag till organisationer släpar oftast efter. KD föreslår riktade stöd till BRIS med 10 miljoner kr, till Minds med 5 miljoner och ett tillskott för stöd till kostnadsökningar på 100 miljoner kr som kan sökas av organisationer.

  1. Statlig kreditgaranti för lån

Civilsamhällets organisationer omfattas dock inte av kreditgarantin även om de bedriver näringsverksamhet, vilket är mycket olyckligt, eftersom det är ett snabbt och enkelt stöd från staten att kunna ta del av när organisationerna står i en djup men förhoppningsvis kortvarig kris.

  1. Genomlys övriga krisförslag så att de fungerar för civilsamhället

Det är viktigt att säkerställa att också krisstödet till vård- och omsorg kommer idéburna vårdgivare till del, och att permitteringsstödet fungerar för civilsamhället.

  1. Frigör projektbaserade bidrag till generella bidrag under 2020

Varje år betalas projektbidrag ut till civilsamhället, men de är just kopplade till projekt och att dessa utförs. I dagsläget är det ovisst om många projekt kan genomföras, eller ens bör genomföras. KD föreslår att pengarna ska kunna gå ut till organisationerna oavsett om projekten blir av, och inga extra medel behöver därför tillföras från staten.

  1. Höjt tak i gåvoskatteavdraget till 100 000 kr

Beloppsgränsen för gåvoskatteavdraget på 1 500 kr är alldeles för låg även i vanliga fall, men under denna tid behövs det höjas ordentligt så att vi kan stärka den ideella sektorn.

 

En som förstått!

Av , , Bli först att kommentera 6

Många ledare spetsar till budskapet i sina texter och det är ju liksom grejen med en ledartext att den ska röra om i debatten. En ledare från Norrköpings Tidning för några dagar sedan har däremot verkligen förstått vad det handlar om med julruschen och avdrag för gåvor till ideella organisationer. Han har dessutom förstått vart reformen kommer ifrån.

Han skriver så bra så jag tycker texten får tala för sig själv i sin helhet. Mattias Holmgren skriver:

Bestraffa inte människors välvilja

Under julhelgen är svensken kanske som mest generös. Tusentals kronor läggs på julklappar och andra investeringar för att få julfirandet att bli så gemytligt som möjligt. Inte sällan är det presenter som knappt är önskade och kanske aldrig kommer till användning. Den som köpt julklappen är dock glad ändå. Att konsumtionshetsen och dagens kommersialism naturligtvis förstärker fenomenet är givet.

Det finns dock rent naturliga förklaringar till varför vi människor tycker om att dela med oss av vad vi har. Detta förklarade debattören och professorn Stefan Einhorn i en debattartikel i Dagens Nyheter, som passande nog publicerades på julafton.

Förutom de rent materiella fördelar som finns i att dela med sig av sitt överskott till fattiga människor så aktiveras även ett belöningscentrum i hjärnan.

Men det är inte endast under julen som svenskarna är generösa. Dels ger gemene svensk i genomsnitt årligen 500 kronor till organisationer med 90-konto, dels går en ansenlig summa från vår skattsedel till just bistånd.

Det som egentligen har varit det största hindret för denna generositet är skatterna, där till och med välviljan har varit beskattad – i praktiken ett sätt för staten att ha monopol på att hjälpa andra människor, med skattebetalarnas pengar. Resultatet riskerar att bli ett samhälle där det inte finns några institutioner mellan staten och medborgarna.

Detta har dock lättats en aning och under förra året blev det möjligt att göra skatteavdrag för gåvor till vissa välgörande ändamål. Frågan om avdragsrätt för gåvor är en fråga som inte minst Kristdemokraterna har drivit länge, vilket kritiseras för att vara ett sätt för kristna församlingar att kunna erhålla mer pengar från sina medlemmar. Det verkar dock vara fler än kristna församlingar som gynnas av att hela donationen går oavkortat till mottagaren.

Sedan gåvoavdraget infördes förra året har Stockholms Stadsmissions gåvor i år ökat med 76 procent. Det är inte bara tidigare givare som har gett mer utan fler har även blivit intresserade att skänka pengar när möjligheten att göra gåvoavdrag införts.

Möjligheten att göra gåvoavdrag kommer att utökas nästa år. Bland annat kommer det att bli enklare att göra gåvoavdrag för pengar som skänks till bland annat stiftelser, föreningar och registrerade trossamfund som arbetar med social verksamhet. Detta är en utveckling som går helt i rätt riktning. De som tidigare var övertygade om att fler var villiga att donera om hela donationen når fram har fått sin föraning bekräftad. De steg som nu görs för att förenkla välgörenhet är inte nog, utan endast några steg i rätt riktning.

För ett väl fungerande samhälle krävs ett starkt civilsamhälle. Att Sverige av tradition har haft just detta är någonting att vara tacksam för. Men för att säkra detta för framtiden måste onödiga hinder och barriärer bort. Ingen vinner på att generositet bestraffas, allra minst de som behöver pengarna.

Mattias Holmström

Civilsamhället!

Av , , 2 kommentarer 11

Ideellt arbete bör uppskattas och inte beskattas.

Det är ju ingen konstig slutsats att vi kristdemokrater inte gillar att momsbelägga t ex fotbollsklubbens korvförsäljning eller t ex kyrkkaffet.

Socialdemokrater och Vänsterpartister sätter ofta likhetstecken med samhället och offentlig sektor. Jag menar att detta är fel.

För jag anser att samhället är betydligt större än staten och betydligt större än den offentliga sektorn. Vi har i Sverige en helt unik stort civilsamhälle med ett föreningsliv som är viktigt att värna om.

Den verksamheten vill jag uppskatta och inte beskatta. Så var med och bekämpa införandet av momsen på ideellt arbete.