Etikett: Ekonomi

Vallöften levereras!

Av , , 6 kommentarer 4

NU SÄNKER VI REDUKTIONSPLIKTEN!

De höga drivmedelspriserna har slagit hårt mot barnfamiljer, pensionärer och inte minst människor på landsbygden som inte kan välja bort bilen. Ett vidsträckt och glesbefolkat land som Sverige kan inte och ska inte ha världens dyraste diesel.

✅ I regeringsställning har vi redan sänkt drivmedelsskatten med en krona per liter, och förstärkt reseavdraget för den som pendlar till jobbet. Nu går vi vidare med nästa steg.

🚗 Vi sänker reduktionsplikten till 6 procent för både bensin och diesel – från EU:s högsta nivå.

Det innebär att det kan bli ungefär 5,50 kr billigare per liter diesel att tanka redan 2024 jämfört med om reduktionsplikten behållits på den nivå MP och S med stöd av V och C beslutat om för detta år. För 2025 respektive 2026 kan dieselpriset bli över 6 respektive 7 kronor lägre med de nya nivåerna jämfört med om vi inte gör något med reduktionsplikten.

Viktigt besöka verksamheter.

Av , , Bli först att kommentera 3

I går onsdag var jag på intressanta besök i verksamheterna tillsammans med gruppledarkollegorna i alliansen Nicklas Sandström Ewa-May Karlsson och Maria Lundqvist Brömster. Vi besökte dels hjärtcentrum men också medicincentrum och så hade vi en lunch tillsammans med vår sjukvårdsdirektör Brita Winsa där vi diskuterade utmaningar, framtid och kommande budgetar.

På hjärtcentum fick vi bra information om de utmaningar man har, men också vilken fin verksamhet vi har på hjärtcentrum. Man är ca 420 medarbetare som tar emot ca 6000 mottagingsbesök/ år och ca 1100 thoraxpatienter årligen. Många kommer från våra grannlän i regionvården. Vi fick också reda på utmaningarna rent ekonomiskt då t ex en Tavi klaff kostar i storleksordning 180 000 kr. På hjärtcentrum, som bildades på 80 talet, har man kontinuerligt arbetat fram nya metoder som nu är standard. Fredrik förklarade lite vad som hänt de år han arbetet vilka var många. Han fick lämna vårt möte för han skulle in och operera ett hjärta.

Besöket på medicinscentrum visar också på deras utmaningar. T ex ökar dialyspatienterna lavinartat. Nu har vi självdialys också men den kan inte alla klara även om man i allt större utsträckning arbetar med att öka självdialysen. Andra utmaningar är t ex bemanningen på MAVA och SPEVA. På MAVA har man ca 102% beläggning och på SPEVA är beläggningsgraden 107%. Även om den har lättat lite på senare tid så man har kunnat öppna några fler vårdplatser, så är det en tuff situation att klara bemanningen inför sommaren. På medicinscentrum är man ca 320 medarbetare, 60 läkare och inte mindre än 34 000 öppenvårdsbesök görs årligen. Något jag funderade på när vi lämnat besöket är att de 3 personer som sköter posthanteringen borde inte behövas i tider av digitalisering. Men fortfarande är det stor hantering av fysiska pappershandlingar.
Stort tack för väldigt intressanta besök.

I samtalet med sjukvårdsdirektören samtalade vi runt utmaningar som t ex ekonomin, personalförsörjningen bl a, men också om etiska frågor i vården. Men också att vi tagit med oss erfarenheterna från besöken under förmiddagen.

Tack för förtroendet!

Av , , Bli först att kommentera 4

Fått förtroendet att åter en period få förtroendeuppdrag i Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). En viktig medlemsorganisation som tillvaratar kommuners och regioners intressen och är en viktig part mot staten.

Har tidigare haft ett mindre uppdrag i SKR-sfären. Men denna period har jag tillsammans med Anders Ivarsson fått uppdraget att som revisor granska hela SKR. Granskning är viktigt för alla verksamheter har en tendens att svälla så det kommer vara uppgiften att bevaka att allt sker på ett korrekt men också på ett effektivt och ändamålsenligt sätt.

Att man sedan tillhör SKR:s partigrupp som fortsatt leds av Bengt Germundsson är en förmån och får därmed tidig information vad som kommer ske i kommuner och regioner framöver är förstås jätteviktigt och bra för att förbereda arbetet på hemmaplan. Sitter som bekant på centrala roller både i Vännäs kommun men också i Region Västerbotten.

Tack för förtroendet!

Region Västerbotten ska äntligen se över kostymen.

Av , , 2 kommentarer 6

Äntligen börjar vi ta i arbetet att minska kostymen. Regionfullmäktige har gett de tre nämnderna, regionstyrelsen, hälso- och sjukvårdsnämnden och regionala utvecklingsnämnden, ett antal uppdrag med olika inriktning i syfte att minska regionens kostnader. Ett av dessa inkluderar att minska regionens administration.

Ett underskott på minus 350 miljoner kronor beräknas kunna hanteras av uppdragen från regionfullmäktige genom att minska fasta kostnader, effektivisera administrationen och frigöra tid för verksamheten.

Minskad administration

100 miljoner ska hanteras genom att minska administrationen i Region Västerbotten. Detta gäller samtliga av regionens tre nämnder. Omställningen ska i första hand hanteras genom så kallad naturlig personalrörlighet. Det innebär att pröva tillsättning av vakanser, visstidsanställningar och se över konsultkostnader samt pensionsavgångar.

– Varje nämnd fattar beslut om vilka åtgärder som ska genomföras och de får inte påverka den direkta vården eller tillgängligheten negativt, säger regiondirektör Tommy Svensson.

Fördelningen mellan respektive nämnd är:

  • Regionala utvecklingsnämnden cirka 8 miljoner kronor.
  • Hälso- och sjukvårdsnämnden cirka 58 miljoner kronor.
  • Regionstyrelsen cirka 32 miljoner kronor.

Påbörjas omgående

Arbetet sker under 2023 och bidrar till att minska den negativa kostnadsutvecklingen under året. Resultatet av neddragningarna anpassas till budget 2024.

– I ett första steg kommer respektive nämnd fatta beslut om fördelning och ge uppdrag till respektive förvaltningschef att genomföra uppdraget. I samband med de besluten kommer vi även föra in ett anställningsstopp för administrativa tjänster med start den 27 april 2023, säger Tommy Svensson.

Statsbidragen döljer verkligheten

Av , , Bli först att kommentera 5

Regionens bokslut är färdigt och visar på ett stort positivt ekonomiskt resultat för år 2020, likt resten av landets regioner. Bakgrunden är de enormt stora extra coronarelaterade statsbidrag som betalades ut under förra året. Totalt handlar det om 751 miljoner.

Idag under pågående pandemi är det dessutom mycket svårt att veta hur länet och regionens sjukvård kommer att påverkas på lång sikt menar Nicklas Sandström (M), Ewa-May Karlsson (C), Maria Lundqvist Brömster (L) och Hans-Inge Smetana (KD).

– Det är självklart mycket positivt att regionen fått extra statsbidrag, det är något våra partier i riksdagen varit överens om. Däremot är förvaltningens bedömning av det strukturella underskottet på runt 220-280 miljoner kronor det som riktigt bekymrar oss. Därför krävs en fortsatt stram politik som prioriterar vård framför annat. Som gör en nödvändig omställning till mer kostnadseffektiv nära vård samt minskar regionens långa vårdköer.

Vidare menar alliansens gruppledare att det inte är rimligt att få så höga statsbidrag i framtiden. De pengar som vi nu får är det som staten har lånat och som på sikt behöver betalas tillbaka. Därför är det av största vikt att på allvar göra en omställning till en ekonomi i balans. I den omställningsplan som alla partier ställt sig bakom är hittills bara nått cirka 50 procent. Det kommer inte att räcka för att nå målet om en ekonomi i balans.

 

Allians för Västerbotten

Nicklas Sandström (M), regionråd i opposition

Ewa-May Karlsson (C), gruppledare

Maria Lundqvist Brömster (L), gruppledare

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare

Läs regionens pressmeddelande här:

Krävs nytt ledarskap

Av , , Bli först att kommentera 1

Syns i dagarna på länets debattsidor, tillsammans med Allianskollegorna.

* * * * *

Vi befinner oss mitt i en coronapandemi. Västerbotten har drabbats hårdare under senhöst och vinter än vid det första utbrottet i våras. Vårdens medarbetare är pressade. Det kommer att ha en bestående effekt för lång tid framöver. Effekterna av coronapandemin kommer att prägla regionens arbete under lång tid framöver. Det gör att arbetet med att komma tillrätta med det strukturella underskottet – motsvarande 220–280 miljoner kronor – blir ännu tuffare. Det går inte att blunda för verkligheten. Sjukvården i Västerbotten har stora problem med ekonomin.

Från Alliansens sida kan vi inte nog understryka att för att klara dagens och framtidens behov av hälsa, vård, omsorg och utveckling är det viktigt att regionen har en ekonomi som är långsiktigt hållbar. Vi väljer att inte skjuta utmaningarna framför oss. Vi har lagt förslag om att förbättra vårdkedjorna så att patienter slipper skickas runt i systemet till höga kostnader och stort lidande för den enskilde.

Vården ska organiseras runt patientens unika behov med vårdkedjor som håller ihop för att undvika dyra lösningar till sämre kvalitet för patienten. Coronapandemin har visat att läkarmedverkan inom kommunernas äldreomsorg måste stärkas. Därför vill vi i Alliansen att göra en riktad satsning på läkarmedverkan och stärka primärvården. En av åtgärderna är en satsning på primärvården och en snabbare omställning till ”Nära vård”. En viktig del i vår reform är att införa en fast läkarkontakt med tillhörande vårdteam. En stärkt primärvård bidrar till bättre vård till lägre kostnad och minskar onödiga och dyra sjukhusvistelser.

Arbetsmiljön måste förbättras så att regionen kan bli en attraktiv arbetsgivare. Karriärvägar måste skapas, ledarskapet stärkas och fortbildning vara en självklarhet i det livslånga lärandet. Arbetet mot den psykiska ohälsan måste stärkas. Inte minst i gruppen barn och unga. Om vi ska åstadkomma en bättre utveckling av vårt län krävs politisk förändringskraft och en vilja att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Mer än 40 år av rött styre har lett till en avsaknad av idéer och brist på vilja och förmåga att pröva nya lösningar. Med vårt förslag till tilläggsbudget för kan vi ta ett första viktigt steg mot en bättre sjukvård i hela länet.

Nicklas Sandström (M), oppositionsråd, Region Västerbotten

Ewa-May Karlsson (C), gruppledare, Region Västerbotten

Maria Lundqvist Brömster (L), gruppledare, Region Västerbotten

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare, Region Västerbotten

Är kvinnor mer ansvarstagande?

Av , , Bli först att kommentera 2

Vi har idag regionstyrelsen med många ärenden på agendan och ca 2000 sidors förberedande läsning. Vi har också många intressanta föredragningar där förstås läget i pandemin diskuteras men förstås också ekonomin.

Gällande Pandemin så ser vi en andra våg och som vi vet så stänger många länder ner. Fortsatt ligger vi bra till i Västerbotten. Men gäller att hålla i och att vi Västerbottningar sköter oss och fortsätter hålla distans och tvätta händerna.

Vi testar allt mer och fram till v 38 har vi testat 25000 på NUS och ca 23000 prover skickade till ett labb i Stockholm som är egentester.

Egentesterna står nu för 4/5 av alla analyser / vecka. Intressant att det är fler kvinnor än män som testar sig. Är kvinnorna mer ansvarstagande?

Vi ser att det kommer behöva sjukhusvård och även mer IVA vård framöver men prognoserna talar inte för att det ska bli lika många som i april. Mestadels unga kommer bli smittad och till stor del sk klustersmitta.

När det gäller skyddsutrustning så har vi tillsammans med Umeå och Skellefteå kommun gemensamt beredskapslager så vi klarar oss minst 3 veckor på det lagret plus det vi har själva. Vi har inga signaler på att vi inte får tag i material eftersom.

Så bara du och jag sköter vårt så är Region Västerbotten väl rustat för en andra omgång och betydligt bättre rustad än vi var i mars-april.

Vi har diskuterat delårsrapporten fram t o m augusti och där finns många intressant inspel. Det är en ackumulerat budgetunderskott på 561 miljoner. Puh.. över en halv miljard överförbrukat av skattebetalarnas pengar i framtiden. Vi har också minskade intäkter på 188 miljoner. Verksamhetens nettokostnader ökar och personalkostnaden ligger på ett budgetöverskridande på 175 miljoner. Så alla siffror pekar åt fel håll. SKR har gjort en jämförelse över landet och faktiskt sagt att vi i Västerbotten har sämsta ekonomin i landet.

Bokförda merkostnader för Corona är 84 miljoner. Dessa har vi eftersökt från staten. Sedan kommer en till sökmöjlighet längre fram. Vi har inte tagit med dessa intäkter i vår bokföring som vissa andra regioner gjort. God ekonomisk hushållning bokför inte intäkterna för dom kommit.

Så oj vad det finns utmaningar så vi som opposition jagar på majoriteten.

Regionstyrelsen: Ekonomin och Covid -19

Av , , Bli först att kommentera 6

Igår hade vi regionstyrelsen. Året ut kör vi fortsatt digitala möten. Så presidiet är i salen och resterande på länk. Funkar rätt bra. Man håller på vara van. Det finns fördelar då man blir mer effektiv. Men digitala möten har också nackdelar när man inte ser varandra och är det nya konstellationer som sammanträder är det verkligen knepigt. Men när man känner varandra går det riktigt bra.

Gårdagens dagordning innehöll 30 punkter. I regionen gör vi så att vi har genomgångar och informationer först sedan har vi gruppmöten och sedan ett kort beslutsmöte. Beslutsmötet kan ibland vara ganska kort och kan låta som en kulspruta när ordförande klubbar ärenden i rask takt. Men självklart blir det anhalt om man begär ordet och vill diskutera någon fråga. Vi har i regel gruppledarmöte innan så vi har delgett varandra yrkandet etc. så alla kan ta del av dem.

Två ärenden är självklart på styrelsen bord varje möte. Talar om ekonomin och läget i pandemin.

När det gäller pandemin så är de glädjande att vi inte har en enda Covidpatient på våra tre sjukhus. Glädjande är också det stora projektet med tester som i gör på Universitetet. Ett unikt tilltag i Sverige och något man senare kommer att forska på. Det finns förstås många orsaker till att det går så bra för oss i Västerbotten förutom att vi Västerbottningar verkar vara duktiga på att hålla avstånd och tvätta händerna så ser man en av de stora orsakerna att vi haft ett mycket gott samarbete med Vårdhygien, Primärvården och kommunerna i förebyggande syfte.

Men när det gäller ekonomin går det sämre för Västerbotten. Fortsatt stora underskott och prognosen visar på ett underskott på över 700 miljoner förutsatt vi får täckt kostnader av staten gällande Covid annars blir det ännu större. Vi eftersöker nu i första omgången (gick iväg i går) drygt 65 miljoner. Men det som inte är tydligt från statsmakterna är om vi får kostnadsteckning för intäktsbortfallet. Vårt intäktsbortfall fram till juli månad är på dryga 130 miljoner. Så det är inga småslantar att spara on och kommer vi inte få dessa kostnader täckta av staten så kommer det synas direkt på årets resultat.

Dagordningen innehöll många yttranden till revisorernas granskningar, några motioner och ett och annat formaliaärende. Vi har under pandemin valt att skjuta fram interpellationer och motioner men nu beslutat att vi ska fortsätta med motioner och interpellationer, vilket är bra. Vi har ett antal interpellationer liggande och fler inkommer hela tiden. Så bra att börja beta av mängden.

En av frågorna som tilldrog sig min uppmärksamhet och som jag också tidigare insänt ett yrkande handlar om kosten på Lycksele lasarett. Tidigare har maten tillverkats tillsammans med Lycksele kommun, men kommunen har sagt upp avtalet. Så vid årsskiftet upphör nuvarande ordning. Så liggande förslag är dels att vi ska köpa mat från kommunen men också att frakta maten från NUS.

Jag la ett tilläggsyrkande på att vi även ska se över att kunna upphandla maten från det lokala näringslivet. I gruppmötet tyckte allianskamraterna samma så vi la fram ett gemensamt yrkande i saken. Och hör och häpna (jag måste nypa mig i armen) så bifölls det av majoriteten. Ni ser vad jag skriver. Den rödgröna majoriteten har bifallit att undersöka upphandling av maten på Lycksele lasarett. En strimma av hopp har tänts att majoriteten även kan tänka sig privata initiativ, hoppas det fortsätter när vi lyfter fram att BUP behöver fler aktörer för att hjälpa till att beta av vårdkön och andra möjligheter vi ser gällande andra aktörer som kan hjälpa till i vården. Som bekant så är det viktigare med kvalité för oss Kristdemokrater än vem som utför uppgiften. Andra partier borde också släppa på rädslan och ge andra aktörer möjlighet men bevaka att det sker på ett kvalitativt sätt.

En månad har gått

Av , , Bli först att kommentera 1

Nu har det gått en månad, lite mer till och med, sedan Sveriges kommuner och regioner krävde en ersättningsgaranti för kostnader kopplade till covid-19. Finansministern har flera gånger lovat att kommuner och regioner ska ersättas, men det finns inga garantier utan gäller bara ”i mån av medel”. Inga oklarheter kan få råda i detta läge.  

Sveriges kommuner och regioner (SKR) bedömer att det är tveksamt att regeringens ytterligare miljarder räcker ens för att täcka de uteblivna skatteintäkterna, när arbetslösheten ökar. De pengar som kommer är välbehövda men mer behövs för att hålla igång välfärden i kommuner och regioner. Konjunkturen faller snabbt och skatteunderlaget för 2020 är historiskt låg. SKR bedömer att det kan dröja fram till 2023 innan samhällsekonomin är i balans igen.

Regeringen har lovat att kommuner och regioner ska ersättas för alla kostnader kopplade till corona inom vård och omsorg, men det finns många detaljregler att ta sig igenom innan det är möjligt. Tanken från SKR är att regeringen ska garantera ersättning, vilket de också flera gånger lovat, istället för som nuvarande skrivning lyder att det sker ”i mån av medel”. Finansminister Magdalena Andersson har även menat att om det behövs mer medel till kommuner och regioner så fyller man bara på – men varifrån kommer dessa medel som verkar outtömliga? Kommer de från en ökad statsskuld eller ska pengarna tas från nånting annat. Och när det senare ska bestämmas hur mycket pengar enskilda kommuner och regioner ska få – hur säkerställer man vilka som korrekt har redovisat sina utgifter kopplade till krisen? Idag finns det för många frågetecken.

SKR vill även att ersättningen betalas ut med så lite administrativt merarbete som möjligt, då det annars skapar stora eftersläpningar. Inga oklarheter kan få råda i detta läge. Kommunerna och regionerna måste känna trygghet i att det de lägger på att hantera denna svåra situation inte ska orsaka svåra ekonomiska följder in i framtiden. I värsta fall står vi annars inför kommande storvarsel inom kommuner och regioner, där behoven i många verksamheter nu i själva verket är större än någonsin.

Att rädda människor

Av , , Bli först att kommentera 5

Att rädda företag är att rädda arbeten, vilket till syvende och sist handlar om att hjälpa människor, inte om att rädda pengarna i sig. Ekonomin är inte några rika kapitalister – det är allas våra jobb och försörjning.

Det debatteras flitigt ifall man verkligen kan ställa liv mot ekonomi, men det är ingenting vi heller ska göra. Vi behöver väga in båda delarna. Ekonomin är lätt att ta för given när allt rullar på och när lönen kommer in i plånboken varje månad. Oron däremot som växer just nu, kopplat till den egna försörjningen, till konkurser och arbetslöshet, riskerar ge negativa följder på hälsan. Riskerar leda till mänskligt lidande i form av depressioner, utanförskap och missbruk. Ingen vet när coronakrisen är över, men sannolikt kommer konsekvenserna leva kvar långt efter vi fått ordning på själva viruset i sig.

Ett antal veckor har nu gått sedan corona på allvar nådde Europa och vi ser tyvärr redan hur krisen medför ökad utsatthet för barn, ökad risk för misshandel innanför hemmets väggar, social isolering som i många fall orsakar stress och psykisk ohälsa. Vi har gjort rätt som stängt ned stora delar av samhället. Vi ska självklart rädda så många liv vi kan, undvika att sprida smitta och hålla nere trycket på vården. Men vi behöver även se och hantera de konsekvenser som nedstängning och isolering ger. Ofta är de kopplade till ekonomisk oro.

Från KDs håll presenterade vi häromdagen en budget för att hålla Sverige starkt även efter krisen, den som vill läsa på mer kan göra det här.

Använd nu långhelgens extra timmar till att videochatta eller ringa någon bekant som sitter hemma själv eller se om du kan hjälpa till på något vis, kanske med mathandlingen.

Önskar en riktigt fin valborgshelg!