Etikett: God och nära vård

Lösningen på hyrpersonal

Av , , Bli först att kommentera 5

Skriver i Alltinget tillsammans med kollegorna Malin Gabrielsson och Jimmy Lord att det finns en lösning på hyrpersonalproblematiken och den heter Svenska modellen.

Jag tänker så här:

På ett liknande sätt som på 1930-talet då arbetsmarknaden var kaotisk har sjukvården hamnat i en kaotisk situation som verkar omöjlig att ta sig ur. Tänk om den svenska modellen kan vara svaret återigen. Det är den väg LO och bemanningsföretagen i näringslivet valde år 2000 för att få till fungerande arbetsplatser, rättvisa lönevillkor mellan inhyrd och ordinarie personal samt en sund marknad. En modell som har tjänat branschen och arbetstagarna väl. Detta borde funka igen även inom vården.

Läs artikeln via länken här eller nedan:

 

Svenska modellen kan lösa kaoset med hyrpersonal i vården

Inhyrningen av sjukvårdpersonal har alla tecken på en marknad ur balans. Trots otaliga försök från regionernas sida att hitta balans så snarare ökar än minskar problemen.

Vår fråga är: Varför har inte den svenska modellen prövats – det vill säga kollektivavtal gällande inhyrd bemanning mellan vårdfacken och SKR.

Användandet av inhyrd bemanning för 2022 visar på en ökning med 25 procent mot 2021, eller 1 557 miljoner kronor. Totalt utgjorde kostnaden för hyrpersonal 4,8 procent av de totala personalkostnaderna, vilket är en ökning med 0,8 procentenheter sedan 2021.

Regionernas sjukvård kommer alltid ha behov av vikarier och extra personal vid arbetstoppar. Rätt använt så är inhyrd bemanningspersonal en bra möjlighet för regionerna att klara såväl bemanning som vårdkvalitet och god ekonomisk hushållning. Det förutsätter dock en sund marknad där den inhyrda personalen varken orsakar extra arbetsbörda för ordinarie personal eller osämja på grund av orimliga ersättningar.

På ett liknande sätt som på 1930-talet då arbetsmarknaden var kaotisk har sjukvården hamnat i en kaotisk situation som verkar omöjlig att ta sig ur – tänk om den svenska modellen kan vara svaret återigen. Det är den väg LO och bemanningsföretagen i näringslivet valde år 2000 för att få till fungerande arbetsplatser, rättvisa lönevillkor mellan inhyrd och ordinarie personal samt en sund marknad. En modell som tjänat branschen och arbetstagarna väl.

Med hjälp av den svenska modellen skulle villkoren för sjukvårdspersonal kunna jämnas ut mellan arbetsgivare och över landet. Pengar som idag går till orimligt höga inhyrningskostnader skulle istället gå till löneutveckling för alla inom branschen oavsett arbetsgivare.

Genom ökad andel fast personal på kritiska och strategiska tjänster, vilket möjliggörs genom mer likvärdiga lönevillkor, skulle vårdkvaliteten stärkas. Regionernas ekonomi och arbetsmiljö skulle stärkas genom att inhyrd bemanning tas in tillfälligt vid behov.

Det är inte möjligt att i en upphandling kräva kollektivavtal, däremot kollektivavtalsliknande avtal. Sannolikt skulle flertalet bemanningsföretag teckna kollektivavtal. Det blir också enklare att upphandla utifrån pris när en rimlig lönenivå är satt.

Inhyrd och fast anställd personal går idag sida vid sida och gör samma arbetsuppgifter, men med helt olika lön. Med en överenskommelse mellan vårdfacken och SKR så kan det finnas en ny möjlig väg att komma till en sund och fungerande marknad till gagn för alla parter.

Frågan är om Vårdförbundet och Läkarförbundet är intresserade av sådan modell?

___________

Malin Gabrielsson (KD), regionråd, Region Västmanland

Jimmy Loord (KD), regionråd, Kalmar län

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare, Region Västerbotten

Staten behöver vara med och bygga framtidens vård

Av , , 4 kommentarer 1

Idag skriver jag i Dagens Samhälle tillsammans med kristdemokratiska regionråd från landets alla hörn. Det finns ett stort behov av att bygga, renovera, bygga ut eller om sjukhus i hela landet för att framtidssäkra sjukvården. Pandemin har dock gjort planeringen och finansieringen mer osäker och risken är stor att investeringarna skjuts upp. Staten behöver därför vara med och delfinansiera investeringarna för att bygga framtidens sjukvård.

Under det senaste året har svensk hälso- och sjukvård tvingats genomföra en historisk omställning. Imponerande insatser har gjorts av vårdanställda på alla nivåer. Pandemin är inte över och vi får inte släppa garden, men redan nu måste vi börja planera för framtiden.

I stora delar av Sverige finns omfattande investeringsbehov vad gäller såväl renovering och utbyggnad som om- och nybyggnad av sjukhusfastigheter. Den pågående pandemin har gjort planeringen och finansieringen ännu mer osäker och framtidens moderna sjukhus riskerar att gå medborgarna förbi om vi inte vågar tänka nytt och annorlunda. Det är många miljarder som ska investeras i svensk sjukvård framöver och det kommer bli svårt att få ekvationen att gå ihop med vikande skatteunderlag och försämrad ekonomi på grund av coronakrisen.

Risken är stor att dessa investeringar skjuts på framtiden. Vi behöver framtidssäkra sjukhusen och då kan vi inte pausa utvecklingen bara för ett tillfälligt vikande skatteunderlag. Därför anser ett antal kristdemokratiska regionpolitiker att staten behöver vara med och finansiera delar av upprustningen av de svenska sjukhusen, på samma sätt som staten tog ett nationellt ansvar när hälso- och sjukvården byggdes ut på 1960- och 1970-talen.

Riktade statsstöd till större investeringar i sjukvården skulle vara ett sätt att stimulera svensk ekonomi efter den största ekonomiska krisen i modern svensk historia. Stora byggprojekt kan få i gång övriga delar av tillväxten och skapa en långsiktigt hållbar utveckling. På så sätt kan vi bygga det nya normala samtidigt som vi får de ekonomiska hjulen att rulla igen. Detta skulle gynna flera intressen och skapa en modern och personcentrerad vård.

Kristdemokraterna anser att regionerna ska avskaffas och staten ta över ansvaret för sjukvården. Detta är förhoppningsvis känt av de flesta. Men det är en omfattande reform som tar tid att genomföra. Mycket kan göras på kort sikt för att göra vården bättre för såväl patienter som personal. Vi har därför presenterat en lång rad förslag för att stärka vården här och nu. Att nationellt samordna regionernas investeringar i nya sjukhus är ytterligare ett sådant förslag.

De förändrade behoven i sjukvården beror på en rad olika faktorer. Flera av dessa kan härledas till nationellt drivna förändringsprocesser. Ett exempel på detta är arbetet med att stärka primärvården inom ramen för överenskommelsen om ”god och nära vård”. Ett annat exempel rör förändringar i vårdens nivåstrukturering, framför allt när det gäller ökad koncentration av den högspecialiserade vården. Vi måste förhålla oss till verkligheten, och Socialstyrelsen har sedan 2017 uppdraget att fatta beslut om högspecialiserad vård. Uppdraget bör utökas till att också godkänna, eller avslå, större investeringar i nya sjukhusbyggnader.

Vilka sjukhus som byggs, och för vilket ändamål, påverkar inte bara sjukvården i den egna regionen utan även i omkringliggande regioner, ibland i hela landet. Planering och investeringar i sjukhusbyggnader påverkar också förutsättningarna att göra nödvändiga omställningar. Kostsamma investeringar i byggnader som inte bidrar till ett rationellt sjukvårdssystem tränger också undan resurser för verksamheterna. Det finns just nu en historisk möjlighet att göra rätt inom svensk hälso- och sjukvård. Låt oss ta chansen att bygga en långsiktig hälso- och sjukvård, som klarar framtidens utmaningar på ett bättre sätt. Både nuvarande och framtida generationer förtjänar det.

Per Einarsson, regionråd (KD) och gruppledare Region Skåne
Anders Lundström, 
regionråd (KD) och ordförande Helsingborgs lasarett
Jennie Forsblom
, regionråd i opposition (KD) Region Gävleborg
Per Larsson, oppositionsråd (KD) och gruppledare Region Östergötland
Hans-Inge Smetana, gruppledare (KD) Region Västerbotten