Etikett: Hyrpersonal

Lösningen på hyrpersonal

Av Hans-Inge Smetana, 23 mars 2023 kl 06:42, Bli först att kommentera

Skriver i Alltinget tillsammans med kollegorna Malin Gabrielsson och Jimmy Lord att det finns en lösning på hyrpersonalproblematiken och den heter Svenska modellen.

Jag tänker så här:

På ett liknande sätt som på 1930-talet då arbetsmarknaden var kaotisk har sjukvården hamnat i en kaotisk situation som verkar omöjlig att ta sig ur. Tänk om den svenska modellen kan vara svaret återigen. Det är den väg LO och bemanningsföretagen i näringslivet valde år 2000 för att få till fungerande arbetsplatser, rättvisa lönevillkor mellan inhyrd och ordinarie personal samt en sund marknad. En modell som har tjänat branschen och arbetstagarna väl. Detta borde funka igen även inom vården.

Läs artikeln via länken här eller nedan:

Svenska modellen kan lösa kaoset med hyrpersonal i vården

Inhyrningen av sjukvårdpersonal har alla tecken på en marknad ur balans. Trots otaliga försök från regionernas sida att hitta balans så snarare ökar än minskar problemen.

Vår fråga är: Varför har inte den svenska modellen prövats – det vill säga kollektivavtal gällande inhyrd bemanning mellan vårdfacken och SKR.

Användandet av inhyrd bemanning för 2022 visar på en ökning med 25 procent mot 2021, eller 1 557 miljoner kronor. Totalt utgjorde kostnaden för hyrpersonal 4,8 procent av de totala personalkostnaderna, vilket är en ökning med 0,8 procentenheter sedan 2021.

Regionernas sjukvård kommer alltid ha behov av vikarier och extra personal vid arbetstoppar. Rätt använt så är inhyrd bemanningspersonal en bra möjlighet för regionerna att klara såväl bemanning som vårdkvalitet och god ekonomisk hushållning. Det förutsätter dock en sund marknad där den inhyrda personalen varken orsakar extra arbetsbörda för ordinarie personal eller osämja på grund av orimliga ersättningar.

På ett liknande sätt som på 1930-talet då arbetsmarknaden var kaotisk har sjukvården hamnat i en kaotisk situation som verkar omöjlig att ta sig ur – tänk om den svenska modellen kan vara svaret återigen. Det är den väg LO och bemanningsföretagen i näringslivet valde år 2000 för att få till fungerande arbetsplatser, rättvisa lönevillkor mellan inhyrd och ordinarie personal samt en sund marknad. En modell som tjänat branschen och arbetstagarna väl.

Med hjälp av den svenska modellen skulle villkoren för sjukvårdspersonal kunna jämnas ut mellan arbetsgivare och över landet. Pengar som idag går till orimligt höga inhyrningskostnader skulle istället gå till löneutveckling för alla inom branschen oavsett arbetsgivare.

Genom ökad andel fast personal på kritiska och strategiska tjänster, vilket möjliggörs genom mer likvärdiga lönevillkor, skulle vårdkvaliteten stärkas. Regionernas ekonomi och arbetsmiljö skulle stärkas genom att inhyrd bemanning tas in tillfälligt vid behov.

Det är inte möjligt att i en upphandling kräva kollektivavtal, däremot kollektivavtalsliknande avtal. Sannolikt skulle flertalet bemanningsföretag teckna kollektivavtal. Det blir också enklare att upphandla utifrån pris när en rimlig lönenivå är satt.

Inhyrd och fast anställd personal går idag sida vid sida och gör samma arbetsuppgifter, men med helt olika lön. Med en överenskommelse mellan vårdfacken och SKR så kan det finnas en ny möjlig väg att komma till en sund och fungerande marknad till gagn för alla parter.

Frågan är om Vårdförbundet och Läkarförbundet är intresserade av sådan modell?

___________

Malin Gabrielsson (KD), regionråd, Region Västmanland

Jimmy Loord (KD), regionråd, Kalmar län

Hans-Inge Smetana (KD), gruppledare, Region Västerbotten

Ökade kostnader för hyrpersonal.

Av Hans-Inge Smetana, 5 mars 2023 kl 18:53, Bli först att kommentera

Regionernas kostnad för hyrpersonal ökar ständigt. För några år sedan jobbade man tillsammans med SKR och fick ner behovet och målet var att regionerna skulle ligga runt 2 % utav den egna personalkostnaden. Många regioner klarade det målet men Region Västerbotten är långt därifrån. Vi ligger på ca det dubba.

Kostnaden för inhyrda sjuksköterskor och läkare ökade med 1,6 miljarder förra året mot 2021 i hela landet. För bemanningsanställda sjuksköterskor ökade kostnaderna från 2,4 miljarder till 3,4 miljarder och för inhyrda läkare från 3,7 till 4,3 miljarder.

I regionerna Blekinge, Gotland Jämtland/Härjedalen, Norrbotten och några till var kostnaderna dubbelt så höga som året innan. Så var det dock inte för Västerbotten för vi har legat på hög nivå hela tiden.

Det är bekymmersamt när slantarna går iväg till hyrpersonal istället för att man kan få till lönenivåerna och arbetsvillkoren i bredd över alla anställda. Samtidigt som vi inte klarar oss utan hyrpersonal för att upprätthålla vården.

Dålig måluppfyllelse

Av Hans-Inge Smetana, 1 oktober 2020 kl 15:25, Bli först att kommentera

Idag har kristdemokratiska kollegan Betty-Ann Nilsson haft möte i hälso- och sjuvårdsnämnden, där hon är vår ledamot. Inför mötet hade vi som företräder KD i Region Västerbotten noggrant synat de rödgrönas styre, med anledning av den delårsrapport som kom nyligen och som visade på väldigt låg måluppfyllelse. Varför ökar hyrpersonalskostnaderna? Varför brister den politiska översynen över ekonomi? Vi vill trots allt lämna över en vård som fungerar även för kommande generationer!

Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) basar över vårdverksamheterna i länet och har gått med stora underskott under många år – långt innan någon pandemi dök upp. Sedan tidigare har Kristdemokraterna yrkat att verksamheter som överskrider budget bör redogöra för nämndens ledamöter hur man arbetar för att komma i ekonomisk balans. Idag yrkade vi detta på nytt, i kombination med fler förslag. Det är illa att politiken inte ges någon redovisning av hur det går för de enskilda verksamheterna. Vi gick trots allt till val på att inte slösa med medborgarnas skattepengar. De rödgröna verkar vara av en annan åsikt.

Regionen måste få till en dialog mellan verksamheterna och politiken, så att den ekonomiska situationen till slut vänds. Vi kan inte lämna över detta till kommande generationer – de förtjänar också en vård som fungerar. Även regionens revisor har påpekat att HSN måste agera när det gäller budgetar som inte hålls. Man har en beslutad ekonomisk omställningsplan, men enbart 67% av planen ska uppfyllas. Vad händer med de övriga 33%?

Bland annat ökar kostnaderna för hyrpersonal trots regionens mål om motsatsen. I många av landets regioner har man lyckats krympa kostnaderna för hyrpersonal under året. Vi yrkade därför idag att regionen tar fram nya arbetssätt för att komma till bukt med detta, samt att det är dags att klargöra hur vårdskulden ser ut så vi vet var prio ska läggas när pandemin nu börjar lätta.

Det handlar om fyra och en halv miljard (!) kronor som hälso- och sjukvårdsnämnden basar över, som skattebetalarna inte får någon insyn i.

För att inte nämna våra hjältar inom vården – de förtjänar en långsiktigt hållbar arbetsplats som inte lappar och lagar eftersom.

Upphandlingar och fullmäktige

Av Hans-Inge Smetana, 22 september 2020 kl 16:50, Bli först att kommentera

Idag har jag och Betty-Ann Nilsson, Kristdemokraternas ledamot i hälso- och sjukvårdsnämnden här i Västerbotten, haft ett intressant möte med upphandlingschefen i regionen, Tommy Svensson.

Vi ställde frågor bl.a. kring vad som händer i frågan om måltider vid Lycksele lasarett. Avtalet med Lycksele kommun är uppsagt och regionen har tagit fram två alternativ: ”cook and chill” där mat lagas på NUS, kyls ned, fraktas och värms upp, eller steamplicity där mat ångas varm.

Vi Kristdemokrater la för några veckor sedan fram ett tilläggsyrkande – och fick gehör – för ett tredje alternativ: att se ifall någon privat aktör, ex. ett hotell eller restaurang, kan ta över måltidsservicen. Frågan behöver lösas och det ganska snart, så vi är glada att man breddar tänket även utanför egen regi.

Vi fick även en genomgång kring det nya inköpssystemet som är på väg att tas fram, så att regionen bättre kan föra statistik över vad som köps och hur pengarna används. Det är viktigt, medborgarnas skattepengar ska användas på bästa sätt!

På eftermiddagen blev det regionfullmäktige, där vi i KD lagt fram fyra interpellationer:

Varför ökar Region Västerbottens kostnad för hyrpersonal?
Har våra KOL-patienter i Västerbotten en personcentrerad vård?
Insatser för jämlik och rättvis barnhälsovård.
Utrustning vid länets öronmottagningar.

På grund av reducerade fullmäktige under året har många interpellationer lagts på hög och vi hann tyvärr inte lyfta dem alla. Jag följde detta via länk idag, men kollegorna Betty-Ann Nilsson och Veronica Kerr representerade våra kloka idéer i debatterna!

Titta norrut

Av Hans-Inge Smetana, 17 september 2020 kl 07:13, Bli först att kommentera

De svenska regionerna hade en gemensam målsättning att vara oberoende av hyrpersonal senast 1 januari 2019, ett mål som aldrig var riktigt nära att nås då. Men sedan dess har många regioner ryckt upp sig. I hela landet har kostnaderna minskat med 3,5 procent under första halvåret i år, jämfört med samma period 2019.

Region Västerbotten däremot har sett ökade kostnader för hyrpersonal under året, hela 5,3%. Krafttag behöver tas och nu måste man prova nya grepp för att komma till bukt med frågan. Hyrpersonalen gör såklart många gånger att bra jobb. Men det påverkar kontinuiteten om patienterna möts av olika ansikten vid varje besök. Det kostar dessutom skattebetalarna stora summor när vården tvingas betala dyrt för att få scheman att gå ihop.

Efter att grannregionen i norr under många år sett ökande kostnader för hyrpersonal och slutligen betalade en rekordsumma för hyrpersonal 2018, har man nu i Norrbotten lyckats halvera sitt intag av stafettsköterskor under årets första halvåret. Därmed minskade kostnaden för hyrsjuksköterskor med nio miljoner kronor jämfört med samma tid ifjol, alltså en halvering.

Minskningen såg likadan ut under både det första och andra kvartalet, så det kan inte förklaras av covid-19. Man har gjort ett aktivt och tydligt rekryteringsarbete, samt omfördelat personal och sett över sina arbetssätt.

Vi borde titta norrut och dra lärdomar.

AGERA NU, RÖDGRÖNA!

Av Hans-Inge Smetana, 12 augusti 2020 kl 07:51, Bli först att kommentera

Jag har skrivit om det tidigare både på bloggen och tillsammans med partikollegor i tidningarnas debattartiklar. Men vilken slags arbetsgivare vill Region Västerbotten egentligen vara? Är de rödgröna i makten verkligen nöjda med den utveckling vi ser? Att gång på gång höra om anställda som säger upp sig, fler för varje år, borde väl vara tillräckligt för att agera?

Att en tredjedel av de anställda på förlossningen, BB och specialistmödravården på NUS – 17 av omkring 50 – har sagt upp sig sedan januari i år är oroväckande. Genast behöver vi reda ut vad det beror på och hur vi kan vända utvecklingen och skapa arbetsplatser där de anställda faktiskt trivs och utvecklas.

De anställda varnar om en ansträngd bemanningssituationen sedan en längre tid tillbaka, och att man därför helt enkelt inte orkar arbeta heltid. Stress, sömnlösa nätter och ”en klump i magen när man går till jobbet”. Och en känsla att man inte får betalt för sitt arbete värdigt de kompetenser man har.

Under många år har olika avdelningar inom Region Västerbotten haft det allt svårare att rekrytera och, desto viktigare, behålla personal. Behovet av hyrpersonal har ökat, så uppenbarligen tycker många att det är bättre att jobba åt en annan huvudman än regionen.

I regionplanen står det fastställt att Region Västerbotten ska vara en god arbetsgivare. Att sätta på pränt vilken slags arbetsgivare man vill vara är ett första steg, men det avgörande är de handlingar man sedan utför i praktiken.

Etikett: Hyrpersonal

Lösningen på hyrpersonal

Ökade kostnader för hyrpersonal.

Dålig måluppfyllelse

Upphandlingar och fullmäktige

Titta norrut

AGERA NU, RÖDGRÖNA!

Presentation

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Läs mina tidigare bloggar

Sök

Nytt från vk.se