Etikett: RUT

Regeringens skattetryck på oss medborgare

Av , , Bli först att kommentera 10

Regeringen ändrar en hel del skatter och som befarat är det fler skatter som tillförs än plockas bort. Men det vet vi ju är den rödgröna melodi. Företagen som är grunden för Sveriges ekonomi är inte lika entusiastisk till att det blir dyrare att anställa, högre skatter etc.

Väljer att punkta upp förändringarna rakt upp o ner. Kommentarer kommer längre fram. Och det är inte bara som jag hittat på utan är fakta från Finansdepartementet.

Sänkt subventionsgrad i ROT-avdraget

Subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster från ett företag och när en anställd får ROT-tjänster som förmån sänks från 50 procent till 30 procent. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 5,57 miljarder kronor 2016.

Sänkt skatt för pensionärer

Det förhöjda grundavdraget för äldre justeras så att personer över 65 år inte beskattas högre än löntagare yngre än 65 år för inkomster upp till 10 000 kronor i månaden. Skatten sänks även för äldre med inkomster upp till 20 000 kronor i månaden. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 1,87 miljarder kronor 2016.

Avtrappning av jobbskatteavdraget

Jobbskatteavdraget trappas av för arbetsinkomster över ca 50 000 kronor/månad. Jobbskatteavdraget är därmed helt avtrappat för arbetsinkomster över ca 123 300 kronor/månad (vid genomsnittlig kommunalskattesats). Skatteintäkterna beräknas öka med 2,71 miljarder kronor 2016.

Sänkt tak och slopade tjänster i RUT-avdraget

Matlagning och bartendertjänster ska inte omfattas av RUT-avdraget. RUT-avdraget för städarbete eller annat rengöringsarbete ska endast omfatta enklare arbete samt flyttstädning och inte tjänster som poolrengöring. Taket för RUT-avdraget halveras till 25 000 kronor per person och år för dem som inte har fyllt 65 år vid årets ingång. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,09 miljarder kronor 2016.

Slopad nedsättning av socialavgifterna för unga

Nedsättningen av socialavgifterna för unga föreslås upphöra den 1 juni 2016 istället för den 1 juli. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,39 miljarder kronor 2016 i jämförelse med tidigare förslag.

Särskild löneskatt för äldre

Särskild löneskatt införs på ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men under hela året har uppburit hel allmän ålderspension. Skatten bestäms till 6,15 procent. Ett förslag om särskild löneskatt för äldre med 5,6 procent fanns med i budgetpropositionen för 2015. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,77 miljarder kronor 2016.

Begränsad uppräkning av gränsen för statlig inkomstskatt

Den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2016 räknas inte upp. Skatteintäkterna beräknas öka med 1,67 miljarder kronor. Jämfört med förslaget inför budgetpropositionen för 2015 innebär nuvarande förslag att den nedre skiktgränsen inte sänks.[1] Uppräkningen av den nedre skiktgränsen för 2017 bör begränsas till konsumentprisindex plus en procentenhet. Skatteintäkterna beräknas öka med 1,13 miljarder kronor.

Höjd beskattning för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring

Schablonavkastningen vid sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter. Schablonavkastningen ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 2 miljarder kronor 2016.

Höjd energiskatt på drivmedel

Höjd energiskatt på bensin, dieselbränsle och för vissa biodrivmedel. För bensin höjs energiskatten med 48 öre per liter och för dieselbränsle med 53 öre per liter exklusive mervärdesskatt. Jord- och skogsbruket föreslås få en treårig nedsättning av koldioxidskatten med 27 öre per liter utöver kompensationen för de föreslagna skattehöjningarna för diesel. Den nuvarande årliga omräkningen av energi- och koldioxidskattesatserna för bensin och dieselbränsle föreslås förutom KPI-utvecklingen också beakta utvecklingen av BNP genom en schablonuppräkning med två procentenheter. Förslagen beräknas öka skatteintäkterna med 3,82 miljarder kronor 2016.

Undantag för mervärdesskatteplikt för vissa posttjänster

Ett undantag från skatteplikt för vissa posttjänster samt för frimärken införs i mervärdesskattelagen. Förslaget innebär att vissa posttjänster, i första hand de som används av privatpersoner, undantas från mervärdesskatt. Bakgrunden är att Sverige i april 2015 har fällts av EU-domstolen för att inte ha infört något sådant undantag. Förslaget beräknas minska skatteintäkterna med 0,17 miljarder kronor 2016.

Slopad skattereduktion för gåvor

Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet slopas den 1 januari 2016, vilket beräknas öka skatteintäkterna med 0,25 miljarder kronor.

Skattefrihet för ideell secondhandförsäljning

Ideella föreningars och registrerade trossamfunds verksamhet med försäljning av skänkta varor ska vara skattefri.

Slopad avdragsrätt för förvaltningsutgifter

Avdragsrätten för förvaltningsutgifter i inkomstslaget kapital slopas. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,18 miljarder kronor 2016.

Anpassning av investeraravdraget till nya EU-riktlinjer

Investeraravdraget anpassas till EU-rätten, så att avdrag i fortsättningen endast får göras av oberoende förvärvare. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 18 miljoner kronor 2016.

Höjd koldioxidskatt för uppvärmningsbränslen i vissa sektorer

Koldioxidskatten för uppvärmningsbränslen i vissa sektorer justeras och höjs stegvis 2016 och 2018 till den generella skattenivån. På grund av justeringen minskar skatteintäkterna i förhållande till den av riksdagen beslutade budgeten med 0,28 miljarder kronor 2016 och 2017.

Förändrat undantag från skatteplikt för elektrisk kraft

Undantag från skatteplikt för el som framställts i vindkraftverk begränsas och samordnas med nya regler som gäller för annan elproduktion. Förslaget utvidgar undantaget så att det omfattar vissa aktörer som tidigare varit utestängda från skattefriheten eftersom de säljer el. Förslaget föreslås träda ikraft den 1 juli 2016 och beräknas öka skatteintäkterna med 0,10 miljarder kronor 2016 (0,19 miljarder kronor per år på helårsbasis).

Slopande av den s.k. slussningsregeln i mervärdesskattelagen

Den särskilda avdragsregeln vid koncerninterna tillhållanden av tjänster som innebär att mervärdesskatt är avdragsgillt inom koncernen även om det företag som tillhandhåller tjänsten självt inte har rätt till avdrag slopas. Slopandet beräknas öka skatteintäkterna med 54 miljoner kronor 2016.

Av riksdagen tidigare beslutade ändringar

• Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,36 miljarder kronor 2016.

• Höjda försenings- och kontrollavgifter. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 0,11 miljarder kronor från 2016.

Ska dom få finnas kvar?

Av , , Bli först att kommentera 10

För mig är svaret JA. Det jag tänker på är alla de företag med många arbetstillfällen som startat och är verksam tack vare RUT-avdraget.

Som bekant är inte alla partier eniga om vikten av detta. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill begränsa eller ta bort Rut-avdraget för hushållsnära tjänster. Nu råder stor oro bland företagare och anställda i branschen. ”Försvinner RUT försvinner mitt företag”, säger Irina Swahn, grundare av städföretaget Hemänglarna i Karlstad.

Se hela Webb-inslaget här.

Två Rutor!

Av , , 4 kommentarer 9

I går hade jag förmånen att känna till två som hade namnsdag. En av dem gratulerade jag i går och den andra vill jag gratulera idag på detta sätt.

Den jag gratulerade i går är min mor som heter Ruth och i o m det hade namnsdag igår. Hon är värd alla gratulationer och uppmuntran man någonsin kan ge.

Den andra som jag vill gratulera som också hade namnsdag igår kan jag faktiskt tycka synd om. Hon är misstrodd och mobbad. Ja jag tycker riktigt synd om henne. Många människor anser så respektlöst att det vore bättre om hon inte fanns. Många tycker att hon är orättvis medan hon gör så gott hon kan även i den delen ur ett jämställdhetsperspektiv.

Nåt jämställdhetstänk till förmån för henne finns inte. Hade hon varit en man hade hon nog klarat sig betydligt bättre. Hon har ett syskon som är man som ingen ifrågasätter. Ändå hjälper hon och finns till för många människor. Hon är t o m bättre på att hjälpa folk i arbete än den myndighet vi har för ändamålet i landet. Men hon hjälper företrädelsevis kvinnor i arbete. Och samma sak här, hade hon hellre som sin bror satsat på att hjälpa män hade hon nog varit mer politisk korrekt.

Hon är så illa omskriven att hon t o m är uppe på partiledarnas bord för diskussion. Och som vanligt så säger Löfven att han inte gillar henne. Men i samma andetag säger han att nog ska vi kanske behålla henne ändå. Det kan ju finnas vissa som ändå giller henne och tänk om de inte kommer rösta på mej om jag tar bort henne för då kan jag ju inte bli statsminister.

Så nej hon måste nog bli kvar även om många i mitt parti hellre vill ha bort henne så måste jag övertyga dem om att jag vill bli statsminister och då måste vi ”köpa” svenska folkets röster för annars röstar de inte på oss.

Jag talar förstås om Rutavdraget. En reform som införts av Alliansregeringen som bidragit till att tjänstesektorn med hushållsnära tjänster har ökat markant. Men framför allt har vi fått mycket av detta svarta arbete legalt och vitt i o m denna reform.

Att den sistnämnde Rut inte kan mäta sig med den första Ruth jag nämnde är fullständigt klart. Men förstår inte varför denna Rut ska vara så illa omtyckt. Hon är ju verkligen bra för samhället.

Individens egna val!

Av , , 14 kommentarer 11

Det känns skönt att vi har en alliansregering som förstår det civila samhällets vikt och individens egna möjligheter.

Tänk om vi haft en vänsterregering. Vem ska Löfven samregera med? Inte blir det egen majoritet. Inte vill heller hans samarbetspartier V o MP bara sitta stilla som röstboskap i Riksdagen. De vill ju vara med i regeringen och den ståndpunkten har jag all respekt för.

Men då infinner sig många funderingar. Dom är ju osams om det mesta. Hur skulle en sån regering fungera? Ta bara skatterna. Pagrotsky har fått uppdraget att utreda skattepolitiken inom S. Och vad blev det av saken? Jo hans slutsatser är att vi inte kan ta bort RUT och ROT för folk har vant sig med att det finns. Sedan säger han att jobbskatteavdragen kan vi inte heller ta bort för denna skattenivå har folk vant sig att leva efter.

Alltså det han säger är att alliansen politik inte är så dumt. Hur ska man sen kunna kritisera den?

V däremot är ju tydligt. Mer pengar åt staten. Mer makt åt staten! Mindre makt åt den enskilda människan etc. Och de vill höja skatten med ca 54 miljarder. Får vi ett bättre samhälle med mer statlig makt och mindre val för den enskilde?
Behöver jag säga: Jag hurrves….

RUT ger vita jobb- gratis

Av , , 2 kommentarer 3

Ännu en retorisk fråga som vi hör i debatten ska vi ta död på med fakta. T o m att Mona Sahlin tog upp det i utfrågningen igår. Hon har tydligen inte tagit del av vad Konjunkturinstitutet sagt.

Enligt deras bedömningar så kostar inte RUT- avdraget någonting för staten. KI menar att det inte finns några statsfinansiella skäl att avskaffa RUT-avdraget.
 
Detta är bra att ha med sig i debatten. De rödgröna hävdar ju att regeringen lägger 1,3 miljarder på RUT-avdraget. Det är pengar som de rödgröna hellre vill lägga på välfärden. De har räknat ut att 1,3 miljarder motsvarar närmare 3000 heltidstjänster i hemtjänsten eller barnomsorgen. Men om det inte kostar något, går det ju inte heller att lägga pengarna på en annan reform.
 
Erik Mellander, ställföreträdande chef för IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), säger: Mitt intryck är att invändningarna mot RUT inte i första hand är ekonomiska.
 
Rot går bra för de rödgröna för det gynnar ofta män men sånt som gynnar kvinnors företagande det vill man plocka bort. Men man pratar vackert om jämställdhet men lever själv inte upp till det.
 
Så nog är det luft i oppositionen budget. För om kostnaden inte finns vart ska man då ta pengarna ifrån när man redan lovat ut dem. Men det är som vanligt friska löften av dem som inte har en krona att fördela. Vi får se på söndag vem som kan fördela pengarna.

Rör inte RUT!

Av , , Bli först att kommentera 3

Möjligheten att köpa hjälp i hemmet till låga priser har gett tusentals familjer i Sverige mer tid tillsammans. Dessutom har avdraget för hushållsnära tjänster (RUT) gett flera tusen nya jobb.

Nu hotas familjernas frihet av den rödgröna oppositionen som vill göra det till en lyx förunnat ett fåtal rika individer att få hjälp med städning, tvätt eller trädgårdsarbete.

RUT hjälper många människor att få ihop vardagen. Sju av tio som idag använder sig av möjligheten att få hjälp i hemmet är låg- eller medelinkomsttagare.

Det är både äldre personer och stressade barnfamiljer som betalar för möjligheten att få mer tid och kraft över till mer än snöröjning, städning och diskning.

 

 

Rör inte RUT!

 

Ge familjerna mer tid tillsammans!