Alla skolor ska vara bra skolor och all barn och ungdomar har rätt till en god och likvärdig utbildning. Det innebär att alla elever ska ha samma möjlighet att lyckas i skolan, oavsett ens föräldrars socioekonomiska bakgrund och var man bor.
Därför måste resurser fördelas till skolorna utifrån elevers behov. Det kanske framstår som en självklarhet, men är det på intet sätt. De flesta kommuner fördelar pengar till skolorna huvudsakligen utifrån hur många elever de har, utan att ta hänsyn till elevgruppens behov. Det tycker vi är felaktigt och väljer därför att inte göra så i Umeå kommun, det är behoven som ska styra. Enligt Skolverkets rapport från 2009”Resursfördelning utifrån förutsättningar och behov” så finns en generell tilläggsresurs som förskolor och skolor får utifrån dess socioekonomiska struktur.
Detta sker i ungefär var femte kommun när det gäller förskolan, i ungefär var fjärde när det gäller grundskolan och i ungefär var tionde när det gäller fritidshem. Det innebär att resurserna inte differentieras tillräckligt mycket med tanke på de stora skillnader som finns i förskolor och skolors förutsättningar för sin verksamhet. Skolverket anser således att det nuvarande systemet bidrar till att öka ojämlikheten i den svenska skolan. Det får inte fortsätta och vi socialdemokrater anser att skollagen därför måste ändras.
Utbildning är nyckeln till människors frihet att forma sina egna liv, men även till framtidens jobb och att Sverige kan fortsätta vara konkurrenskraftig. Om företag ska kunna klara av att utvecklas måste deras anställda också kunna göra det. En kunskapsbaserad ekonomi förutsätter en skola där alla barn lyckas. Tyvärr har vi den senaste femårsperioden sett försämrade resultat i skolan och att Sverige tappar i internationella kunskapsmätningar.
Sverige liknar nu mer Tyskland och USA, snarare än Finland, Danmark och Norge när det gäller betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund. Ökad skolsegregation är en stor förklaring till sjunkande kunskapsresultat.
Vi Socialdemokrater har därför formulerat tre nya utbildningspolitiska mål. Två av dem för skolsystemet och ett för högre utbildning. Detta förordas även av OECD.
Vårt självklara mål är att alla elever ska nå målen i grundskolan och på vägen dit vill vi att andelen elever i grundskolan som inte är behöriga att påbörja ett av gymnasieskolans nationella program till år 2020 ska halveras från idag 12 till 6 procent. När det gäller gymnasieskolan är vårt mål att alla före 25 års ålder ska ha en fullständig gymnasieexamen. På vägen dit vill vi halvera andelen unga mellan 18 och 24 år som inte har en gymnasieexamen eller studerar för att få det från idag drygt 10 till 5 procent till år 2020. Målet för högre utbildning är att hälften av 30-34 åringarna ska ha genomgått en minst tvåårig högre utbildning år 2020 och det kan vara både högskola och/eller yrkeshögskola.
För att nå dessa mål behövs investeringar i utbildning, ökad likvärdighet i skolan och reformer för att höja kunskapsnivån, endast så har vi möjlighet att möta framtids utmaningar och rusta våra unga.
Hans Lindberg (s)
