Fler unga har jobb och bättre ekonomi rapporterade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, då de överlämnade en rapport till regeringen i fredags. Rapporten är en sammanställning av flera myndigheters statistik och kartlägger ungas situation område för område. Det är naturligtvis intressant för oss kommunpolitiker att ta del av rapporten och skapa oss en bild av hur vårt lands unga har det, för att sedan bryta ned det på lokal nivå.

I rapporten ”Ung idag 2016”  konstateras det t ex att fler unga kan klara sig på sin inkomst, fler studenter tycker att studiebidraget räcker och att fler unga har jobb. Det konstateras att såväl arbetslösheten som långtidsarbetslösheten bland unga sjunker. Vi kan se att både skulder och betalningsanmärkningar och anmärkningar och vräkningar minskar. Mellan 2012 och 2015 minskade t ex  antalet vräkningar från 456 till 157 bland unga människor. Överlag uppger unga även att de mår bra.

Rapporten visar även på orosmoln, de som jag fastande för är:

• De unga som har det svårast på arbetsmarknaden är utrikesfödda.
• Gruppen unga som varken studerar eller arbetar minskar inte
• Unga har svårt att få bostad.
• En allt för stor grupp unga inte har gymnasiebehörighet
• En femtedel av de unga har problem med oro, ängslan och ångest. Det är framförallt tjejerna, nästan dubbelt så många, som uppger dessa symptom.

Jag är särskilt glad över att regeringen i slutet av förra året tillsatte Inger Ashing som nationell samordnare för unga som varken arbetar eller studerar. Även om trenden för Sveriges unga är positiv idag har vi en hel del att ta tag i för att ungas situation ska bli ännu bättre. Det här är utmaningar som vi måste ta oss an även på lokal nivå.

Igår kom Civilminister Ardalan Shekarabi till Umeå för att presentera regeringens vårbudget. Inledningsvis konstaterade han att utsikterna för den svenska ekonomin är goda. Tillväxten är hög, arbetslösheten faller och det stora budgetunderskottet efter den förra alliansregeringen har minskat kraftigt. (se bild 1)

Den stora satsningen i regeringens budget handlar om ett permanent tillskott till kommuner och landsting på 10 miljarder/år. För oss i kommunerna var det sannerligen en glädjens dag. För Umeå kommun innebär det, enligt regeringens preliminära beräkning, drygt 49 miljoner kronor 2017 och för Västerbottens läns landsting innebär det enligt de preliminära beräkningarna drygt 57 miljoner kronor 2017. Det ger oss mycket bättre förutsättningar att klara våra åtaganden inom välfärden. Under alliansregeringens år vid makten kan vi konstatera att antal sysselsatta inom välfärden blev markant färre. (Se bild 2). Det vill vi Socialdemokrater nu ändra på. En pålitlig välfärd, som omfattar alla såväl gammal som ung och fattig som rik, är en central del av den svenska modellen.

En annan viktig del i vårbudgeten handlar om migration och integrationspolitiken. Regeringen är fullt medvetna om att med fler asylsökande följer även fler avslag i asylärenden. För att möta behovet av ett fungerande återvändandearbete föreslår regeringen därför att Migrationsverket tillförs mer resurser. Men det krävs även insatser för att underlätta etableringen så medel avsätts även för bland annat språkinsatser och kompetenskartläggning för asylsökande samt validering för nyanlända. Regeringen vill även inrätta ett nytt snabbspår för nyanlända entreprenörer. Även Polisen ges ökade resurser, man förstärker närpolisen och prioriterar arbetet mot hatbrott. Även arbetet mot terrorism förstärks bland annat genom att Säkerhetspolisen ges utökade resurser. Därutöver ges Migrationsverket förstärkta resurser för att öka säkerheten på asylboenden.

Jag är oerhört glad över att regeringen i sin vårbudget prioriterar det gemensamma samhällsbygget före stora skattesänkningar och att man fokuserar på de direkta utmaningar som vårt land står inför. Regeringen kallar vårpropositionen just för ”Samhällsbygget – ansvar, trygghet och utveckling”. I vårbudgeten fortsätter regeringen att hantera flyktingsituationen och pekar ut inriktningen för framtiden där samhällsbygget går före nya skattesänkningar. Med den svenska modellen som grund och moderniseringen som verktyg ska vi ta oss an vårt lands utmaningar. Arbetslösheten ska bekämpas, kunskapsresultaten i skolan ska stärkas och klimatutsläppen ska minska.

Jag fick även under dagen tillfälle att käka en lunchsmörgås och prata om för Umeå viktiga tillväxtfrågor med Civilminister Ardalan Shekarabi.

I Umeå kommun har vi nu gått in i en mer intensiv fas när det gäller arbetet inför 2017 års budget. En del av budgetberedningens arbete handlar om att se över de av kommunen ägda fastigheterna, har kommunen ett fortsatt behov av lokalerna och om det finns outhyrda lokaler som bör säljas. Vi har kunnat konstatera att outhyrda lokaler faktiskt kostar kommunen en hel del. Därför finns det rutiner i kommunen att utreda det fortsatta behovet av lokalerna och om det inte finns behov om de ska säljas. Kommunen har behov av att frigöra kapital för att kunna fortsätta utvecklas.

Inom ramen för dessa rutiner har tjänstemännen nu behandlat frågan om Scharinska Villan. Då inte någon verksamhet i kommunen kunnat uttrycka att det är intresserade av lokalerna ska fastigheten ut till försäljning. Detta ärende var upp på kommunstyrelsens arbetsutskott förra veckan. Vi Socialdemokrater menade då att det fanns en hel del övervägande kring denna fastighet som behövde göras.

Scharinska Villan har ett kulturhistoriskt värde och är en av Umeås kanske viktigaste byggnader. Det är en patriciervilla ritad av Ragnar Östberg som uppfördes1904–1905 för Egil Unander- Scharins familj. Huset uppfördes av byggnadsfirman AB Jakobsson & Eriksson som tidigare även byggt stadskyrkan efter branden. Ansvarig byggmästare var Per Eriksson, som suttit i stadsfullmäktige tillsammans med Unander-Scharin. Fram till 1950-talet inhystes även familjeföretaget AB Scharins Söner i fastigheten. Sedan 1960-talets början har byggnaden ägts av oss i Umeå kommun och vi har framförallt upplåtit den för förenings- och kårverksamhet.

Scharinska Villan har nu renoverats enligt byggnadsminnesförklaringen. Den utvändiga renoveringen av bland annat tak, fasad och entrébroar, startade i september 2013. Det inre renoveringsarbetet påbörjades 31 januari 2014 och färdigställdes i mars 2015. Under tiden den inre renoveringen pågått har ingen verksamhet bedrivits i huset.I renoveringsarbetet har gamla metoder och arbetssätt använts av entreprenörer och konsulter som har god kännedom om antikvariska arbeten. Länsstyrelsen har godkänt alla antikvariska arbeten i huset.

Umeå studentkår, som hyrt Scharinska Villans lokaler av Umeå kommun sedan 1960-talet, har sagt upp hyresavtalet med Umeå kommun. Faktum kvarstår att ingen av kommunens verksamheter har behov av lokaler i Scharinska Villan varför den enligt rutin skall ut till försäljning. De kulturhistoriska värden av fastigheten gör dock att ärendet är speciellt. Vi vet att det kommunägda AB Bostaden som har sina lokaler i fastigheten bredvid redan idag förhyr från Scharinska Villan. Vi Socialdemokrater kommer därför tillsammans med Miljöpartiet föreslå att Scharinska Villan säljs till AB Bostaden.  Kommunen har behov av att frigöra resurser och förbättra ekonomin, en försäljning av Scharinska Villan till Bostaden skulle vara en mycket bra lösning. Genom att sälja till Bostaden kommer fastigheten med dess kulturhistoriska värden att fortsätta vara i kommunens ägo dock via vårt bolag.

Det är klart att det är roligt att kulturskribent Leif Larsson uttrycker förtroende för mig och vill att jag ska ”ta makten”. Dock blir jag lite chockad över den demokratisyn som Larsson uppvisar i sin kommentar.

Jag skulle aldrig -som Larsson verkar tycka att jag borde gjort- kunna köra över mitt eget partis nominering till INAB och” gripa makten”. Demokrati är för mig viktigt och jag har stor respekt för demokratiskt fattade beslut.

Att han sedan har mage att påstå att jag borde ha tagit tillfället i akt och agerat då Lennart Holmlund var i blåsväder kring kommentarer på en blogg gör mig illamående. Han skriver ”när Holmlund för ett ögonblick låg på rygg som en felvänd sköldpadda kunde Lindberg gått in och fockat Holmlund och själv tagit greppet om t ex INAB…” Det är inte bara en bristande demokratisyn som Larsson uppvisar utan även en bristande människosyn. Lennart Holmlund har gjort mycket gott för Umeå under sin tid som kommunstyrelsens ordförande, han fortsätter nu göra ett bra jobb på de få uppdrag han har kvar.

Larsson påstår att jag inte förstod att ”ta greppet om makten”, kanske är det så att det är Larsson som inte förstår politik och demokrati och har en märklig människosyn.

I morse besökte jag tillsammans med Andreas Lundgren (S) ordförande i Individ- och familjeomsorgsnämnden IOGT-NTO:s verksamhet Medmänniska på ”Bakfickan”. Bakfickan är en oerhört viktig samlingspunkt för många socialt utsatta i Umeå och där utförs ett viktigt ideellt arbete. Socialt utsatta människor får genom verksamheten ett sammanhang.

Föreningen vänder sig till missbrukande vuxna och deras familjer, föresatsen är att vara goda förebilder genom nyktert leverne och ställningstagande mot alkohol/droger. Målet är att genom medmänsklighet få en gemenskap och att påvisa ett nyktert alternativ för dessa familjer. Föreningen samverkar med olika aktörer i samhället som t.ex. Svenska Kyrkan, skolan, polisen, polishögskolan samt kriminalvården. Sinnesro gudstjänster har varit och är mycket uppskattade och efterfrågade av många. Verksamheten ligger helt på ideel basis och är inte vinstdrivande, alla bidrag går direkt till målgruppen. De  kräver total alkohol & drogfrihet på de som deltar i arrangemang.

Vi förde ett mycket bra samtal om föreningens verksamhet, vi fick en lägesuppdatering med såväl förutsättningar som utmaningar.

I torsdagens VK skriver Anders Wynne en intressant artikel om den värderingskarta som framtas av Internationella World Values regelbundet sedan 1981. De kartlägger värderingar genom att ställa ett stort antal frågor till människor världen över. Bi Puranen- bördig från Umeå-  som är dess generalsekreterare intervjuas i artikeln.

Bi Puranen visar genom forskningen att Sverige och Mellanöstern ligger extremt långt ifrån varandra när det gäller värderingar. Hon menar att det är viktigt att använda dessa resultat när man ska försöka förstå problem och möjligheter som följer av flyktingströmmarna från Syrien. Puranen påtalar att de finns vissa värderingar som inte är förhandlingsbara – tex att kvinnor har samma rättigheter som män- och dessa måste vi tydligt stå upp för. Men det finns en ”snällism”  Sverige som leder till att man sopar saker under mattan istället för att vara tydlig. Det är en farlig väg menar hon. Människor som kommer hit måste få veta. Hon menar att det t ex gäller jämställdhetsfrågor, kvinnor- och barns rättigheter, om hbtq-frågor och demokratisyn. Jag delar hennes uppfattning och det var därför jag t ex redan i februari föreslog UmeBrå att vi ska arbeta mer med jämställdhetsfrågorna.

Integration handlar om att alla nyanlända tydligt ska få utbildning, då handlar det såväl om arbetsinriktad utbildning och praktikplatser som om värderingsfrågor t ex jämställdhet mellan kvinna och man och hur det svenska samhället fungerar.  V har t ex i vårt land allemansrätten, det är en frihet för att vi alla ska få vistas i skog och mark.  Men det finns naturligtvis begränsningar, man kan inte hur som helst ”campa”. Här är alla lika inför lagen.

Det är farligt om vi inte lyckas skapa en struktur som kan hanterar olika grupper olika. Det kan leda till rasism vilket många gånger handlar om att man ställer grupper mot grupper. Vi måste skapa en struktur! Det är inte alltid det är så som Bamse säger ”är man stark så ska man vara snäll” utan det handlar även om struktur och utbildning. Man måste ju förstå för att kunna vara snäll.

I helgen har vi Socialdemokrater i Västerbotten distriktårskonferens i vackra Lycksele. Folkhälsominister Gabriel Wikström gästade idag lördag vår konferens. Folkhälsominister Wikström poängterade i sitt anförande att hela den svenska modellen bygger på jämställdhet. Det är av stor vikt, oavsett mammas och pappas bakgrund, att alla barn får de allra bästa förutsättningarna, såväl i skolan som genom stimulerande fritids och kultur.

Vi vet genom forskning att folkhälsan tydligt är kopplad till utbildningsbakgrund, de med lägre utbildningsbakgrund har generellt sämre hälsa. Det är inget unikt för Sverige utan den problematiken delar vi med övriga Europa. Sverige är ett av världens rikaste och mest välmående länder. Trots det finns det stora skillnader i hälsa mellan olika grupper. Det är allvarligt men än mer oroande är att dessa skillnader ökar. För att vända utvecklingen har regeringen satt upp som mål att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas under en generation Vår Socialdemokratiska målsättning är alltså att jobba bort hälsoklyftorna inom en generation. Ska vi lyckas minska hälsoklyftorna krävs aktiva åtgärder. Skolan är naturligtvis oerhört viktig för att skapa en jämlik hälsa, det är i unga år som vanor skapas. Vi måste börja jobba ännu mer fokuserat med tidiga insatser.

I Umeå ser vi en god folkhälsa både som ett mål i sig, men också som ett medel för att skapa en god tillväxt i kommunen. Vi arbetar aktivt med olika insatser för att förbättra möjligheterna för hela befolkningen att få en bra hälsa. Både det hälsofrämjande och det sjukdomsförebyggande arbetet är viktigt. Arbetet riktas oftast mot grupper eller hela befolkningen. Vi arbetar långsiktigt med fokus på att skapa stödjande livsmiljöer och öka frisk- och skyddsfaktorerna för invånarna. Många olika aktörer är inblandande i folkhälsoarbetet. Vi samarbetar med Länsstyrelsen Västerbotten, Region Västerbotten, Västerbottens läns landsting och Umeå universitet. Folkhälsoarbetet ska utgå från de mänskliga rättigheterna och är en viktig del för att uppnå en socialt hållbar utveckling genom att skapa goda levnadsvillkor och utvecklingsmöjligheter för hela befolkningen i Umeå kommun.

I Umeå har vi under många år dessutom medvetet satsat på föreningslivet och idrotten för att stimulera till en aktiv fritid och mer rörelse. För mig är det ett självklart val och vi ska se jämställdheten som en metod för bättre hälsa!

UmeBrå är Umeå kommuns lokala brotts- och drogförebyggande råd. Rådet är ett sektorsövergripande nätverk som består av representanter från kommunen, polisen, kyrkan, landstinget och näringslivet. Som jag skrivit om tidigare föreslog jag på UmeBrås möte i februari att vi ska arbeta med jämställdhet som ytterligare en metod för att möta den negativa utveckling med mäns våld mot kvinnor, vulgariseringen av språket, den ökade sexismen mm. Stereotypa attityder kring maskulinitet och femininitet kan vara en riskfaktor för kränkningar och våldsyttringar

Mäns våld mot kvinnor är ett globalt problem enligt  FN.s dokument” Deklarationen om avskaffande av våld mot kvinnor”. Det är ett stort samhällsproblem där många individer berörs – inte enbart våldsoffren utan även släktingar, grannar m fl. I grunden är detta ett demokratiproblem som kommer ur bristande jämställdhet, det är en maktfråga.

Forskning har undersökt samspelet mellan attityder till jämställdhet, attityder till maskulinitet och utövandet av våldsamma och kränkande handlingar. Resultaten visar att risken för att ha utövat en våldsam eller kränkande handling ökar med 3,2 gånger för killar som både instämmer i stereotypa påståenden om könsroller och stereotypa påståenden om maskulinitet och feminitet jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden. Mönstret är detsamma bland tjejer, men risken är något lägre 2.5.  Modellerna kontrollerar för ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och boenderegion vilket innebär att överrisken för våldsamt beteende inte kan bero på dessa faktorer. Vi kan alltså konstatera att ökad jämställdhet i ett samhälle ger färre brott inom detta område.

Efter mitt förslag i februari ska jämställdhet genomsyra UmeBRÅs verksamhet under hela året. Vid veckans styrelsemöte fick vi en första rapport om arbetet gällande våld och genus. Jag kommer noga att följa arbetet och kommer att skriva om resultaten här så snart det finns något att rapportera.

Igår och idag är styrelsens för Blå vägen samlade i Lycksele för att prata om framtida strategier. Föreningen Blå Vägen E12 är en ideell förening som gemensamt med andra aktörer ska skapa en stark tillväxtkorridor kring Blå Vägen/E12 inom Västerbotten, Sverige.

En viktig prioritering är naturligtvis projektet Midway Alignment där vi knyter ihop Blåvägen som en naturlig transportnod för norra Europa. Vi måste för framtidens tillväxt fokusera på näringslivstillväxt i en öst-västlig riktning. Det har varit mycket intressanta diskussioner i styrelsens med bra fokus på framtidens utmaningar.

Min uppfattning är att vi måste utveckla den öst-västlig riktningen i transportflödet, det krävs för att vi ska kunna utveckla såväl Västerbottens inland som kust. Samverkan mellan Norge, Sverige och Finland ger fantastiska möjligheter  i Blåvägenutvecklingen. EU har sett denna transportnod som mycket intressant och vi i Västerbotten måste arbeta för att tillvara ta denna möjlighet.

I övrigt svarar jag i dagens VK på debattplats på den kritik som framkommit mot att Umeå kommun stöttar Guitars-The museum. För mig är det självklart att kommunen ska stötta en verksamhet som på ett sådan tydligt sätt bidrar till kommunens utveckling

Läs debattartikeln nedan:

Guitars- the Museum bidrar till Umeås tillväxt

Vårt stöd från Umeå kommun till det internationellt hyllade Guitars – the Museum med 2,4 miljoner kronor har ifrågasatts. Kommunens stöd är dock för mig en självklarhet, Guitars-the Museum är en unik kulturbegivenhet och bidrar till Umeås tillväxt.

Inledningsvis är det viktigt att påpeka att Umeå kommun stödjer den ideella förening som äger alla aktier i det bolag som driver museet. Vårt långvariga stöd till Västerbottensmuseet, Norrlandsoperan, Bildmuseet och Kvinnohistoriska museet med ca 60 miljoner kronor årligen gör att ett stöd till Guitars – the Museum med 2,4 miljoner inte alls är svårt att motivera. Guitars – the Museum är speciellt, det lockar människor från hela världen. Samlingen är unik och historierna som instrumenten berättar är angelägen för många.  Guitars – the Museums internationella attraktionskraft är viktig inte bara för Umeå utan även för Sverige. Det gör det självklart för Umeå kommun att stödja verksamheten

Visit Sweden, som marknadsför Sverige internationellt har som målsättning att besöksnäringen i landet ska fördubblas. Även i Västerbottens utvecklingsstrategi är besöksnäringen prioriterad. Speciellt efterfrågas besöksanledningar som är unika och inte finns någon annanstans. Det var därför Visit Sweden ville ha med Guitars – the Museum när de tidigare i månaden marknadsförde Sverige på en stor turistmässa i Tyskland. Det är glädjande, för när Guitars – The Museum säljer turistlandet Sverige gynnar det såklart också Umeå och Västerbotten.

Det är viktigt att Sverige och Umeå satsar på besöksnäringen eftersom den skapar arbetstillfällen. Många får sitt första jobb på ett hotell, restaurang eller café. När svenska och internationella konferensarrangörer väljer var de ska lägga en konferens är Guitars – the Museum ofta en viktig anledning till att valet faller på Umeå. Många andra städer har också bra konferensanläggningar och fina hotell. Konkurrensen mellan städerna är stenhård. Att då kunna erbjuda något unikt är avgörande. Även för internationella researrangörer spelar Guitars – the Museum en stor roll när ”charterresor” till norra Sverige ska designas. Det är inte helt ovanligt att tyska charterturister landar i Umeå bara för att snabbt bege sig norrut till vildmarken. Guitars – The Museum är en anledning för dem att göra ett stopp i Umeå; bo på hotell, shoppa och gå på stadens restauranger och fik.

Nu har även internationellt erkända rockgitarrister börjat få upp ögonen för Guitars – The Museum. Billy Gibbons, gitarrist i ZZ Top har lånat ut fyra gitarrer till museet. Fler stjärnor verkar vara på gång.

Med Guitars- the Museum har Umeå kommun, förutom att vi fått en betalande hyresgäst i en tidigare tom fastighet, så har vi, regionen och Sverige även vunnit en viktig kulturbegivenhet och ett viktigt besöksmål som är betydelsefullt för Umeås fortsatta tillväxt. Vi vet att museum har svårt att bära sina egna kostnader, inte ens ABBA museet i Stockholm klarar av att bära sina egna kostnader.

Hans Lindberg (S) kommunstyrelsens ordförande Umeå

Länsstyrelsen är som ni vet en enrådighetsmyndighet vilket innebär att landshövdingen är direkt ansvarig inför regeringen. För att uppfylla kravet på demokratisk insyn och medborgerligt inflytande finns ett Insynsråd- som utses av regeringen- rådet ska ge synpunkter på länsstyrelsens arbete. Rådet har fyra möten per år. Ordförande i Insynsrådet är landshövding Magdalena Andersson, övriga ledamöter är t ex kommunalråd och företagare från länet, LRFs vice ordförande, SLUs rektor i Uppsala och Skogstekniska klustret i Vindelns VD.

Jag har förmånen att få ingå i Insynsrådet och i fredags hade vi det första mötet. Vi diskuterade då bland annat hur vi ska kunna utveckla landsbygden i länet. Det finns ett Landsbygdsprogram som fastställts av regeringen för tidsperioden 2014-2020. I programmet är målsättningarna är att bidra till lönsamma och livskraftiga företag, aktiva bönder och en modern landsbygd. En regional handlingsplan för genomförandet av landsbygdsprogrammet har tagits fram för Västerbotten. De övergripande målen för oss i handlinsplanen handlar om att stärka konkurrenskraften inom jordbruk och fiskerinäring, att främja en hållbar förvaltning av naturresurser, att främja sysselsättning och en balanserad territoriell utveckling i landsbygdsområden.

Jag tror att landsbygdens framtid och utveckling till stor del bör handla om jordbrukets betydelse för en trygg matförsörjning. Landsbygden kan spela en betydande roll i omställningen till ett hållbart samhälle, t ex när det gäller matproduktion, Landsbygden har en tydlig funktion i att producera mat. Vi måste kunna hantera kriser som matkrisen 2007/2008 då priserna steg kraftigt på grund av rekordhöga bränslepriser, marknadsregleringar och dåliga väder. Då drabbade matkrisen de fattigaste länderna, men även vi måste vara förberedda för framtida kriser, Vi behöver en plan för hur svenska naturresurser nyttjas. I en krissituation måste vi kunna vara självförsörjande och med det följer en landsbygd där människor bor och verkar.

Jag vill därför samla branschen för att diskutera hur vi tillsammans kan utveckla landsbygden. Det handlar dels om ett effektivare skogsbruk och dels om matproduktion. Vi måste ta sikte på det ekologiska men även på tydliga produktionsmål. Jag vill diskutera med näringen om t ex hur vi kan stimulera lokal produktion och hur kommunen kan styra det med rätt ställda krav på upphandling.

Det handlar om att utveckla landsbygden för en långsiktig hållbarhet.