Civil- och kommunminister Ardalan Shekarabi har nyligen aviserat att regeringen är beredd att analysera och studera erfarenheterna av de tiggeriförbud som finns i våra grannländer Norge och Danmark. Jag välkomnar att det äntligen tas ett nationellt grepp i tiggerifrågan. I dag kan vi se att olika kommuner hanterar frågan på olika sätt och det har blivit ett lapptäcke av olika lösningar.

Efter regeringens avisering väljer Anders Ågren (M) att via en debattartikel i VK sträcka ut handen till mig och vill att vi ska komma överens om ett försök med tiggeriförbud i Umeå. Jag tar mig för pannan! Ågren har uppenbarligen inte förstått  att problemet är större än att få bort dessa fattiga och utsatta människor från gatan.

Jag vill vara tydlig med att tiggeriet på svenska gator aldrig kan vara lösningen på de stora problem som finns med utanförskap och diskriminering och fattigdom i Rumänien och Bulgarien. De problemen måste attackeras där. Ansvaret kan heller inte vältras över på oss i kommunerna. Det måste tas fram en nationell lagstiftning som ger oss i kommunerna rätt verktyg för att hantera detta. Det handlar inte om att bara som Anders Ågren (M) vill förbjuda tiggeriet så att han slipper se dessa fattiga och utsatta människor på gatan. Det handlar om att hitta nya sätt att hantera dessa människors utanförskap och fattigdom. Man kan inte bara säga förbud, utan man måste också hitta en möjlighet att lösa den uppkomna problematiken att vi har folkvandringar i Europa som tvingas till tiggeri.

Anders Ågren (M) ser bara det som är toppen på ett isberg och det vill han förbjuda. Men det handlar om en stor social utmaning som vi har framför oss. Frågan är ju om Anders Ågren bara vill lösa symptomet tiggeri eller om han verkligen vill lösa grundproblemet till varför människor tvingas tigga, Jag är rädd för att Ågrens ambition endast är att slippa se dessa fattiga människor på våra gator, att han bara vill slippa se tiggeriet för egen del.

Idag skriver jag tillsammans med Mikael Berglund (S) ordförande i Byggnadsnämnden på Folkbladet debatt ett svar till Umeå studentkår. Vi bygger 1500 studentbostäder.

1500 nya studentbostäder byggs i Umeå

Representanter för Umeå studentkår skrev på Folkbladet debatt den 14 augusti om behovet av studentbostäder. Skribenterna menade att det inte byggs för studenter i Umeå och att det är för dyra hyror. Sandra Reinklou ordförande för Umeå studentkår och hennes medskribenter har rätt i att vi har problem med såväl tillgång som pris på bostäder i Umeå, inte bara för studenter utan inom alla segment. De har dock fel i att det inte byggs för studenter.

Under perioden 2009 till 2014 (efter finanskrisen) byggdes i snitt mindre än 450 bostäder per år i kommunen. Vi Socialdemokrater har dock under de senaste åren, såväl nationellt som i Umeå, fokuserat på att öka bostadsbyggandet.Vi kan konstatera att under 2015 så färdigställdes 1260 bostäder i Umeå och för 2016 och 2017 är prognosen ca 1400. Politiskt har vi dessutom höjt ambitionsnivån till 2000 enheter per år. Det som byggs är allt från små lägenheter till villor. Vi har dessutom -trots en ökning av bygglovsärenden med 30 %-lyckats minska handläggningstiderna från sju till fem veckor. Ett nytt system med ansökningsförfarande via webben är infört. Vi har även fattat beslut om att utöka mängden byggklar mark samt att ”dammsuga” kommunen på mindre byggbar mark.

Hyresgästföreningen anlitade analysföretaget Spacescape för att identifiera byggbar mark på goda lägen i tio städer, varav Umeå var en. Goda lägen innebär att man kan nå stora delar av stadens arbetsplatser och serviceutbud inom 20 min med kollektivtrafik, cykel eller till fots. I Umeå har vi redan i översiktsplanen från 2011 anammat detta med att bygga i goda lägen. Förutom förtätningen arbetar vi med att utveckla alla delar av kommunen, såväl landsbygd som kustomtråden och de mindre tätorterna.

I analysen för hyresgästföreningen görs bedömningen att 33 000 nya bosträder kan byggas i Umeås goda lägen. ”Störst potential finns längs nya stadsgator som exempelvis gamla E4an vid Teg, detta är också i enlighet med den fördjupade översiktsplanen över Umeås centrala delar som föreslår just sådana förtätningar. Det finns även stor potential i förtätning av villaområden och förortsmiljöer samt i utpekade utbyggnadsområden, främst på grönområden såsom Ön och Lundeåkern. Totalt innebär bostadspotentialen bostäder för ca 66 000 nya invånare, dvs sju gånger behovet fram till 2024 i Umeå.”

Vi satsar nu rejält på bostadsbyggandet i Umeå så även på studentbostäder och små lägenheter. Under 2016 kommer 280 studentbostäder bli klara på campus och 400 studentbostäder påbörjas på Tvistevägen genom Baltic (klara 2017), 180 studentbostäder påbörjas på Tomtebo genom DAP (klara 2017). Under 2017 planeras 400 studentbostäder att påbörjas på Tvistevägen en fortsättning av Baltic (klara 2018) och 250 studentbostäder planeras på Campus där Akademiska hus fördelar.

Sammantaget finns alltså 1 500 studentbostäder i röret de kommande 2 -3 åren. Studentkårens företrädare menar att det finns ett uppdämt behov på 1000 studentlägenheter. Det jobbarvi stenhårt för att lösa. Vi är medvetna om att när man studerar är det inte bara studierna som ska fungera bra. Boende och fritid är också viktigt. Nu gör vi därför en rejäl satsning för att Umeås studenter ska ha ett bra boende under sin studietid!

En nivåhöjning har alltså skett och stora projekt är på gång för såväl studenter som andra kategorier i Umeå. Tyvärr är det dock fortfarande problem med tillgången och priset på bostäder, för alla grupper, inte bara studenter.

Hans Lindberg (S)​​Mikael Berglund (S)

Kommunstyrelsens ordförande​OrdförandeByggnadsnämnden