Umeå är en kommun i stark tillväxt, vi har en förväntad befolkningsökningen i år på ca 1600 personer. Totalt sett prognostiseras befolkningen i Umeå kommun att växa med nästan 11 000 personer under tioårsperioden 2015–2024, från 119 613 till omkring 130 500 invånare.

Vi har i kommunen under mycket lång tid prioriterat det brottsförebyggande arbetet och vi vet att ju större Umeå blir och ju fler invånare vi har desto viktigare är också detta arbete. Bland de elva största städerna i Sverige så ligger Umeå på en överlägsen förstaplats i lägst antal anmälda brott per 100 000 invånare. Umeå sticker ut i alla undersökningar som en trygg kommun att leva och bo i.

Vid UmeåBrås senaste sammanträde beslutades om en samverkansöverenskommelse mellan kommunen och polisen för åren 2017-2020. På bilden skakar jag efter undertecknandet av överenskommelsen hand med Ronny Adolfsson som är Lokalpolisområdeschef i Umeå.

Prioriteringar i överenskommelsen är:

•Minska brottsligheten

•Öka tryggheten

•Minska nyttjandet av alkohol, narkotika, tobak och doping samt motverka överdrivet spelande.

Utgångspunkten för vår samverkan är en gemensam uppfattning om vilka utmaningar som finns lokalt. Vi kommer att använda de resurser – i form av t ex kunskap, erfarenheter och faktaunderlag- som finns inom våra båda organisationer för att ta fram en nulägesbild. Vi kommer även att involvera medborgare och aktörer i lokalsamhället genom t ex medborgardialoger och trygghetsmätningar. Dessa ska sedan ge inspel till hur människor i olika områden upplever tryggheten och säkerheten och på så sätt identifiera stadsdelarnas behov och ge en samlad nulägesbild. De lokala nulägesbilderna kommer att ligga till grund för en aktivitetsplan där det preciseras vem som gör vad och vilka insatser och åtgärder som behövs i det brottsförebyggande- och trygghetsskapande arbetet.

Jag vill även fortsättningsvis ha en trygg och säker kommun, då är det viktigt att vi aktivt och strategiskt  jobbar tillsammans med polisen utifrån de olika områdenas förutsättningar och behov.

Donald Trumph har hållit sitt segertal och det ser ut som att han blir USA:s 45:e president. I sitt segertal hade han en försonande ton trots den hårda och i många fall osmakliga tonen under valrörelsen. Trump betonade han att han ska bli en president för alla och jobba för att överbrygga splittringen. Han vill återta landets öde och göra Amerika framgångsrikt igen. Ingen dröm eller utmaning är för stor sa Trumph.

Donald Trumphs seger skapar dock en stor oro hos mig. Hur försonande han än ville framstå i sitt segertal visar hans historia att han är en mycket oberäknelig man. Som partikamraten Johan Persson kommunstyrelsens ordförande i Kalmar skrev på Facebook ”Verkar som om USA valt att ge kärnvapenkoderna till en man som inte tillåts äga koden till sitt eget Twitterkonto. Sorgligt och faktiskt oroligt!”

Det är sannerligen många frågor som kräver sina svar. USAs roll i världspolitiken är ett stort orosmoment just nu. Vad händer med NATO? Den omtalade muren mot Mexico och det faktum att han vill sålla bland muslimer som kommer till USA är andra frågor. Trumph har även uttalat att han vill dra sig ut det internationella klimatarbetet,vilket är ett stort bekymmer. Han vill även avskaffa Obamacare som är en reform för att stärka USAs sjukvård för alla – oavsett plånbokens storlek. Det tyder på en Trumphstrategi för att ytterligare slita isär det amerikanska samhället såväl i hälso- som ekonomiska frågor. Min oro ligger även i att USA är ett viktigt land för Sveriges export, där har Trumph hotat med tex handelstullar vilket kan påverka vår industri.

Det finns lärdomar vi måste ta till oss efter det amerikanska valet. Vi måste med alla medel bekämpa klyftor och sprickor mellan människor och landsändar. Polariseringen måste hävas. Vi måste vara lyhörda för vad människor upplever i sin vardag och presentera politiska lösningar på reella problem. För mig är det viktigt att ett samhälle håller ihop, Trumphs strategi som sliter isär samhället skapar grund för en ökad social oro.

Vid dagens Näringslivs- och planeringsutskottet beslutade vi om ett remissvar till Naturvårdsverket där vi i Umeå avråder från planerna på slutförvar av  kärnbränsle utanför Pyhäjoki i Finland.

Avståndet från en planerad anläggning i närheten av Pyhäjoki är inte särskilt stort till Sverige vid en eventuell olycka eller hotbild. Det finns ett antal oroande aspekter, från mindre läckage till underjorden som är mycket svåra att åtgärda till större läckage i form av olyckor eller attentat. Finland har naturligtvis sin suveränitet att besluta om den aktuella anläggningen, men vi i Umeå kommun är djupt oroade och vill därför avråda från en placering i närheten av Pyhäjoki, omkring 200 km från Umeå i höjd med Robertsfors-Skellefteå .

Sist vi hade möjlighet att uttrycka vår åsikt i denna fråga via en remiss var för 10 år sedan, då avböjde vi att yttra oss. Frågan har även senare varit uppe till diskussion i kommunen, t ex har Miljöpartiet motionerat om att kommunen borde uttrycka sig negativt till de finländska planerna. Vi har dock valt att inte bifalla den typen av motioner eftersom de i realiteten inte skulle påverka något.

Nu när vi faktiskt kan påverka via ett remissvar till Naturvårdsverket är det naturligtvis viktigt att vi uttrycker vår åsikt, det handlar ju om slutförvaring i vårt närområde. Vår Socialdemokratiska inställning var självklar och är helt enligt vår partilinje. Vi ser med oro på såväl kärnkraft som slutförvaring av använt kärnbränsle. Vi anser inte att slutförvaring är en hållbar lösning. Vi uttrycker bl a  i vårt remissvar att vi från Umeå kommun vill delta i processen med miljökonsekvensbedömningen och vi menar även att den förändrade hotbilden t.ex. terrordåd  ska belysas i det fortsatta arbetet med miljökonsekvensbedömningen.

I Umeå ser vi vikten av en väl utvecklad kollektivtrafik och satsar därför på dess utveckling.

Målsättningen för Ultra är att fördubbla marknadsandelen fram till år 2020. Sedan 2005 har resandet med lokaltrafiken ökat markant med omkring 3 600 000 resor. Det är framförallt tillväxten i Umeå tätort som ökat, men tillkomsten av Botniabanan samt det ökade utbudet mellan Umeå och de större tätorterna har också bidragit till det ökade kollektiva resandet.

För att bussåkandet ska bli så miljövänligt som möjligt när det gäller buller och utsläpp så tecknade kommunen redan hösten 2012 avtal med Umeåföretaget Hybricon om världens första fabriksnya snabbladdningsbara elbussar. Ambitionen är att kontinuerligt öka andelen elbussar och att de på sikt ska utgöra större delen av bussflottan.

Vid gårdagens styrelsemöte med UKF fastställde vi sommartidtabellen för 2017. I beslutet utökar vi utbudet jämfört med föregående års tidtabell. Anledningen till utökningen är att vi från förra sommaren kan se att resandet ökade under juli med 20% och under augusti med 28%. Tidigare har högsommartidtabellen gällt under 9 sommarveckor nu begränsar vi denna till 6 veckor.

Vasaplan är navet för kollektivtrafiken och en viktig mötesplats i Umeå. Området har behov av renovering och förbättringar, vi behöver säkerställa kapaciteten för framtida trafik och förbättra tillgängligheten.Vi ska nu göra Vasaplan säkrare, mer tillgänglig och finare.

Vi ska förbättra tillgängligheten med till exempel höga kantstenar som underlättar insteget till bussen, ledstråk och bra sittplatser. Det kommer även att byggas en mittrefug och busstrafiken kommer att enkelriktas på var sida om refugen. Mittrefugen medför smidiga byten på plattformen mellan olika busslinjer. Vasaplan kommer, precis som idag, även i framtiden att endast vara avsedd för kollektivtrafik, med undantag för vissa varuleveranser samt taxi.

Trafikverket har beviljat Umeå kommun stöd med finansiering av projektet via det så kallade Stadsmiljöavtal om drygt 49,75 miljoner kronor, inklusive utveckling av linje ett.

Umeå. Mer kollektivtrafik.

Efter 19 säsonger i rad i högsta serien ramlade UIK i helgen ur damallsvenskan. Det är naturligtvis tråkigt för hela Umeå. Umeå IK har med sina sju SM-guld mellan 2000 och 2008 skänkt oss i Umeå en stjärnglans. De har varit en förebild inom hela damidrotten och ett positivt varumärke för Umeå. Nu är den eran slut och frågan är om UIK orkar ta sig tillbaka.

Styrelsen med nya ordföranden Anders Blom i spetsen har ett stort arbete framför sig. Det krävs långsiktiga planer och strategier för såväl ekonomi, organisation och det rent sportsliga. Och det brådskar.

Alla lag behöver tydliga ledare som vågar måla upp målbilden och som ger förutsättningar och ställer krav. Det UIK nu behöver är denna starka ledare som är tydlig med föreningen mål och roller och som ger förutsättningar och som ställer krav. Jag hoppas att Anders Blom är denna ledare

Det är riktigt illa att Trafikverket nu beslutat att sänka hastigheterna på flera vägar i Västerbotten.

Beslutet motiveras utifrån säkerhetsskäl och Trafikverkets arbete med att nå nollvisionen.

Men varför väljer Trafikverket att sänka hastigheten istället för att förbättra vägstandarden? Flera av de vägsträckor som ska få sänkt hastighet har eftersatt underhåll. Det vore naturligtvis rimligare att Trafikverket tog sitt ansvar för infrastrukturen i Västerbotten.

Vi behöver bara lämna länsgränsen så ser vi skillnader. Mellan Umeå och Skellefteå så har vi enfilig väg, från Skellefteå och norrut är det både två- filiga vägar och planskilda korsningar/broar. I Umeå löser Trafikverket det på absolut billigaste sätt, nämligen genom åtta rondeller på vår Kolbäcksväg.

Om Trafikverket vill öka säkerheten varför väljer man då inte att bredda vägarna till tvåfiligt och bygga planskilda korsningar? Varför väljer Trafikverket att sänka hastigheten? Trafikverkets beslut gör att Västerbotten får längre resetider vilket definitivt hämmar vår ambition om t ex större arbetsmarknadsregioner.

Ta ansvar Trafikverket och satsa på våra vägar i Västerbotten istället för att ta den enkla vägen med hastighetssänkningar!

I dag meddelade civilminister Ardalan Shekerabi att regeringen drar i handbromsen gällande den nya länsindelningen. Däremot fortgår arbetet med den del som avser sjukvården. Jag tycker det är klokt av Ardalan Shekerabi och regeringen att bromsa processen och låta det ta sin tid istället för att hetsa fram en sammanslagning av länen.

Jag har själv varit med och slagit ihop länsavdelningar inom en facklig organisation och jag har via det lärt mig att man inte kan trycka igenom beslut som inte är väl grundade. Det blir aldrig bra. Arbetet med att ta fram konsekvenser och göra analyser måste få ta tid och människor måste få tid att ta in och hinna fundera. Det är uppenbart att det behövs mer tid än det tidigare tidsschemat som var fastställt.

Ett klokt och moget beslut av Ardalan Shekerabi och starkt att våga dra i handbromsen.

Alliansen hyllar idag i ett debattinlägg i VK Lennart Holmlund (S) och man kan läsa in en nostalgisk längtan tillbaka till Holmlunds tid som kommunstyrelsens ordförande. Jag är den förste att ställa in mig i hyllningskören för Lennart Holmlund och hans gedigna arbete för att utveckla Umeå. Men när alliansens företrädare i nästa andetag anklagar mig och ”den nya generationen” Socialdemokrater för att inte anse det vara viktigt att hålla budget så måste jag protestera. Inget kunde vara mer felaktigt!

Vi Socialdemokrater har full koll på ekonomin och följer vår politiska plan för mandatperioden. Vi var inför den här mandatperioden väl medvetna om de ekonomiska utmaningarna som låg framför oss.

En tillväxtkommun som Umeå behöver investeringar och under den förra mandatperioden gjordes många stora. Vi tog med anledning av dessa med oss en stor låneskuld in i den här mandatperioden. Det är viktigt att poängtera att de investeringar som gjordes under den förra mandatperioden var något som vi Socialdemokrater med Holmlund i spetsen var helt överens med Anders Ågren och moderaterna om. Anders Ågren (M) ville till och med gå längre än oss Socialdemokrater gällande investeringar genom att t ex tidigarelägga investeringen av bron över till Bölesholmarna.

Vi Socialdemokrater har systematiskt år för år arbetat ned underskottet. 2014 gick kommunen med ett underskott på -76 miljoner, 2015 var underskottet -42 miljoner och i år går vi mot ett nollresultat. Vi Socialdemokrater har helt i enlighet med vår politiska plan för mandatperioden vänt skutan från ett underskott -som Anders Ågren (M) varit fullt delaktig i att skapa- till att snart gå mot plusresultat.

Umeå är en kommun i stark tillväxt, det händer mycket positivt i vår kommun. Det startades 719 nya företag under förra året, det skapas 1 300 nya arbetstillfällen varje år, det byggs 1 400 nya bostäder 2016, det byggs 1 500 nya studentbostäder under mandatperioden och prognosen för Umeås befolkningsökning i år är cirka 1 600 personer. Det är positivt att människor vill flytta till vår kommun och att företag vill bedriva sin verksamhet här men det har även givit oss växtvärk. Ju fler vi blir ju större blir även behoven inom t ex skolan, vården och omsorgen. Ett exempel är att elevunderlaget i skolan växer med mellan 500-600 elever varje år de kommande åren. Det motsvarar en ny skola per år. Ju större vi blir ju större blir även behoven av t ex infrastruktur, kollektivtrafik och bostäder. Umeå lider idag av bostadsbrist och det är något vi arbetat hårt med att råda bot på de senaste åren

Den senaste delårsrapporten visar att vi åtta månader in på det här året har förbättrat prognosen för årets resultat markant. Efter den första tertialen (januari–april), så pekade årsresultatet mot -57 miljoner kr. Den sista augusti var prognosticerat resultat för Umeå kommun -16 miljoner kr. Efter att delårrapporten skrevs har ytterligare förbättring skett, vi kan konstatera att råkraften nu förväntas göra ett 5 miljoner bättre resultat och Individ- och familjenämndens resultat är nu 8 miljoner bättre än vad delårsrapporten visade på. Det innebär att vi är på väg mot ett nollresultat för året.

Kommunfullmäktige fastställde budgeten för 2017 i juni, i denna finns ett budgeterat överskott med 60 miljoner kronor. När vi nyligen fick oväntade utmaningar -i och med att regeringen skrivit ned prognosen för skatteintäkterna med 70 miljoner samt att ersättningen till flyktingmottagande minskades med 70 miljoner- valde jag att kalla in en extra budgetberedning. Vi beslutade gemensamt i budgetberedningen om den fortsatta processen. Alliansens försök att framstå som eniga och ansvarstagande genom att föreslå att kommunstyrelsen ska se över ekonomin faller platt. Budgetberedningen är ju redan igång med sitt arbete. Att lägga ett yrkande om något som redan görs är inget annat än populism.

Umeå kommuns totala budget ligger kring 6,7 miljarder kronor, i dessa sammanhang är inte budgetjusteringar på 140 miljoner den stora katastrof som alliansens företrädare försöker ge sken av. Vi kan dessutom konstatera att våra kommunala bolag gör stora överskott, prognosen för året är +308 miljoner kronor.

Gruppledarna för de borgerliga partierna är uppenbarligen frustrerade. De lägger inte längre gemensamma budgetar, de stöttar inte längre varandras motioner och de pratar knappt med varandra längre. Det är uppenbart att de nu söker en gemensam fiende i ”den nya generationens socialdemokrater” för att överbrygga de egna interna motsättningarna.

Under gårdagens kommunfullmäktige kom frågan om viten för lagstadgad verksamhet som inte kunnat levereras inom Individ- och familjenämnden upp till diskussion. Det är en viktig diskussion eftersom det naturligtvis aldrig är rimligt att brukare inte får det stöd den är beviljad samt att kommunen belastas med kostsamma viten.

Individ- och familjenämndens uppdrag som är kopplat till socialtjänstlagen innehåller ett lagstadgat uppdrag som innebär att vi är skyldiga att erbjuda bistånd enligt SoL eller insats enligt LSS. Individ- och familjenämnden har drabbats av viten till följd av ej verkställda beslut då beställda bostäder inte har kunnat levererats.

Det finns flera faktorer som påverkar tillgången till bostäder och möjligheten att verkställa beslut om boenden. Det är till stor del faktorer som Individ- och familjenämnden inte kan påverka.

Några kritiska faktorer som påverkar är till exempel:

• Arbetet med att långsiktigt fånga målgruppernas behov, dvs att förutsäga framtida behov som långt ifrån alltid följer befolkningsutvecklingen.
• Att nå en bra fördelning mellan servicelägenheter kontra gruppbostäder.
• Tillgången till tomter för större boendeenheter är idag en bristvara.
• Det är tyvärr inte ovanligt med överklagningar när kommunen vill etablera boenden i befintlig struktur, vilket naturligtvis fördröjer processen.
• Teoretiskt sett är det kanske lättast att komma fram i nya bostadsområden, men många gånger är tiden från initiering av detaljplan till inflyttning lång, 5 år är ingen ovanlig tid i det sammanhanget.
• Begränsad tillgång på resurser i form av t ex investerings- respektive driftsmedel.

Vi Socialdemokrater har under de senaste åren, såväl nationellt som i Umeå, fokuserat på att öka bostadsbyggandet. Från politiken sida har vi i Umeå utökat resurserna med 5,6 miljoner kronor för att förvaltningen skall ha förutsättningar att klara av det ökade antalet bygglovsärenden mm. Vi har -trots en ökning av bygglovsärenden med 30 % – lyckats minska handläggningstiderna markant. Ett nytt system med ansökningsförfarande via webben har införts och vi har fattat beslut om att utöka mängden byggklar mark samt att ”dammsuga” kommunen på mindre byggbar mark. Vi har dessutom politiskt höjt ribban rejält, målet är nu att 2000 enheter skall byggas per år. Problematiken ligger i dag ofta i överklaganden som gör att det drar ut på tiden.

Då det inom kommunen är flera aktörer som påverkar hur lokalförsörjningen fungerar, tog Lena Karlsson Engman (S) ordförande i Tekniska nämnden- mycket lösningsfokuserat- initiativ till att bildar en arbetsgrupp som särskilt utreder frågan. Karlsson- Engman vill att gruppen även ska undersöka hur andra kommuner hanterar problematiken då Umeå bland tillväxtkommunerna förmodligen inte är ensamma med det här problemet.

Arbetsgruppens uppdrag ska vara att föreslå rutiner och incitament för att effektivisera processen i alla de delar vi kan styra över. I arbetet bör  verksamheterna Stöd och omsorg, Fastighet, Mex, Bygglov och eventuellt berörda presidier delta.

Lena Karlsson-Engmans initiativ till hur detta problem ska utredas och hanteras är mycket välkommet. Vi behöver inom kommunen se över och gemensamt hitta ett sätt att hantera frågorna. Vart budget och ansvar för dessa ärenden ska ligga i framtiden återstår dock att se. Det kan säkert se olika ut beroende på vad orsaken till vitet är.  Fokus måste vara att kommunen löser uppgiften för brukarnas skull men även så att viten inte uppkommer.