Som Ni alla vet kontaktade Thorengruppen kommunen för knappt 3 år sedan och ville etablera en ny fotbollshall, innebandyhall samt nytt huvudkontor här i Umeå. För oss i kommunen var det naturligtvis mycket intressant särskilt med tanke på att en ny fotbollshall diskuterats i tre decennier.

För ganska precis ett år sedan i november 2016 skrev vi från kommunen och Thorengruppen ett avtal om att driva processen kring ett nytt hallbygge gemensamt. Under tiden som gått sedan dess har vi utrett vilken plats som är bäst lämpad för hallbygget.

Vi är nu överens om att Thorengruppen ska bygga en multihall – fotbollshall, innebandyhall – och nytt huvudkontor på Noliaområdet. Utöver det kommer ThorenGruppen även att bygga och ett fotbollstält vid Maja Beskow skolan (gamla Östra gymnasiet).

Att komplettera Noliaområdet med en ny multihall blir ett jättelyft för Umeå. Att det även blir ett fotbollstält vid Maja Beskow-skolan kompletterar även den delen av staden. Det är stora andra utvecklingsprojekt på gång i det området, tex utvecklingen av Hamrinsberget. 

Jag är otroligt glad över ThorenGruppens initiativ och deras vilja att bidra till Umeås utveckling. Nu kommer många ungdomars dröm att förverkligas genom att ThorenGruppen skapar bättre idrottsliga förutsättningar med en multiarena på Nolia och ett fotbollstält vid Maja Beskowsskolan

I går invigde jag årets stora mötesplats för hållbar konsumtion och produktion som går av stapeln i dagarna två här i Umeå. Konferensen arrangeras av Umeå kommun och Sliperiet, Umeå universitet i samverkan med Naturvårdsverket och är en del i projektet ”Den koldioxidsnåla platsen” som stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden.

I projektet ”Den koldioxidsnåla platsen” gör vi det enklare för Umeås invånare att göra hållbara val i vardagen och minska sin klimatpåverkan från resor, boende och inköp. Det gör vi t ex genom att testa nya sätt att arbeta med klimatfrågor i kommunen, tar reda på Umeåbornas klimatpåverkan och visualisera den och tar del av andras kunskap och delar våra erfarenheter med andra.

Den nationella verkstaden för hållbara livsstilar arrangeras som en del i genomförandet av FN:s ramverk för hållbar konsumtion och produktion, även kallat 10YFP. Tankarna bakom 10YFP bygger bland annat på att höginkomstländerna måste ta täten i en global utveckling. Nödvändiga förändringar för att nå ökad hållbarhet är en mer effektiv resursanvändning, frikoppla ekonomisk tillväxt och negativ miljöpåverkan, att avfallsmängderna och spridningen av farliga ämnen minskar, att det skapas goda förutsättningar för jobb och ekonomisk utveckling och att utvecklingen bidrar till minskad fattigdom och ökad välfärd. Målen med 10YFP är att uppmuntra till hållbar konsumtion och produktion, att öka kunskapen i samhället generellt om behovet att säkerställa hållbar konsumtion och produktion, att öka samarbetet och erfarenhetsutbytet mellan aktörer och regioner, särskilt med tanke på behov i utvecklingsländer, att uppmuntra samverkan mellan offentligt och privat samt att uppmuntra offentliga och privata beslut som gagnar hållbar konsumtion och produktion.

I Umeå har vi slagit fast i den strategiska planen för kommunen 2016-2028 att ”Umeå ska vara en föregångare inom området cirkulär ekonomi” och det arbetet leds av kommunstyrelsens andre vice ordförande Margareta Rönngren (S). Vi har även beslutat att 2018 ska Umeå vara klimatneutralt och vi har redan uppnått målet för 2020 om en helt fossilfri kollektivtrafik. Det är viktigt att vi alla tillsammans i kommunen har kunskap, känner delaktighet och agerar i klimatfrågan för att vi ska kunna nå klimatmålen. I vårt klimatarbete är det därför viktigt att vi kan underlätta för Umeåbornas att minska sin klimat- och miljöpåverkan.

I dag på förmiddagen hade jag ett möte med Socialdemokratiska byggnadspensionärer. Fantastiskt trevligt möte och bra diskussioner. Härligt med så mycket erfarenhet och kunskap samlat i samma rum.

Vi diskuterade allt från att vi nu vänt kommunens underskott till överskott och betalar tillbaka på den gemensamma skulden till de utmaningar vi har i och med den stora ökning av andelen förskole- och skolbarn samt gruppen äldre. Inom de närmaste åren behöver vi t ex öppna 135 nya förskoleavdelningar.

Vi kom naturligtvis in på byggandet och vi var överens om att AB Bostadens satsning på boende för äldre i olika former är mycket bra och nödvändigt.

I planen ligger att:

• bygga 180 seniorlägenheter i kvarteret Lodet (där busstationen ligger idag). Byggnaderna ska uppföras så att de omringar en grönskande innergård och det planeras för restaurang och service inom området.
• på Västteg bygga ett äldrecenter (där gamla Västtegsskola låg) med drygt 300 lägenheter. 130 lägenheter planeras i särskilt boende för äldre och cirka 100 lägenheter i trygghetsboende. Inom detta område kan även gruppboenden inrymmas.
• på Haga genomföra ett liknande projekt som på Västteg
• på Mariehems centrum bygga cirka 80 seniorlägenheter.

samt att fortsätta bygga hyreslägenheter i oförminskad takt, t ex kvarteret Mården Öst på stan, kvarteret Focken på Haga och gamla K4-området. Umeå växer så det knakar och vi behöver fler bostäder för människor i olika åldrar.

Jag fick med mig många goda råd och tankar från mötet och är glad över att få ta del av synpunkter från dessa kloka och erfarna människor.

Regeringen med Barn- och äldreminister Åsa Regnér i spetsen meddelade nyss på en presskonferens att man stoppar Försäkringskassans tvåårs-omprövningar och går tillbaka till ordningen att väntetider ger rätt till assistans. Beslutet är i väntan på att utredningen om översynen av lagen är klar. 

Det är utmärkt att regeringen stoppar 2-års omprövningarna så vi kan undvika att fler drabbas.

Försäkringskassans tolkning av Högsta förvaltningsdomstolens dom från 13 juni (HFD 2017 ref. 27) innebär att assistansberättigade inte längre kan beviljas assistans för väntetid och beredskap mellan hjälpinsatserna. Ca 6000 assistansberättigade beräknas få ett minskat antal timmar och personer som söker assistans för första gången kan inte få assistans för väntetid och beredskap. Konsekvenserna för den enskilde är att assistansen i praktiken inte kommer att kunna bidra på samma sätt till ett självständigt liv med arbete, föräldraskap, eget boende och aktiv fritid.

Med lagförslaget som regeringen nu presenterar kommer assistans liksom tidigare att kunna lämnas under dygnsvila i form av väntetid och beredskap, samt under tid mellan insatser. Lagen behöver förtydligas så att denna tid bedöms på samma sätt som tidigare. Lagstiftningen innebär ingen utvidgning jämfört med tidigare praxis utan bara att tidigare ordning återställs.

vill vi dock se att kostnaderna på kommunerna kompenseras.

Vi har från näringslivs- och planeringsutskottet framför våra synpunkter i ett remissyttrande över Länstransportplan 2018–2029. Vår slutsats är att Region Västerbotten måste verka för mer pengar till länets infrastruktur. Det finns goda skäl att begära mer pengar av staten. Länet har mycket att bidra med till rikets välfärd, och det skulle kunna vara ännu mer med en förbättrad infrastruktur.

Den totala ramen för Länstransportplanen är 919 mnkr, vilket är 77 mnkr per år. Omkring 300 mnkr rör åtgärder i Umeå. De största projekten är Umeå hamn (150 mnkr), gc-väg Forslunda-Hissjö (77 mnkr) och resecentra Norrbotniabanan (30 mnkr). Blå Vägen-föreningen, som består av Umeå och fyra andra kommuner längs E12, ser i sitt gemensamma yttrande över Länstransportplanen ett behov av investeringar för 1 700 mnkr i det öst-västliga stråket.

Från Umeå kommuns sida så ser vi det öst-västliga stråket, Norrbotniabanan och pendlingsstråken som prioriterade. Vi välkomnar därför naturligtvis den satsning på Norrbotniabanan med stöd till resecentrum som aviseras i planen. Detsamma gäller valet att prioritera åtgärder som leder till ökat bostadsbyggande och bättre luftkvalitet i linje med stadsutvecklingsprogrammet, när Umeåprojektet slutförs 2021. Länstransportplanen prioriterar både medfinansiering till busskörfält och investering i busshållplats längs väg 503. Om det kan ske en tillräcklig samfinansiering från Nationell plan av mötessepareringsåtgärder, anser Umeå kommun att väg 531 (Holmsundsvägen) och väg 363 (Vindelvägen) är prioriterade.

Tre av elva prioriterade gång- och cykelvägar i planen återfinns i Umeå: Sörmjöle-Åheden, Stöcke-Stöcksjö och Röbäck-Skravelsjö. Enbart sträckan Sörmjöle-Åheden är utredd och planlagd. Om de två övriga inte kan genomföras effektivt, lyfter Umeå kommun fram alternativen Gimonäs-Holmsund (väg 531) och Sockenvägen-Kåddis (väg 632). Trafikverket har utrett och rekommenderat gc-investeringar på sträckorna, som är högt prioriterade av oss i Umeå kommun.

I går hade jag äran att under Umeågalan dela ut Umeå kommuns företagspris 2017 till Sävar Snickeri AB. Sävar Snickeri tillverkar inredning till offentliga miljöer och har 80 års erfarenhet inom snickeribranschen.

All produktion -hela produktionskedjan- sker i den egna fabriken och slutmonteringen utförs av montörer som finns på plats runt om i landet.
Motiveringen till priset löd:
Företaget som i år firar sitt 80 års jubileum har genomfört ett lyckat generationsskifte och drivs idag av tredje generationen. Man har genom nytänk-, produktutveckling och yrkeskunnande tagit hem prestigeorders och kraftogt ökat både omsättning och lönsamhet. Vinnare av Umeås företagspris 2017 är Sävar snickeri AB.

Svenskt näringslivs ordförande Leif Östling var en av dem som via Paradisläckan avslöjades med att smita från skatt. När han konfronterades med detta i Uppdrag granskning sa han bland annat ”vafan får jag för pengarna”.

Ja du Leif, som den arbetargrabb från Norrbotten du är har du t ex av välfärdslandet Sverige fått en gedigen utbildning. Vad jag vet är du både civilekonom och civilingenjör. Med denna utbildning har du sedan kunnat bli en framgångsrik företagare. Bara det är ju värt mycket.

Att vi i Sverige valt att gemensamt via skattsedeln finansiera allt från skola, vård och omsorg till polis, vatten och avlopp, räddningstjänst och infrastruktur leder till ett mer jämlikt och jämställt samhälle. Ett tryggare Sverige. Den politiska strategi vi Socialdemokrater valt bygger på insikten om att välfärden är en produktiv investering i mänskliga resurser och därmed också i näringslivets produktivitet.

Sverige är ett land som är internationellt känt för vår välfärd, för våra innovationer och för vår världsledande forskning, vi är kända för vår barnomsorg och för vår generösa föräldraförsäkring. Vi är kända för vår diplomati och för vårt miljöarbete. Kanske har allt detta  gått förbi Leif Östling? Men jag tror knappast det, jag tror faktiskt det endast handlar om ren och skär girighet. Jag delar Finansminister Magdalena Anderssons (S) kritik till fullo. Se bild.

Även om  Östling senare har sagt att han uttryckt sig slarvigt så står hans uttalande för något mycket allvarligt. Det är faktiskt ett direkt hot mot den svenska välfärdsmodellen. När människor likt Leif Östling smiter från skatt och uttrycker att de inte får något för skattepengarna är det inte bara moraliskt upprörande, det visar på en världsfrånvänd syn på den svenska modellen och det är ett direkt hot mot välfärdssverige om den här typen av åsikter sprider sig. Det är bra att debatten om vår skattefinansierade välfärd nu förs. Valet är ett knappt år bort och det är om detta det kommer handla. Den Socialdemokratiska skattefinansierade välfärdspolitiken som innefattar alla mot borgarnas ”sköt dig själv och skit i andra”-mentalitet.

Så är äntligen restaureringen av Rådhustorget klart. Rådhustorget var slitet och sönderbyggt och nu är det förvandlat till, en i mitt tycke, vacker och representativ miljö i hjärtat av Umeå. Tekniska nämndens ordförande Lena Karlsson Engman (S) -se bild- invigde nyligen vårt nya torg som är en plats som ska vara både är folklig och officiell.

Torget ska vara en attraktiv mötesplats året runt för alla, det innebär att den ska vara trygg, tillgänglig, flexibel och lättorienterad. Det ska finnas sittplatser, aktiviteter och torghandel. Det ska helt enkelt vara en plats där umeborna kan mötas, tala och umgås.

Restaureringen har kostat 65 miljoner kronor, det är naturligtvis en stor summa, men då ska vi komma i håg att mycket arbete är gjort under jord, det handlar t ex om vatten och avlopp samt markvärme.

Det nya torget har indelats i olika rum med olika karaktär, det finns nya möjligheter att bara ”hänga” och en del nya upplevelser. Fontänbrunnarna i Äppellunden ska t ex inbjuda till lek men även fungera som rekreation med droppande ljud av rinnande vatten. Det finns tre olika talarplatser på torget vilket är viktigt i vår engagerade kommun.

Idag skriver jag i Folkbladet. Läs gärna debattartikeln nedan.

Vi socialdemokrater tar trygghetsfrågorna på allvar. I ett växande Umeå är det av oerhört stor vikt att såväl stadsplanering, förebyggande åtgärder och möjlighet till en meningsfull fritid för våra barn och ungdomar prioriteras.

Vi vet att bland de elva största städerna i Sverige så ligger Umeå på en överlägsen förstaplats i lägst antal anmälda brott per 100 000 invånare. Tryggheten i vår kommun är något vi politiskt arbetat med länge och prioriterar högt.

Umeå växer så det knakar. I år förväntas vi bli 2 300 nya Umeåbor. Vi ser byggkranar runt om i kommunen, det byggs nya bostadsområden och vi förtätar inom befintliga. Vår socialdemokratiska grundstrategi har varit och är att bygga Umeå med blandade upplåtelseformer. Hyresrätter, bostadsrätter och villor inom samma bostadsområden bidrar till en ökad social blandning och därmed ett mindre boendesegregerat samhälle. Vi har dessutom prioriterat upp trygghets- och jämställdhetsperspektivet i den offentliga miljön genom mer fokus på till exempel belysning och fri sikt samt arbetet med gendered landscape.

I det förebyggande arbetet har vi under senare år fokuserat på att använda jämställdhet som metod. Jag har tagit del av forskning om samspelet mellan attityder till jämställdhet, attityder till maskulinitet och utövandet av våldsamma och kränkande handlingar. Forskningen visar att risken för att ha utövat en våldsam eller kränkande handling ökar för killar som instämmer i stereotypa påståenden om könsroller och maskulinitet/femininitet jämfört med killar som inte instämmer i något av dessa påståenden. Mönstret är detsamma bland tjejer, men risken är något lägre. Jag kan konstatera att ökad jämställdhet i ett samhälle ger färre våldsamma och kränkande handlingar. Att arbetet med jämställdhet är nödvändigt framgår med all tydlighet av de nyligt uppmärksammade händelserna på Dragonskolan. Vi socialdemokrater vill bygga en trygg stad och då är det viktigt att vi jobbar med jämställdhet.

Vi socialdemokrater har prioriterat idrottsanläggningar, fritidsgårdar och offentliga miljöer som är tillgängliga och trygga. Vi stöttar såväl våra idrotts- som kultur- och sociala föreningar, vi har satsat på såväl fritidsgårdar, bostadsnära hallar/anläggningar som specialidrottsanläggningar och vi har satsat på föreningslivet med ett generöst aktivitetsstöd. Detta är viktigt eftersom föreningslivet gör en stor insats genom demokratisk och social fostran, genom att underlätta integration och genom arbetet med att nå jämställdhet. Vi socialdemokrater vet även att stödet till föreningslivet har en stor förebyggande effekt då den till exempel motverkar ungdomars användning av droger och alkohol.

Umeå är generellt en trygg kommun att leva och bo i, vi har i dag inget område som enligt polisen klassas som ”social oro” däremot har några av våra bostadsområden utvecklat vissa tendenser till social oro.

Vi måste agera innan vi får stora problem. Jag har därför tagit initiativ till ett treårigt projekt inom kommunen som ska ledas av UmeBrå i samarbete med polisen. Vi arbetar just nu med att ta fram projektplanen och jag räknar med att vi politiskt ska kunna fatta beslut om den före jul. Det är av stor vikt att vi samarbetar, prioriterar och agerar rätt för att Umeå ska fortsätta vara en trygg kommun att leva och bo i.

Hans Lindberg (S)

Kommunstyrelsens

ordförande i Umeå

Umeå ska vara klimatsmart. Vi har beslutat att år 2020 ska Umeå kommuns egna verksamheter vara klimatneutrala. År 2025 ska Umeå ha minskat sina utsläpp av koldioxid med 50 % jämfört med mängden utsläpp år 1990 för att vi år 2050 ska vara helt fria från fossila bränslen. Målet är att inom centrala Umeå ska 65% av resorna ske med hållbara färdsätt 2022. För att klara detta jobbar vi brett inom många områden.

Vi är idag t ex nettoexportör av grön el, framförallt från vatten- och vindkraft, men även från en av Sveriges största solcellsanläggningar. Våra satsningar och ambitioner för kollektivtrafiken i Umeå visar resultat. Vi kan konstatera att bussresandet i Umeå fortsätter att öka markant. Vi har under den senaste 10-års perioden haft en genomsnittlig ökning kring 6 %. Jämför vi 2016 års resultat med 2015 så handlar det om mer än en miljon fler resor, det är en av Sveriges snabbaste ökningar. Sedan mars 2017 är Ultra-trafiken helt fossilfri. Vi var tidigt ute och satsade på elbussar övriga fordon drivs idag med HVO, hydrerade vegetabiliska oljor.

Vi arbetar även i ett 5-årigt ”Smart City-projekt” som kallas RUGGEDISED för Umeå Universitetsstad. Vi har tilldelats 40 miljoner kronor i EU-medel som ska investeras i Universitetsstaden. Projektet innebär att teknik, marknad och konsument ska samverka för hållbara och smarta teknologier och lösningar. Projektet är en viktig del i genomförandet av visionen för Universitetsstaden med 100% förnyelsebar energi i hela Universitetsstaden. Universitetsstaden innefattar sjukhus- och universitetsområdet, Lilljansberget och Uminova Science Park.

Luftkvaliteten i Umeå når fortfarande inte upp till de nationella miljökraven. Det är ett problem vi länge varit medvetna om och som vi gör vad vi kan för att lösa. Mätningarna för 2016 visar att de genomsnittliga utsläppen under den senaste 5-årsperioden ligger lägre än den tidigare 5-års periodens mätningar. Det är bra, men inte bra nog. För att komma tillrätta med luftkvaliteten måste ringleden färdigställas via den nu återstående delen västra länken. Västra länken ska vara färdig 2021 enligt den fastställda planen.

Förra året utsåg en internationell jury Umeå till Årets klimatstad 2016 i WWFs stadsutmaning Earth Hour City Challenge. Vi belönades för vår förmåga att omsätta klimatstrategi till handling och engagera kommunens invånare och företag att agera klimatsmart. Det visar att vi ligger i framkant med vårt miljöarbete och ger oss ytterligare energi att stärka vårt arbete med de miljöutmaningar vi har framför oss.