Anders Brodin slutar som journalist på VK. Det känns riktigt tråkigt och det kommer sannerligen att bli ett stort tomrum efter honom i den politiska journalistiken i Umeå.

Jag har alltid uppskattat Anders Brodin och hans goda och korrekta journalistik. Han är alltid påläst, inkännande och objektiv. Precis så som en journalist ska vara. Han har en djup kunskap om vad politik är och vad det handlar om . Precis som den nu bortgångna VK-journalisten Karin Hörnfeldt hade, har Brodin förmågan att sammanfatta 15 minuters intervju med tre meningar och samtidigt få det korrekt och kärnfullt.

Under 2018 satsar regeringen sammanlagt 48 miljoner kronor på att stärka den svenska livsmedelsexporten. Satsningarna är en viktig del av livsmedelsstrategin och ska bidra till en ökad hållbar svensk livsmedelsproduktion.

Livsmedelsindustrin är en av Sveriges mest sysselsatta industrigrenar . Det är en bransch som finns i hela landet och erbjuder såväl kvalificerade som enklare arbeten. Livsmedelssektorn är i Sverige en viktig länk mellan landsbygd och stad. Livsmedelsföretagen finns i alla delar av landet, där de skapar arbetstillfällen och bidrar till lokal och regional konkurrenskraft.

Jag har en stark tro på att landsbygdens framtid och utveckling till stor del bör handla om jordbrukets betydelse för en trygg matförsörjning. Landsbygden kan spela en betydande roll i omställningen till ett hållbart samhälle när det gäller matproduktion. Vi måste ta sikte på det ekologiska men även på tydliga produktionsmål. Läs gärna tidigare nog om detta. http://blogg.vk.se/hans-lindberg/2016/06/10/diskussion-med-lrf-om-lokal-matproduktion/

Kompetens är med stor sannolikhet en av de största och viktigaste framtidsfrågorna. Vi har inom kommunerna stora utmaningar i att såväl kunna behålla som rekrytera personal med rätt kompetens.

Vi Socialdemokrater har med anledning av detta arbetsgrupper på gång tillsammans med såväl Lärarförbundet och Kommunal för att gemensamt hitta nya lösningar.

En annan idé är att vi mellan kommunerna i Umeåregionen arbetar fram en gemensam strategi för kompetensförsörjning. Vi skulle även kunna samarbeta med t ex en vikariepool för att underlätta bemanningen. Jag har därför bett tjänstemännen inom Umeåregionen att undersöka möjligheterna för detta.

Under 2016 ökade andelen sysselsatta inom besöksnäringen med 6,9 procent. Totalt är nästan 169 000 personer sysselsatta inom turismen. I veckan presenterades utredningen ”Ett land att besöka – En sammanhållen politik för hållbar turism och växande besöksnäring”.

Utredningens huvudförslag är ett nytt övergripande politiskt mål för hållbar turism och växande besöksnäring: att öka besöksnäringens och turismens bidrag till hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i hela landet. Utredningen föreslår även att regeringen utvecklar, antar och genomför en nationell strategi för hållbar turism och växande besöksnäring – en plattform för hur politiken ska utformas och genomföras fram till 2030 – och att utveckling av denna strategi sker i samverkan med besöksnäringen, statliga myndigheter, regioner, kommuner och civilsamhället samt att man inrättar ett Nationellt besöksnäringsforum som får uppdraget att ta fram den nationella strategin för hållbar turism och växande besöksnäring samt därefter koordinera genomförandet av strategin.

Vi kan konstatera att besöksnäringen och turismen även i Umeå är växande och en viktig bransch för kommunens utveckling. Vi har därför i ett fullmäktige uppdrag beslutat att ta fram en strategi för hur besöksnäringen ska utvecklas. Målet är att vi ska gå från dagens dryga 1 miljard i omsättning inom turismen till 2 miljarder. Men det innebär såväl hårt arbete som mer samverkan mellan alla aktörer.

Under två dagar har jag deltagit vid DigiGov som är en mötesplats för samtal om samhällets utveckling utifrån digitaliseringen och som arrangeras av regeringen i samarbete med SKL.

Under gårdagen meddelade regeringen att en ny myndighet för digitalisering av den offentliga sektorn ska inrättas i Sundsvall from 1 september 2018. Det är verkligen bra att en myndighet med ett samlat ansvar för utveckling, samordning och stöd införs. Det är naturligtvis en extra bonus att myndgheten placeras i Norrland.

Vi vet att befolkningen under de närmaste åren kommer att växa. Vi vet också att det  framförallt är andelen  barn och unga samt andelen äldre som blir fler. Samtidigt kan vi konstatera att andelen i yrkesför ålder sjunker. Det innebär att färre ska försörja fler!

Vi ser även att invånarnas krav på mer digital service ökar och på att i högre grad kunna kommunicera med verksamheter inom offentlig sektor. Vi behöver därför bli bättre på att använda digitaliseringens möjligheter för att möta invånarnas behov, hitta nya arbetssätt och dessutom minska kostnaderna.

Under DigiGov fördjupade vi oss i hur digitaliseringen kan hjälpa oss att möta våra viktigaste samhällsutmaningar inom fyra områden. Arbete, tillväxt och integration, Hälsa, vård och omsorg, Utbildning, forskning och kompeten samt Samhällsbyggnad, infrastruktur och smarta städer.

Jag kan konstatera att vi behöver öka den digitala innovationsförmågan och höja den digitala mognaden. Det är viktigt att vi även i takt med detta moderniserar juridiken.

Jag fick även tillfälle att under mötet prata med Civilminister Ardalan Shekarabi (s) om Umeås utveckling och utmaningar. Shekarabi var imponerad över Umeås snabba tillväxt och goda resultat. Han var även tydlig med att regeringens utlokaliseringspolitik kommer att fortsatta

I dagarna två deltar jag i toppledarmötet DigiGov som arrangeras av SKL i samarbete med Regeringen. Det är en mötesplats för samtalet om samhällets utveckling utifrån digitalisering.

För att öka takten och bli mer effektiva i de satsningar som görs, behövs gemensamma lösningar och  tydliga prioriteringar. Arbetet med digitalisering måste involvera flera olika aktörer där vi tillsammans hittar en strategi för vad det offentliga Sverige ska utveckla framåt.

Vid Digigov 2016 hade vi ett tydligt svenskt perspektiv i år 2017 vänder vi blickarna utåt. I går talade t ex Jan Eliasson och kopplade ihop det lokala med det globala.

Läs gärna mer om toppledarmötet på

http://digigov.se/

Sysselsättningsutvecklingen i Sverige är positiv och vi kan se att arbetslösheten i landet fortsätter att minska. Sedan regeringsskiftet är över 200 000 fler människor i arbete. Ungdomsarbetslösheten är nu den lägsta på många år.

En ny rapport från Arbetsförmedlingen visar att ungefär 55 000 ungdomar är inskrivna som arbetslösa vilket är nästan en halvering jämfört med för fem år sedan. Vi kan konstatera att vi har en stark arbetsmarknad och mindre ungdomskullar vilket gör att ungdomsarbetslösheten sjunker. Idag så klarar AF 90-dagars garantin som innebär att ungdomen inom 90 dagar erbjuds arbete eller utbildning.

Den Socialdemokratiskt ledda regeringen har sedan första dagen jobbat hårt för att minska arbetslösheten med extra fokus på ungdomsarbetslösheten. Rätt insats till rätt person i rätt tid är utgångspunkten för vår socialdemokratiska politik.

Arbetsförmedlingens stärkta samverkan med oss i kommunerna är avgörande. Vi har i Umeå varit framgångsrika med vårt ”Ungdomstorg” där grundidéen är att erbjuda ungdomar ett samlat stöd från lokala myndigheter. Målgruppen är unga 18-24 år. Ungdomstorget erbjuder information, råd, yrkes- och livsvägledning, hjälp med praktik mot arbete. Utgångspunkten är varje individs unika förutsättningar, vilja och behov. Ungdomstorget underlättar servicen och skapar en gemensam ingång med många möjligheter ut.

Ingen ung människa ska behöva börja sitt vuxna liv i långtidsarbetslöshet därför är ungdomsarbetslösheten en prioriterad fråga för oss Socialdemokrater.

Lärarbristen påverkar hela samhället och den växer sig större för varje år som går. År 2025 beräknas Sverige sakna mer än 65 000 lärare. Regeringen uppdrar därför nu åt ett flertal lärosäten -bland annat Umeå universitet- att från och med 2018 anordna fler sommarkurser. Lärosätena ska i första hand anordna sommarkurser som är relevanta för att studenter snabbare ska nå en lärarexamen och för att möjliggöra kompetensutveckling och vidareutbildning för obehöriga lärare.

Genom en utökad möjlighet att läsa – vetenskapliga kärnan (UVK), svenska som andraspråk och behörighetskompletterande kurser för att öka antalet idrottslärare- under sommaren kan utbildningen genomföras på kortare tid samtidigt som möjligheterna ökar för icke legitimerade lärare att påbörja eller fullfölja studier som leder till en lärarexamen.