Etikett: Ekonomi

Åtgärder för att skydda jobb och företag i Umeå

Av , , Bli först att kommentera 3

Spridningen av det nya coronaviruset har redan fått dramatiska effekter på ekonomin. Knappt någon del av näringslivet och arbetsmarknaden är oberörd. 

Regeringen har under de gångna veckorna lanserat ett antal krisåtgärder för att skydda svenska jobb och företag. Från Umeå kommuns sida har vi tillsammans med branschorganisationen Företagarna öppnat en företagsakut, dit företag kan vända sig för rådgivning.

Jag ser allvarligt på den rådande situationen och de utmaningar vi har framför oss för en tid framöver.

I fredags gav jag därför förvaltningen i uppdrag att sammanställa vilka åtgärder som vidtas, vilka åtgärder kommunen kan vidta och vilka åtgärder som behöver vidtas. 

Vi hoppas kunna presentera en konkret åtgärdsplan under kommande vecka.

Umeå höjer beredskapen!

Av , , Bli först att kommentera 2

Umeå höjer beredskapen för kärvare tider. Under den rubriken skriver jag i dagens Västerbottens-Kuriren och konkluderar:

Det råder ingen tvekan om att Umeå har goda förutsättningar och en bra position inför framtiden. Men vi måste vara ödmjuka inför de ekonomiska utmaningar vi just nu står inför. Att vintern kommer är inget unikt för oss i Umeå.

Vi är vana och vi kommer vara väl förberedda. Det är därför vi börjar omställningen nu.

Att Umeå växer och utvecklas försätter oss i en position där vi har större resistenskraft mot vikande konjunkturer och där vi på sikt kommer att kunna klara välfärdens finansiering bättre. Att Umeå, och övriga stadskommuner i Norrland, växer är också en förutsättning för att hela Norrland ska stå sig starkt i konkurrensen mot resten av riket och – i en globaliserad ekonomi – resten av världen.

På nationell nivå kommer vi under de närmaste åren med stor sannolikhet att få se en inbromsning i ekonomin och att skatteunderlaget viker med konjunkturen. Detta minskar statens möjligheter att stötta landets kommuner ekonomiskt i någon större omfattning.

Samtidigt som kommunernas intäkter inte växer i samma omfattning så står Umeå, liksom riket i helhet, inför en demografisk utmaning. Andelen äldre och yngre i befolkningen ökar samtidigt som andelen i arbetsför ålder inte ökar i samma takt.

Den här utvecklingen är inte på något sätt unik för Umeå. Att befolkningen åldras ser vi i stort sett i alla kommuner i Sverige, och i hela den industrialiserade världen.

Vi måste därför jobba med att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering av välfärden och vara proaktiva. Vi börjar detta arbete i god tid för att klara framtiden. Vi höjer beredskapen.

Som ett led i detta har vi just nu ett erfarenhetsutbyte med andra kommuner för att göra jämförelser, lära oss av goda exempel och bidra med egna goda exempel. Detta inleddes med en träff med Helsingborgs kommun och i dag ägde den andra träffen, med Uppsala kommun, rum. Uppsala är en snabbt växande universitetsstad likt Umeå och det var intressant att se att de, precis som vi, arbetar med att åstadkomma mer transparens i budgetprocessen och en effektivare dialog mellan olika nämnder och verksamheter.

Det var ett bra möte och jag blir stärkt i min övertygelse om att den resa vi påbörjat i Umeå med en ny budgetprocess kommer att vara av godo.

Jämförelser med andra kommuner bidrar med viktiga perspektiv men åskådliggör också likheter. Vi står inför liknande utmaningar, främst finansieringen av välfärden, och kan lära mycket av varandra.

På bilden ovan syns jag tillsammans med Eva och Maria som företrädde Uppsala kommun vid dagens seminarium. 

Vi behöver ett rättvist kostnadsutjämningssystem!

Av , , Bli först att kommentera 1

I går besökte jag, tillsammans med Luleås kommunalråd Niklas Nordström (till höger på bilden ovan) och Örnsköldsviks kommunalråd Per Nylén (i mitten på bilden ovan), Regeringskansliet för att framföra våra synpunkter på Kostnadsutjämningsutredningens betänkande samt ge regeringen en beskrivning av de särskilda förutsättningar som råder för större kommuner i norra Sverige. Det remissvar som Umeå kommun avgett till utredningen tidigare i våras finns att ta del av här.

Kostnadsutjämningssystemet är en modell genom vilken kommunerna omfördelar resurser sinsemellan enligt regler föreskrivna i lag.

I grund och botten är det bra med ett kostnadsutjämningssystem som balanserar upp skillnader i strukturella, opåverkbara förutsättningar så att samtliga kommuner i landet kan klara av att leverera service och välfärd till medborgarna på så jämlika villkor som möjligt.

Det råder ingen tvekan om att det är viktigt att små kommuner med åldrande befolkning i glesbygd ska gynnas i omfördelningen. Annars skulle kommuner som Dorotea, Arjeplog och Storuman ha stora svårigheter att leva upp till välfärdsuppdraget.

Det finns dock skäl att vara kritisk till omfördelningssystemet, inte minst från vår sida i norra Sverige.

Det finns en allmän föreställning om de norra länen som ”tärande” eller ”bidragstagare” medan vi i själva verket har många kommuner som är nettoinbetalare till systemet. Samtidigt som vi försörjer systemet med resurser finns det kommuner i stockholmsområdet som är stora vinnare.

Även om det bara är två kommuner i Västerbotten, Umeå och Skellefteå, som är nettobetalare (medan övriga kommuner tar del av resurser ur systemet) så förlorar västerbottningarna totalt sett 283 miljoner kronor i kostnadsutjämning samtidigt som kommuner i Stockholmsområdet går plus på systemet med 714 miljoner kronor.

Trots de geografiska och demografiska utmaningar vår landsände har så skickar vi alltså resurser från Västerbotten till kommuner i Stockholmsområdet. Vinnare på systemet är bland annat välmående kommuner som Danderyd, Nacka och Lidingö. Dessa effekter förstärks av Kostnadsutjämningsutredningens förslag, trots att utredningens uppdrag har varit att kompensera för svåra geografiska förutsättningar och gles befolkning.

Samtidigt ligger tillväxtkommunerna i Västerbotten generellt sett högre i skatt än kommuner i stockholmsområdet, vilket är en direkt följd av att behoven är större här, inte minst när det saknas närhet till andra större kommuner.

I vår glesa landsände måste de stora kommunerna ta ett större ansvar. Medan man i Stockholm har korta avstånd och varje kommun kanske inte behöver stå för all infrastruktur själv (kulturinrättningar, badhus, idrottsanläggningar, skolor med mera) så måste de större kommunerna i norra Sverige ta ett större ansvar för service, fritidsliv, kultur med mera eftersom närliggande alternativ saknas.

Umeå är också den kommun som växer snabbast i Norrland, vilket gynnar hela regionen. Samtidigt straffas vi i utjämningssystemet för att vi växer och bidrar till utveckling.

Ett kostnadsutjämningssystem som fortsätter att dränera Västerbotten totalt sett har såklart negativa konsekvenser för hela länet, även för de mindre kommuner som var för sig tar del av stöd.

Vi vet att Norrlands tillväxt och utvecklingsmöjligheter är beroende av att det finns starka regionala knytpunkter och växande städer. Detta är viktigt för hela länets fortsatta attraktivitet och ekonomiska konkurrenskraft.

Med Kostnadsutjämningsutredningens förslag skulle Umeås avgift öka med 64 miljoner kronor per år. Detta i en situation där vi redan i dag har svårigheter att få ekonomin att gå ihop till följd av de tuffa utmaningar som följer av att vara en tillväxtkommun i en glesbefolkad landsände.

Sammantaget blev det ett bra möte och vi hoppas att regeringen gör en översyn av förslaget för att rätta till de skevheter dess genomförande skulle ställa till med!

Ska man rösta på ett regeringsalternativ som alltid har ”otur”?

Av , , Bli först att kommentera 2

Moderaterna brukar göra en stor grej av att de vill hålla ordning på statsfinanserna. Tittar man på facit från deras inspel i regeringsmakten så ser man att det inte är annat än fernissa.

Att prata går bra – men när det kommer till kritan så bränner man i tre fall av tre det överskott som byggts upp av socialdemokratiska regeringar och ökar statsskulden för att bekosta skattesänkningar. Se bilden ovan och den nedan. 

Borgerliga regeringar lämnar underskott i statsfinanserna efter sig i samtliga fall. 

Detta brukar avfärdas av Moderata företrädare som ”otur”. Man skyller på konjunkturen, på världsläget och på alla möjliga externa orsaker. Trots att det för var och en är helt uppenbart att underskotten härrör från en vårdslös skattesänkarpolitik.

Men oavsett så infinner sig frågan: vill man rösta på ett regeringsalternativ som har ”otur” tre av tre gånger?

Underskott 2

Årsredovisning Umeå kommun

Av , , Bli först att kommentera 6

Kommunfullmäktiges möte pågår för fullt och just nu avhandlas Umeå kommuns årsredovisning. En mycket glädjande nyhet, som jag vill notera omedelbart, är att sjukskrivningstalen inom Umeå kommun har gått ned. Vi måste dock fortsätta att arbeta målinriktat för att de ska minska ytterligare.

Vi kan också konstatera att Umeås tillväxt är fortsatt stark och kommunens ekonomi är på rätt väg. De senaste åren har underskott vänts till överskott. 2015 var resultatet –42 mnkr. 2016 vändes detta till 85 mnkr. För 2017 är det resultatet 259 mnkr. En god ekonomi är en grundläggande förutsättning för att vi ska klara utmaningarna för vår växande kommun. Det går bra för Umeå och kommunen presterar väl på flera områden.

Ett kvitto på detta fick vi när vi 2017 utsågs till årets superkommun av tidningen Dagens Samhälle. Utmärkelsen baseras på attraktivitet mätt i inrikes flyttnetto, hur många som lämnar grundskolan med gymnasiebehörighet, hur bra det går för den kommunala ekonomin, kommunens kultursatsningar och antal företag i kommunen.

Vad gäller kultursatsningar kan vi med glädje konstatera att Umeå satsar omkring 50 procent mer på kulturen än jämförbara kommuner. Ett rikt och levande kulturliv är en viktig del i varför Umeå är en trevlig kommun att bo och verka i. Under 2017 ökade Umeås befolkning med 2 188 personer, vilket är ett positivt steg på vägen mot kommunfullmäktiges mål om 200 000 medborgare år 2050. Med en växande befolkning ställs höga krav på den kommunala servicen. Det sker också demografiska förändringar som innebär att de yngre och äldre åldersgrupperna ökar i förhållande till den övriga befolkningen. Detta innebär att de verksamheter som ska tillgodose dessa ålderskategoriers behov måste prioriteras. I det ligger att satsa på bland annat skola samt barn- och äldreomsorg. För att klara detta måste den höga tillväxttakten och den höga byggnadstakten bejakas. Bostadsförsörjningen måste säkras.

Vad gäller bostadsbyggandet så motsvarar det nu rekordåren under början av 90-talet. Omkring 1 000 nya bostäder tillkom under 2017 och under 2018 har hittills nästan 2 000 bostäder fått startbesked. Umeå kommun har den högt ställda ambitionen om en planberedskap på 2 000 nya bostäder årligen. Vår utmaning ligger i att presentera mer byggklar mark och fortsatt hålla korta handläggningstider för bygglov. I det sistnämnda hänseendet har kommunens personal gjort ett enastående arbete. Handläggningstiderna för bygglov i Umeå är nu bland de lägsta i riket, med ett snitt på drygt tre veckor.

Umeås näringsliv uppvisar också en positiv utveckling, med många växande företag och god lönsamhet. Sedan en tid tillbaka tillkommer 1 100 nya arbetstillfällen i Umeå per år. De senaste åren har tillväxten varit hög i näringslivet, både vad gäller förädlingsvärde (32 procent), anställda (17 procent) och företag (36 procent). Umeå utmärker sig med en högre tillväxttakt än riket överlag och ligger i topp bland Sveriges kommuner. Näringslivet fortsätter att ge höga betyg till Näringslivsservice vid Umeå kommun. Betyget för kontorets förmåga att sköta kontakterna med Umeås företag har stadigt legat mellan 5 och 6 på en 6-gradig skala. Sammantaget visar detta på ett gott företagsklimat som fortsatt måste bejakas.

Umeås tillväxt ska ske på ett hållbart sätt, precis som slås fast i den strategiska plan som beslutats av kommunfullmäktige. Umeå har Sveriges snabbast växande kollektivtrafik och vi är Europas mest cyklande stad. Umeborna visar därmed att de vill ta ansvar för hållbarhet. Under 2016 beviljades också flera stora projektansökningar, för projekt som pågår alltjämt. Dessa projekt (bland annat Stadsmiljöavtalet, RUGGEDISED och Den koldioxidsnåla platsen) syftar till att stärka en ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling. Det är framöver viktigt att vi är politiskt överens i flera stora frågor, till exempel översiktsplanen, så att vi får en långsiktig stabilitet i kommunens utveckling.

Starkt resultat för Umeå kommun!

Av , , Bli först att kommentera 3

I dag kom glädjande siffror rörande Umeå kommuns resultat för 2017. Vi har på kort tid lyckats vända underskott till överskott samt haft utrymme att betala av på vår skuld.

För oss socialdemokrater är det av största vikt att hålla ordning i det allmännas ekonomi. Det är när vi har det bra ställt med de offentliga finanserna som en god politik för umeborna är möjlig. 

Resultatet för Umeå kommun under år 2017 landar på 259 miljoner kronor. Det är en förbättring jämfört med förra året på 174 miljoner kronor och ett så starkt resultat som nu har kommunen inte haft på flera år. Budgeterat resultat var 60 miljoner kronor och skillnaden beror till stor del på ett antal engångsintäkter.

Bland annat består dessa intäkter av 80 miljoner kronor genom avslutandet av projektet Entré Syd, 11 miljoner kronor från försäljningen av Scharinska villan och 17 miljoner kronor från försäljning av tomten Mården. Kraftverksamhetens resultat var 120 miljoner kronor.

Kraftverksamheten gick bättre än vad vi hade budgeterat för och det var en medveten strategi från vår sida att hålla nere förväntningarna eftersom kraftintäkterna varierar över tid. Det är också bra att ha en buffert.

Resultatet i sin helhet motsvarar omkring 4 procent av omslutningen.

Till följd av det goda resultatet kan Umeå kommun nu för första gången sedan möjligheten infördes år 2013 avsätta pengar till en resultatutjämningsreserv. Detta handlar kort sagt om att bunkra upp med sparade medel som kan användas under sämre tider. När det går bra är det klokt att spara för att jämna ut eventuella framtida nedgångar. Kommunfullmäktige kommer därför att få ett förslag om att avsätta 163 miljoner kronor till denna reserv, vilket är maxbeloppet utifrån kommunallagens balanskrav.

Vi ser en positiv trend i kommunens ekonomi. Kostnadsökningen var 11,9 procent mellan 2012-2016 jämfört med 19,8 procent mellan 2007-2011. Nedan ser man hur utvecklingen sett ut de senaste fyra åren.

 

                        2014     2015     2016     2017

Kostnadsökning                      5,4 %    4,1 %    3,2 %   2,1 %

Resultat, mnkr                          –76       –42        85         259

Nettoinvesteringar, mnkr          811       742       777        649

Skuldförändring, mnkr             240        236       276        –13

Resultatet för Umeå Kommunföretag AB är 1 125 miljoner kronor för år 2017. Året innan låg det på 267 miljoner kronor. Bidragande orsak till det förbättrade resultatet är AB Bostadens försäljning av fastigheter, som resulterade i en reavinst på 875 miljoner kronor som nu kan användas för bland annat nybyggnation.

Vi har alltså på kort tid lyckats vända underskott till överskott och dessutom haft utrymme att betala av på vår skuld. Värt att notera är att med de skattesänkningar Moderaterna går ut med hårt i Umeå så skulle större delen av detta överskott ätas upp. 

En god ekonomi är en grundläggande förutsättning för att kunna bedriva en bra politik i Umeå. Vi socialdemokrater kommer alltid att arbeta för sunda offentliga finanser. Vi vet att det är när man har ordning på ekonomin som det är möjligt att förverkliga politiska visioner.