Det har gått snart två veckor sedan det bestialiska mordet på en 30-årig kvinna i Malmö. Hon sköts till döds med sitt lilla barn i famnen. Mordet har nog inte lämnat någon oberörd. Gärningen präglades av en särskilt uppseendeväckande grymhet och feghet. Det är något vi aldrig kan eller bör vänja oss vid. Samhället måste slå tillbaka.
Det skoningslösa våld som är de grovt kriminella gängens kännetecken är ett hot mot det gemensamma, solidariska samhällsbygget. Det är ett hot mot vår trygghet och frihet. Därför är det bra att regeringen visar handlingskraft i denna svåra tid och att inrikesminister Mikael Damberg har kallat till sig de övriga, demokratiskt sinnade partierna för gemensamma överläggningar om hur vi bäst kan knäcka den grova kriminaliteten.
De senaste åren har ett stort antal kriminalpolitiska reformer genomförts för att angripa just den gängrelaterade brottsligheten. Men det finns såklart mer att göra. Det finns dock inga enkla lösningar. Samhället måste vara tufft mot brottslingarna och brotten, men också tufft mot det som utgör en grogrund för kriminaliteten. Brotten bekämpas bäst med ett batteri av åtgärder och den som skriker högst om snabba, enkla åtgärder är sällan den som sitter inne med alla svar.
Samhället måste bekämpa de förhållanden som möjliggör för de kriminella att rekrytera unga, företrädesvis män, till sin verksamhet. Vi måste också se till att begränsa tillgången till vapen och strypa de kriminellas inkomstkällor. När brott väl begås måste rättsapparaten fungera effektivt i alla led – från förundersökningsstadiet till prövning i domstol och därefter verkställighet. Allt detta utan att vi gör avkall på grundläggande rättsstatliga principer. Vi kan knäcka den grova kriminaliteten utan att för den sakens skull knäcka rättsstaten.
Men det kräver seriositet, kunskap och mångsidiga lösningar.
I Umeå är dessa problem inte lika uttalade som i våra större städer eller ens i jämnstora städer i andra delar av Sverige. Men även här har vi ett viktigt arbete att utföra för att säkerställa trygghet och frihet för alla våra medborgare.
Som kommun har vi vissa möjligheter att bidra till kampen mot kriminaliteten och dess orsaker, även om många åtgärder på kriminalpolitikens område ligger på riksdagens och regeringens mandat.
Vi har under en längre tid arbetat för ett tryggt och säkert Umeå genom specialistenheten Umeå brotts- och drogförebyggande råd (UmeBRÅ). Där medverkar kommun, region, polismyndigheten och föreningslivet för att tillsammans hitta framkomliga vägar för trygghet. Trygghet skapar vi tillsammans genom idogt arbete och inte genom slagkraftiga oneliners. Det kräver envishet, samarbete över myndighetsgränser och samverkan med näringsliv och civilsamhälle. Problemet är komplext och lösningarna likaså.
Det är viktigt att vi håller i detta arbete på lokal nivå och använder de verktyg som står till buds för att nå resultat. Det handlar om alltifrån informationsutbyte mellan myndigheter till sociala insatser, medveten stadsplanering som håller tillbaka segregationen och att säkra en fungerande välfärd. Det handlar om att se till att våra unga har goda livschanser och framtidstro. Det handlar om att i samverkan underlätta de brottsbekämpande myndigheternas arbete och agera proaktivt innan brott begås. På detta område har vi nått resultat i många fall, men arbetet måste fortsätta i oförändrad intensitet.
I de samtal som nu kommer att föras mellan partierna bör man se över de brottsbekämpande myndigheternas verktygslåda. Det är bra att vi kan samlas i dessa frågor. Vi vill alla ha ett tryggt och fritt Umeå och Sverige och i en så viktig fråga som denna måste vi kunna lägga viljan att plocka politiska poäng åt sidan för att arbeta resultatorienterat mot att lösa en gemensam samhällsutmaning. Det är min fasta utgångspunkt och det är utifrån den premissen jag engagerar mig i dessa frågor. Jag är inte intresserad av att plocka poäng, min ambition är att vi i samverkan ska kunna säkerställa att vårt Sverige och vårt Umeå står pall, motar kriminaliteten och att mina och andras barn får växa upp i ett tryggt samhälle.
Mina tankar går till dem som mist sitt liv alldeles för tidigt på grund av det meningslösa och skoningslösa våldet. Detta måste få ett slut.