Det brukar sägas att nästan alla som levde vid tidpunkten, och är nog gamla för att minnas, vet exakt vad de gjorde när de fick beskedet om att Sveriges statsminister Olof Palme hade mördats.
Det var när jag vaknade på min födelsedag morgonen den 1 mars 1986 som min pappa berättade att Olof Palme var skjuten. Vad som annars skulle vara en dag präglad av glädje blev med ens en dag fylld av undran och sorg.
I takt med att jag blev äldre och mitt politiska intresse och engagemang tilltog blev jag också i allt högre grad förvissad om betydelsen av Olof Palmes gärning för Sverige och världen. Olof Palme var en av dem som på allvar satte jämställdhetsfrågorna på dagordningen i den svenska politiken. Han förde en politik besjälad av strävan efter jämlikhet och att alla människor ska kunna leva ett gott liv. Han omfamnade utveckling, tillväxt och tekniska framsteg. Han såg också möjligheten – och tog vara på den – för Sverige att bli en internationellt betydelsefull aktör i arbetet för nedrustning och fred.
I en av sina sista politiska debatter höll Olof Palme ett anförande som i sin enkelhet förmedlar kärnan i socialdemokratins uppgift:
Orden blir så stora i den politiska debatten ibland. Men livet det är i vardagen. Vi föds, växer upp, utbildar oss, söker jobb och bildar familj. Vi får egna barn och vill ha vård när vi blir sjuka och värdighet när vi blir oundvikligen skröpliga och gamla. Så är det för oss alla. Det är våra liv och där försöker vi förverkliga våra drömmar och förhoppningar. Politikens uppgift är att stödja människorna i att förverkliga sina livs önskningar. Socialdemokratin må ha sina brister, vi kan vara lite fyrkantiga och vad ni vill – men vi lever i vardagen. Kan vi medverka till att livet blir lite lättare, förhoppningarna inför framtiden lite större och drömmarna lite ljusare – då har vi fyllt vår politiska uppgift som är att stå för gemenskapens, solidaritetens och jämlikhetens idéer.
Det är precis detta socialdemokratin handlar om. Vårt arbete handlar om att göra tillvaron bättre för var och en. Att vi ska få en god omsorg när vi är små och när vi är gamla. Att vi får vård när vi blir sjuka, kan utbilda oss, ta ett arbete med sjysta villkor och ha en meningsfull tillvaro. Att människor ska kunna leva i sina bästa stämningars längtan.
Detta bottnar ytterst i att vi, som en del av arbetarrörelsen, organiserar vanligt folk. Det är ur våra livserfarenheter som dessa idéer är sprungna. Vi bildades som fackföreningsrörelsens politiska gren för att på politikens väg säkerställa ett bättre liv för de många. Det är socialdemokratins själ och hjärta.
Vi är både visionärer och pragmatiker. Visionerna är vår färdriktning och för att nå till dem måste vi arbeta utifrån givna förutsättningar för att nå resultat som har betydelse i vardagen. Vårt arbetssätt är alltid demokratiskt. Detta medför att vi ofta angrips från både höger och vänster. Från höger för att borgerligheten ser hur vi gradvis bryter ner klassamhällets barriärer. Från extremhögern för att vi orubbligt försvarar människovärdet, mänskliga rättigheter och demokratiska ideal. Från yttervänstern för att vi utvecklar samhället gradvis och enligt demokratins principer – istället för att omkullkasta det under tumultartade former med den dåraktiga förhoppningen om att något bättre ska resa sig ur askan.
Det bästa sättet att hedra Olof Palmes minne är att fortsätta verka i hans anda. För gemenskapens, demokratins, solidaritetens och jämlikhetens idéer. De är viktigare nu än någonsin tidigare.
