Vill du ha kvar det svenska jordbruket?!

Idag har jag tillsammans med LRF, Västerbotten och länets riksdagsledamöter från alliansen, besökt Kenneth Åström och Kerstin Lööfs köttgård i Gubböle utanför Umeå. Vi fick en lång pratstund med Kenneth om hur det är att driva ett lantbruk och hur han och hans fru får detta att gå runt. 

Idag räknar man med att varannan tugga är importerad och det är, som svensk köttbonde, prismässigt svårt att konkurrera med alla importerade matvaror. Jag anser att det är bra att vi har höga djurskydds- och miljökrav, men när bönderna i andra EU-länder inte har samma regler att följa påverkar det naturligtvis priset och konkurrensen.

Kommuner och landsting upphandlar en stor mängd mat för många miljoner årligen och det mesta är importerat, då offentlig sektor ofta utgår från det pris som är billigast. Jag tror att lokala politiker måste bestämma sig för hur viktigt det svenska jordbruket är. Genom att handla lokalproducerade varor eller åtminstone svenska varor, sänder de en signal till omgivningen om att detta är viktigt. Det påverkar i sin tur beteendet hos allmänheten. Om vi vill ha kvar öppna marker, lokala arbetstillfällen inom jordbruket och värna miljö och djurskydd måste den lokala politiken ta ett större ansvar som signalbärare.

Sedan 1975 har antalet bönder i Sverige mer än halverats och fortsätter nedläggningen i den här takten stänger den sista svenska bonden igen sitt lantbruk 2051!

Sist men inte minst vill jag rekommendera Kenneth och Kerstins gårdsbutik som har öppet torsdag och fredag eftermiddag. Den är väl värt ett besök.

Allt gott så länge!

 Jag, Lotta Folkesson (vice ordf. LRF, Västerbotten) och Anders Sellström (KD) på Kenneth Åströms lantgård i Gubböle

Jag, Lotta Folkesson (vice ordf. LRF, Västerbotten) och Anders Sellström (KD) på Kenneth Åströms lantgård i Gubböle (Foto: Eva Carlsson, LRF)

 

5 kommentarer

  1. Peter Forsberg

    Vi har hafft partier o regeringställning som har arbetat imot att det skall finna jordbruk och en levande landsbyggd. Se på hur det blev på 70 talet då alla småskalliga jordbruk blev tvugna att läggas ner för steten via Landsbygdsnämnden ville ha storskaliga jordbruk.

  2. Sylvia Samuelsson

    Vi talar ibland om antibiotika. I dag var nyheten på radion att vi blir mer och mer resistenta för antibiotika. När det verkligen gäller och vi behöver medicin så tar inte kroppen emot.
    Svenskt kött har inte tillförts antibiotika i förebyggande syften. Svenska köttbönder producerar renare kött. Allt vi människor får i oss ska faktiskt ut. Vi pinkar ut läkemedlet vi använt och det vi fått i oss ofrivilligt. Köttet som tillförts antibiotika innehåller också antibiotika som vi får in i våra kroppar för att sedan pinka ut. Att äta mindre mängder kött men att äta ett rent och bra kött är något att fundera över. Offentlig sektor tycker jag ska gå i framkant för att servera barn o gamla bra kött.
    Djur som får växa i sin egen takt och äta gräs bildar omega3 som vi köper i pillerform på hälsokosten(för dyra pengar). Djur som äter kraftfoder bildar omega6 fett som vi människor inte far väl utav.
    Kommuner måste utarbeta upphandlingspolicy som gör att de kan köpa utifrån andra kriterier än just billigaste pris. Vi kan ha kriterier som kortare transporter, snabbare leverans,fritt från antibiotika,inget vatten tillsatt….. Ni vet väl att 20% av köttfärsen är vatten som tillsätts vid packeteringen. Billigast kan bli mycket dyrt i längden!

  3. ANTI

    Vem är det som tjänar på att transportera maten kors och tvärs runt jorden, vad händer vid ett totalhaveri? Som Peter skriver, det började med KR-jordbruk för att konkurera ut småbrukarna, men de var skuldfria så det gick inte, då fann någon på detta med djurskyddslagarna och spesialutbildade djurskyddsombudsmän (med agendan att slå ut dessa småbruk)! Ett tjästemannavälde var skapat (utan verklighetsförankring).

  4. Ulf Eriksson

    Du har helt rätt i att lokala polikterställer måste bestämma sig för hur viktigt det svenska jordbruket är.

    Det kan man göra genom att fullmäktige fastställer upphandlings- och livsmedelspolicar som tydliggör politikens viljeinriktning vad gäller lokal- och svenskproducerade livsmedel.

    Detta är förhoppningsvis på gång i Vännäs kommun genom en motion från Centerpartiet.

    Nya möjligheter har nu öppnats genom att Sigtuna kommun gjort en livsmedelsupphandling där man ställde vissa djurskyddskrav. Servera överprövade upphandlingen.
    Fallet har nu gått vidare till Kammarrätten i Stockholm som i sin dom fastställer att det är tillåtet för kommunerna att ställa djurskyddskrav som går längre än vad EU-rätten kräver.

    http://obiz.idg.se/2.18979/1.434374/gront-ljus-for-djurskyddskrav

    Jag välkomnar domen som nu gör det möjligt att ställa högre djurskyddskrav som därmed ger våra lokala producenter en större chans att bli vinnare. Dessa har, på grund av den svenska livsmedelslagstiftningen, länge fört en ojämn kamp med bl.a. importerade råvaror.

    För näringens bevarande, livsmedelskvalitén och hållbarheten är nog en lokalproducerad köttdag viktigare än en köttfri.

  5. Hans Mårtensson

    Heléna!
    Jag tycker du gjort ett fint inlägg. Vi i lycksele gjorde ett liknande besök, som fick också mig att känna ökad tilltro till att lantbruk har en framtid. Till och med i Lappland!
    Lycksele Centerpartikrets hyllar varje år på Internationella Kvinnodagen 8 mars en framstående och duktig kvinnlig företagare i Lycksele kommun. I år valde vi Pia Laula, Granselelund. Undertecknad Hans Mårtensson åkte tillsammans med Centerkvinnorna Annett B. och Marice J. till Pia och hennes man Martin. Med oss hade vi ett vackert diplom, blommor och bakelser samt en reporter från Lokaltidningen. Ett fantastiskt besök! Dels att få höra hur Pia och hennes man utvecklat sin verksamhet. Historien går från att ha haft, och har, hästuthyrning för ridning och att åka i gammaldags trilla över en köttdjursproduktion till att nu ha blivit mjölkbönder. I nybyggd ladugård går korna i lösdrift. De söker sig själva till mjölkautomaten. Kommer de alltför kort tid sedan förra mjölkningen slussas de förbi, men kommer de i rätt tid så mjölkas de. Ladugården hålls ren med automatiska skrapor. Det finns borstar som kon själv startar för att bli kliad!

    Utöver väl kontrollerad mjölkproduktion blir satsningen också värdefull landskapsvård. Sommartid är det bete, men landskapet och befintlig åkermark hålls också öppet av de stora arealer som krävs för vallfoder.

    Pia representerar precis den satsning som behövs i Sverige, i Västerbottens län, I Lappland! Jag tror att vi har landareal för många fler Pia med olika inriktningar på bruk av våra jordar. Med modern teknologi kan man uppenbarligen med liten bemanning sköta komplex produktion. Gör studiebesök hos moderna lantbruk, bearbeta dina idéer, ta hjälp av t ex Inlandsinnovation AB!

Lämna ett svar till Ulf Eriksson Avbryt svar

E-postadressen publiceras inte med automatik.
Ägaren av bloggen kan dock se ditt IP-nummer samt den epost-adress du anger.